Förvärvskontrollen inom EU - doktrinen om kollektiv dominans
(2003)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsen behandlar den doktrin som blev en del av den europeiska koncentrationskontrollen i mitten av 1990-talet och vidare dess utveckling till vad den är idag, nämligen doktrinen om kollektiv dominans. I KF står det uttryckligen att en koncentration som skapar eller förstärker en dominant position skall förbjudas. Ett stort aber har emellertid varit att det inte uttryckligen, likt i art. 82 EGF, har funnits en ordalydelse som inkluderar kollektiv dominans. Sedan ett antal år tillbaka är det fastställt att KF:s tillämpningsområde innefattar även skapandet eller förstärkandet av kollektivt dominerande ställningar, men hur skall de utvärderas och bedömas? Den juridiska knäckfrågan är huruvida en koncentration kommer att skapa ett varaktigt... (More)
- Uppsatsen behandlar den doktrin som blev en del av den europeiska koncentrationskontrollen i mitten av 1990-talet och vidare dess utveckling till vad den är idag, nämligen doktrinen om kollektiv dominans. I KF står det uttryckligen att en koncentration som skapar eller förstärker en dominant position skall förbjudas. Ett stort aber har emellertid varit att det inte uttryckligen, likt i art. 82 EGF, har funnits en ordalydelse som inkluderar kollektiv dominans. Sedan ett antal år tillbaka är det fastställt att KF:s tillämpningsområde innefattar även skapandet eller förstärkandet av kollektivt dominerande ställningar, men hur skall de utvärderas och bedömas? Den juridiska knäckfrågan är huruvida en koncentration kommer att skapa ett varaktigt underförstått prissamarbete mellan alla, eller vissa, av de kvarvarande aktörerna på marknaden. När företag väljer att ingå uttryckliga eller underförstådda prissamarbeten med varandra, som leder till en ''kollektiv monopolställning'' på en viss marknad, benämns detta oligopolistisk dominans. På kort sikt har varje bolag i en sådan grupp av dominerande jämlikar ett incitament att avvika från överenskommelsen genom att ta ut ett lägre pris på marknaden. Ett företag skulle på det sättet sälja betydligt fler enheter av sin produkt. Det som avhåller dem från att genomföra detta är möjligheten för de övriga i oligopolet att gemensamt dumpa sina priser och på så sätt minimera det avvikande företagets vinstkapacitet eller eventuellt driva det ensamma företaget mot konkurs. Detta fenomen brukar även benämnas ''hot om åtgärder''. Det är inte mekanismerna som leder till om och när ett prissamarbete uppstår som först och främst är intressanta, utan den mekanismen som avhåller företagen från att avvika från samarbetet när det väl uppstått. Det här är vad som skiljer ett förfarande enligt KF från EGF, där man istället ser till vad som redan har hänt. Koncentrationskontroll, som är ett preventivt verktyg, handlar istället om att undersöka om en viss koncentration kommer att leda till en marknadsstruktur där förhöjda priser till följd av underförstådda samarbeten kommer att kunna bibehållas. Processen som avgör om en koncentration skall tillåtas eller inte är omfattande och kräver en rad bedömningar av olika aspekter, såväl juridiska som ekonomiska. Detta har under doktrinens utveckling många gånger resulterat i huvudbry, främst för kommissionen, men även för gemenskapens domstolar. En rad beslut och domslut satte i slutet av 90-talet myror i huvudet på juridiskt sakkunniga över hela Europa. Det hela verkar till sist ha kulminerat i det omtalade Airtoursfallet, där domstolen till slut redde ut begreppen och teorierna som numera skall tillämpas. Efter Airtours har ordningen återställts genom att domstolen klargjort vilka rekvisit som skall vara uppfyllda och vilken bevisning som måste presenteras, för att ett negativt beslut av kommissionen skall kunna fattas. Detta kommer att leda till en högre grad av rättssäkerhet gällande förvärvskontrollen på den gemensamma marknaden. I dagsläget ligger ett av kommissionen antaget förslag till en omarbetad KF på Europaparlamentets bord. Efter samråd med parlamentet, förväntas rådet diskutera texten under det kommande året. Ikraftträdandet beräknas till maj 2004. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560291
