Arbetstagarens utseende - skydd för den personliga integriteten?
(2008)Department of Law
- Abstract
- Arbetstagarens personliga integritet har på senare tid alltmer kommit i fokus. Utseendet kan variera kraftigt och till exempel föranledas av arbetssökandens eller arbetstagarens religion. I fokus för uppsatsen är dock utseende som inte skyddas av någon diskrimineringslag. Uppsatsen utreder huruvida det finns ett skydd för arbetstagarens integritet beträffande dennes utseende vid anställningstillfället, under anställningen samt vid anställningens upphörande. Uppsatsen ser även till skillnader i skyddet beroende på om arbetsgivaren är offentlig respektive privat. Den svenska arbetsrätten är till viss del lagstadgad, men i mångt och mycket finns principer och rättsgrundsatser som inte är stadgade i lag. Den svenska modellen bygger på att... (More)
- Arbetstagarens personliga integritet har på senare tid alltmer kommit i fokus. Utseendet kan variera kraftigt och till exempel föranledas av arbetssökandens eller arbetstagarens religion. I fokus för uppsatsen är dock utseende som inte skyddas av någon diskrimineringslag. Uppsatsen utreder huruvida det finns ett skydd för arbetstagarens integritet beträffande dennes utseende vid anställningstillfället, under anställningen samt vid anställningens upphörande. Uppsatsen ser även till skillnader i skyddet beroende på om arbetsgivaren är offentlig respektive privat. Den svenska arbetsrätten är till viss del lagstadgad, men i mångt och mycket finns principer och rättsgrundsatser som inte är stadgade i lag. Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter i många avseenden och i den mån det är tillåtet gör överenskommelser genom kollektivavtal. Det är en grundläggande princip att arbetsgivaren har en rätt att leda och fördela arbetet. Härigenom har arbetsgivaren också en rätt att föreskriva visst utseende på arbetsplatsen. Några bestämmelser beträffande utseenderegler finns inte och något mål har inte varit uppe till prövning i Arbetsdomstolen. Skyddet för arbetstagarens utseende kan, utan hänsyn till skyddet i diskrimineringslagarna, kortfattat sammanfattas enligt följande. Arbetssökanden till en statlig arbetsgivare har ett skydd för den personliga integriteten beträffande utseende genom att arbetsgivaren vid tillsättning ska se till sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Den privata arbetsgivaren anställer den arbetssökande som denne själv finner bäst lämpad. Utgångspunkten är att arbetsgivaren har rätt att bestämma om utseenderegler på arbetsplatsen. Dessa får dock inte strida mot god sed på arbetsmarknaden. Sett till Arbetsdomstolens avgöranden i mål rörande arbetstagarens skyldighet att medverka vid drog- och alkoholtestning kan slutsatsen dras att en proportionalitetsavvägning får göras mellan arbetsgivarens intresse av utseendereglerna och arbetstagarens intresse av att värna sin integritet. Arbetstagaren kan beroende på avvägningen vara skyldig att följa utseendereglerna. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) kan beroende på om det är en offentligrättsligt reglerad arbetsgivare eller en privat arbetsgivare utgöra ett skydd för arbetstagarens utseende. En provanställd arbetstagare kan sägas upp innan anställningen övergått i en tillsvidareanställning om denne inte följer utseenderegler på arbetsplatsen. En tidsbegränsat anställd erhåller ett skydd för sitt utseende under anställningstiden eftersom en sådan anställning i regel inte kan upphöra i förtid. Detta förutsatt att parterna inte kommit överens om det. I dessa fall krävs dock att saklig grund för uppsägning föreligger. Saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som inte följer utseenderegler är för handen om arbetstagaren har en skyldighet att följa utseendereglerna. Det krävs dessutom att arbetsgivaren gjort arbetstagaren uppmärksam på förseelsen, att arbetstagaren fått möjlighet att vidta rättelse samt att arbetsgivaren undersökt möjligheterna till omplacering av arbetstagaren men inte funnit någon. En tillsvidareanställd kan enbart sägas upp om det finns saklig grund för det. Skillnader som påvisats beroende på om arbetsgivaren är offentlig eller privat är framförallt de regler som finns vid tillsättning, vilka ger ett skydd för sökanden till statlig tjänst. Europakonventionens skydd beror också på om arbetsgivaren är offentligrättsligt reglerad eller om det är en privat arbetsgivare. Detta eftersom möjligheten att åberopa skyddet i nationell domstol är avhängigt den nationella domstolens benägenhet att tillämpa konventionen enskilda emellan. Rättsläget beträffande frågorna för uppsatsen är inte helt klara då något mål beträffande arbetstagarens skyldighet att följa utseenderegler på arbetsplatsen inte har varit uppe till prövning i Arbetsdomstolen. Eftersom rättsläget inte är helt klart, vilket ibland leder till problem, är den dag Arbetsdomstolen klargör det något att se fram emot. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560162
