Minoriteters rättsliga ställning med utgångspunkt i EU:s utvidgning - särskilt om den ryska minoriteten i Lettland och den ungerska minoriteten i Rumänien
(2007)Department of Law
- Abstract
- Efter Sovjetunionens upplösning har skyddet av minoriteters rättigheter fått ökad relevans i Europa. De flesta länderna i den central- och östeuropeiska regionen är nu EU-medlemmar, vilket med anledning av de många nationella minoriteter som är bosatta i området ställt nya krav på såväl EU som de nya medlemsstaterna. Minoritetsskydd har länge varit Europarådets gebit, men i den process som föregick EU-utvidgningen 2004 kompletterades Europarådets övervakning med politiska påtryckningar genom att tillgodoseendet av minoriteters rättigheter blev ett av de kriterier som behövde uppfyllas för medlemskap i unionen. Denna uppsats utgår ifrån den rättsliga situationen för den ryska minoriteten i Lettland och den ungerska i Rumänien, med... (More)
- Efter Sovjetunionens upplösning har skyddet av minoriteters rättigheter fått ökad relevans i Europa. De flesta länderna i den central- och östeuropeiska regionen är nu EU-medlemmar, vilket med anledning av de många nationella minoriteter som är bosatta i området ställt nya krav på såväl EU som de nya medlemsstaterna. Minoritetsskydd har länge varit Europarådets gebit, men i den process som föregick EU-utvidgningen 2004 kompletterades Europarådets övervakning med politiska påtryckningar genom att tillgodoseendet av minoriteters rättigheter blev ett av de kriterier som behövde uppfyllas för medlemskap i unionen. Denna uppsats utgår ifrån den rättsliga situationen för den ryska minoriteten i Lettland och den ungerska i Rumänien, med EU-utvidgningen och den europeiska kulturpolitiken som en form av inramning och med betoning på Europarådets arbete för skydd av nationella minoriteter. I Lettland är det framförallt medborgarskaps- och språklagstiftningen som varit kontroversiell och internationellt kritiserad, medan minoritetsfrågan i Rumänien kretsat kring språk, utbildning och rätten till autonomi. I uppsatsen jämförs den inhemska lagstiftningen på dessa områden med motsvarande folkrättslig reglering. Folkrätten har vad gäller minoriteters rättigheter utvecklats från att enbart innefatta regler om likabehandling och ickediskriminering till krav på särskilda åtgärder för att minoriteter ska kunna bevara sitt språk, sin kultur och sina traditioner. Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter, antagen 1995, anses vara det första juridiskt bindande dokumentet på området. Med de historiska omvälvningarna och många gränsdragningarna i den central- och östeuropeiska regionen har den nationella identiteten blivit en särskilt värdeladdad fråga, vilket gjort krav på minoriteters rättigheter till ett känsligt ämne. Förekomsten av nationella minoriteter utgör en potentiell risk för konflikter och respekten för minoriteters rättigheter är därför en nödvändig förutsättning för fred och stabilitet i Europa. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560041
- author
- Magyarósi, Elisabeth
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Folkrätt
- language
- Swedish
- id
- 1560041
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:24
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:24
@misc{1560041,
abstract = {{Efter Sovjetunionens upplösning har skyddet av minoriteters rättigheter fått ökad relevans i Europa. De flesta länderna i den central- och östeuropeiska regionen är nu EU-medlemmar, vilket med anledning av de många nationella minoriteter som är bosatta i området ställt nya krav på såväl EU som de nya medlemsstaterna. Minoritetsskydd har länge varit Europarådets gebit, men i den process som föregick EU-utvidgningen 2004 kompletterades Europarådets övervakning med politiska påtryckningar genom att tillgodoseendet av minoriteters rättigheter blev ett av de kriterier som behövde uppfyllas för medlemskap i unionen. Denna uppsats utgår ifrån den rättsliga situationen för den ryska minoriteten i Lettland och den ungerska i Rumänien, med EU-utvidgningen och den europeiska kulturpolitiken som en form av inramning och med betoning på Europarådets arbete för skydd av nationella minoriteter. I Lettland är det framförallt medborgarskaps- och språklagstiftningen som varit kontroversiell och internationellt kritiserad, medan minoritetsfrågan i Rumänien kretsat kring språk, utbildning och rätten till autonomi. I uppsatsen jämförs den inhemska lagstiftningen på dessa områden med motsvarande folkrättslig reglering. Folkrätten har vad gäller minoriteters rättigheter utvecklats från att enbart innefatta regler om likabehandling och ickediskriminering till krav på särskilda åtgärder för att minoriteter ska kunna bevara sitt språk, sin kultur och sina traditioner. Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter, antagen 1995, anses vara det första juridiskt bindande dokumentet på området. Med de historiska omvälvningarna och många gränsdragningarna i den central- och östeuropeiska regionen har den nationella identiteten blivit en särskilt värdeladdad fråga, vilket gjort krav på minoriteters rättigheter till ett känsligt ämne. Förekomsten av nationella minoriteter utgör en potentiell risk för konflikter och respekten för minoriteters rättigheter är därför en nödvändig förutsättning för fred och stabilitet i Europa.}},
author = {{Magyarósi, Elisabeth}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Minoriteters rättsliga ställning med utgångspunkt i EU:s utvidgning - särskilt om den ryska minoriteten i Lettland och den ungerska minoriteten i Rumänien}},
year = {{2007}},
}