- author
- Murelius, Ted
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Konkurrensrätt
- language
- Swedish
- id
- 1560291
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:26
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:26
@misc{1560291,
abstract = {{Uppsatsen behandlar den doktrin som blev en del av den europeiska koncentrationskontrollen i mitten av 1990-talet och vidare dess utveckling till vad den är idag, nämligen doktrinen om kollektiv dominans. I KF står det uttryckligen att en koncentration som skapar eller förstärker en dominant position skall förbjudas. Ett stort aber har emellertid varit att det inte uttryckligen, likt i art. 82 EGF, har funnits en ordalydelse som inkluderar kollektiv dominans. Sedan ett antal år tillbaka är det fastställt att KF:s tillämpningsområde innefattar även skapandet eller förstärkandet av kollektivt dominerande ställningar, men hur skall de utvärderas och bedömas? Den juridiska knäckfrågan är huruvida en koncentration kommer att skapa ett varaktigt underförstått prissamarbete mellan alla, eller vissa, av de kvarvarande aktörerna på marknaden. När företag väljer att ingå uttryckliga eller underförstådda prissamarbeten med varandra, som leder till en ''kollektiv monopolställning'' på en viss marknad, benämns detta oligopolistisk dominans. På kort sikt har varje bolag i en sådan grupp av dominerande jämlikar ett incitament att avvika från överenskommelsen genom att ta ut ett lägre pris på marknaden. Ett företag skulle på det sättet sälja betydligt fler enheter av sin produkt. Det som avhåller dem från att genomföra detta är möjligheten för de övriga i oligopolet att gemensamt dumpa sina priser och på så sätt minimera det avvikande företagets vinstkapacitet eller eventuellt driva det ensamma företaget mot konkurs. Detta fenomen brukar även benämnas ''hot om åtgärder''. Det är inte mekanismerna som leder till om och när ett prissamarbete uppstår som först och främst är intressanta, utan den mekanismen som avhåller företagen från att avvika från samarbetet när det väl uppstått. Det här är vad som skiljer ett förfarande enligt KF från EGF, där man istället ser till vad som redan har hänt. Koncentrationskontroll, som är ett preventivt verktyg, handlar istället om att undersöka om en viss koncentration kommer att leda till en marknadsstruktur där förhöjda priser till följd av underförstådda samarbeten kommer att kunna bibehållas. Processen som avgör om en koncentration skall tillåtas eller inte är omfattande och kräver en rad bedömningar av olika aspekter, såväl juridiska som ekonomiska. Detta har under doktrinens utveckling många gånger resulterat i huvudbry, främst för kommissionen, men även för gemenskapens domstolar. En rad beslut och domslut satte i slutet av 90-talet myror i huvudet på juridiskt sakkunniga över hela Europa. Det hela verkar till sist ha kulminerat i det omtalade Airtoursfallet, där domstolen till slut redde ut begreppen och teorierna som numera skall tillämpas. Efter Airtours har ordningen återställts genom att domstolen klargjort vilka rekvisit som skall vara uppfyllda och vilken bevisning som måste presenteras, för att ett negativt beslut av kommissionen skall kunna fattas. Detta kommer att leda till en högre grad av rättssäkerhet gällande förvärvskontrollen på den gemensamma marknaden. I dagsläget ligger ett av kommissionen antaget förslag till en omarbetad KF på Europaparlamentets bord. Efter samråd med parlamentet, förväntas rådet diskutera texten under det kommande året. Ikraftträdandet beräknas till maj 2004.}},
author = {{Murelius, Ted}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Förvärvskontrollen inom EU - doktrinen om kollektiv dominans}},
year = {{2003}},
}