- author
- Meixner, Marlene
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Arbetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1560162
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:26
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:26
@misc{1560162,
abstract = {{Arbetstagarens personliga integritet har på senare tid alltmer kommit i fokus. Utseendet kan variera kraftigt och till exempel föranledas av arbetssökandens eller arbetstagarens religion. I fokus för uppsatsen är dock utseende som inte skyddas av någon diskrimineringslag. Uppsatsen utreder huruvida det finns ett skydd för arbetstagarens integritet beträffande dennes utseende vid anställningstillfället, under anställningen samt vid anställningens upphörande. Uppsatsen ser även till skillnader i skyddet beroende på om arbetsgivaren är offentlig respektive privat. Den svenska arbetsrätten är till viss del lagstadgad, men i mångt och mycket finns principer och rättsgrundsatser som inte är stadgade i lag. Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter i många avseenden och i den mån det är tillåtet gör överenskommelser genom kollektivavtal. Det är en grundläggande princip att arbetsgivaren har en rätt att leda och fördela arbetet. Härigenom har arbetsgivaren också en rätt att föreskriva visst utseende på arbetsplatsen. Några bestämmelser beträffande utseenderegler finns inte och något mål har inte varit uppe till prövning i Arbetsdomstolen. Skyddet för arbetstagarens utseende kan, utan hänsyn till skyddet i diskrimineringslagarna, kortfattat sammanfattas enligt följande. Arbetssökanden till en statlig arbetsgivare har ett skydd för den personliga integriteten beträffande utseende genom att arbetsgivaren vid tillsättning ska se till sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Den privata arbetsgivaren anställer den arbetssökande som denne själv finner bäst lämpad. Utgångspunkten är att arbetsgivaren har rätt att bestämma om utseenderegler på arbetsplatsen. Dessa får dock inte strida mot god sed på arbetsmarknaden. Sett till Arbetsdomstolens avgöranden i mål rörande arbetstagarens skyldighet att medverka vid drog- och alkoholtestning kan slutsatsen dras att en proportionalitetsavvägning får göras mellan arbetsgivarens intresse av utseendereglerna och arbetstagarens intresse av att värna sin integritet. Arbetstagaren kan beroende på avvägningen vara skyldig att följa utseendereglerna. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) kan beroende på om det är en offentligrättsligt reglerad arbetsgivare eller en privat arbetsgivare utgöra ett skydd för arbetstagarens utseende. En provanställd arbetstagare kan sägas upp innan anställningen övergått i en tillsvidareanställning om denne inte följer utseenderegler på arbetsplatsen. En tidsbegränsat anställd erhåller ett skydd för sitt utseende under anställningstiden eftersom en sådan anställning i regel inte kan upphöra i förtid. Detta förutsatt att parterna inte kommit överens om det. I dessa fall krävs dock att saklig grund för uppsägning föreligger. Saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som inte följer utseenderegler är för handen om arbetstagaren har en skyldighet att följa utseendereglerna. Det krävs dessutom att arbetsgivaren gjort arbetstagaren uppmärksam på förseelsen, att arbetstagaren fått möjlighet att vidta rättelse samt att arbetsgivaren undersökt möjligheterna till omplacering av arbetstagaren men inte funnit någon. En tillsvidareanställd kan enbart sägas upp om det finns saklig grund för det. Skillnader som påvisats beroende på om arbetsgivaren är offentlig eller privat är framförallt de regler som finns vid tillsättning, vilka ger ett skydd för sökanden till statlig tjänst. Europakonventionens skydd beror också på om arbetsgivaren är offentligrättsligt reglerad eller om det är en privat arbetsgivare. Detta eftersom möjligheten att åberopa skyddet i nationell domstol är avhängigt den nationella domstolens benägenhet att tillämpa konventionen enskilda emellan. Rättsläget beträffande frågorna för uppsatsen är inte helt klara då något mål beträffande arbetstagarens skyldighet att följa utseenderegler på arbetsplatsen inte har varit uppe till prövning i Arbetsdomstolen. Eftersom rättsläget inte är helt klart, vilket ibland leder till problem, är den dag Arbetsdomstolen klargör det något att se fram emot.}},
author = {{Meixner, Marlene}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Arbetstagarens utseende - skydd för den personliga integriteten?}},
year = {{2008}},
}