Barns processuella ställning i förhållande till barnets bästa i rättsprocessen - en jämförelse av barns roll i vårdnadstvister och tvister enligt LVU
(2008)Department of Law
- Abstract
- Arbetet behandlar barns deltagande och rättsliga ställning i vårdnadstvister. En jämförelse görs mellan civilrättsliga vårdnadsmål och offentligrättsliga mål om tvångsomhändertagande av barn enligt LVU. En grundläggande princip i det kontradiktoriska tvistemålsförfarandet är att den som har ett av rättsordningen skyddat intresse även har talerätt om saken. Arbetet syftar till att undersöka hur denna grundsats överensstämmer med barnets roll i vårdnadsmål. Som ett resultat av Sveriges ratifikation av FN:s barnkonvention har det i FB och LVU införts uttryckliga regler om att barnets bästa skall vara avgörande vid alla beslut som fattas. Det finns vidare uttryckliga stadganden om att barnets vilja skall tillmätas betydelse med hänsyn tagen... (More)
- Arbetet behandlar barns deltagande och rättsliga ställning i vårdnadstvister. En jämförelse görs mellan civilrättsliga vårdnadsmål och offentligrättsliga mål om tvångsomhändertagande av barn enligt LVU. En grundläggande princip i det kontradiktoriska tvistemålsförfarandet är att den som har ett av rättsordningen skyddat intresse även har talerätt om saken. Arbetet syftar till att undersöka hur denna grundsats överensstämmer med barnets roll i vårdnadsmål. Som ett resultat av Sveriges ratifikation av FN:s barnkonvention har det i FB och LVU införts uttryckliga regler om att barnets bästa skall vara avgörande vid alla beslut som fattas. Det finns vidare uttryckliga stadganden om att barnets vilja skall tillmätas betydelse med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad. Utgångspunkten i de två jämförda måltyperna är således densamma. Synen på barn och barns deltagande skiljer sig emellertid markant åt. I LVU-mål har barn tillerkänts partsrättigheter och processbehörighet från 15 års ålder. De har dessutom rätt att få relevant information om vad målet eller ärendet rör. Några motsvarande rättigheter finns inte för barn i vårdnadsmål. Barns ställning i vårdnadsmål är ett av familjerättens mest diskuterade ämnen. Frågan om utvidgade partsrättigheter för barn behandlades senast i departementspromemorian Utövande av barns rättigheter i familjerättsprocesser men förkastades med anledning av kostnadsskäl och för att barn vid utvidgade partsrättigheter anses hamna i en onödig lojalitetskonflikt mellan föräldrarna. Vad som däremot föreslås är att barn skall få tillgång till ett biträde i särskilt konfliktfyllda mål samt att barn ska ha rätt att erhålla relevant information om vad tvisten rör. I arbetets analytiska del konstateras att barns ställning behöver stärkas för att avgöranden i vårdnadsmålen de facto skall kunna fattas utifrån vad som är barnets bästa. För att barn på ett betydelsefullt vis ska kunna påverka tvisten krävs att de har rätt att delta på ett mer omfattande sätt än vad som sker idag. Hur deltagande skall utformas bör ske antingen genom ett införande av partsrättigheter motsvarande dem som återfinns i LVU-processen eller genom att alla barn som är föremål för en vårdnadstvist ges rätt till ett biträde. Biträdets uppgift skall vara att, oberoende av föräldrarnas intressen, företräda barnet, informera barnet om tvisten, förmedla barnet synpunkter och i övrigt presentera vad som skulle vara barnet bästa. Att stärka barns processuella ställning skulle även markera att det är barnets rätt till omvårdnad, ett tryggt boende och umgänge med sina föräldrar som tvisten behandlar, inte förälderns rätt. I enlighet med barnkonventionens grundläggande utgångspunkter skulle barnets självständiga ställning som egen individ med okränkbart människovärde framhävas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1560562
- author
- Nilsson, Josefine
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt
- language
- Swedish
- id
- 1560562
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:26
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:26
@misc{1560562,
abstract = {{Arbetet behandlar barns deltagande och rättsliga ställning i vårdnadstvister. En jämförelse görs mellan civilrättsliga vårdnadsmål och offentligrättsliga mål om tvångsomhändertagande av barn enligt LVU. En grundläggande princip i det kontradiktoriska tvistemålsförfarandet är att den som har ett av rättsordningen skyddat intresse även har talerätt om saken. Arbetet syftar till att undersöka hur denna grundsats överensstämmer med barnets roll i vårdnadsmål. Som ett resultat av Sveriges ratifikation av FN:s barnkonvention har det i FB och LVU införts uttryckliga regler om att barnets bästa skall vara avgörande vid alla beslut som fattas. Det finns vidare uttryckliga stadganden om att barnets vilja skall tillmätas betydelse med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad. Utgångspunkten i de två jämförda måltyperna är således densamma. Synen på barn och barns deltagande skiljer sig emellertid markant åt. I LVU-mål har barn tillerkänts partsrättigheter och processbehörighet från 15 års ålder. De har dessutom rätt att få relevant information om vad målet eller ärendet rör. Några motsvarande rättigheter finns inte för barn i vårdnadsmål. Barns ställning i vårdnadsmål är ett av familjerättens mest diskuterade ämnen. Frågan om utvidgade partsrättigheter för barn behandlades senast i departementspromemorian Utövande av barns rättigheter i familjerättsprocesser men förkastades med anledning av kostnadsskäl och för att barn vid utvidgade partsrättigheter anses hamna i en onödig lojalitetskonflikt mellan föräldrarna. Vad som däremot föreslås är att barn skall få tillgång till ett biträde i särskilt konfliktfyllda mål samt att barn ska ha rätt att erhålla relevant information om vad tvisten rör. I arbetets analytiska del konstateras att barns ställning behöver stärkas för att avgöranden i vårdnadsmålen de facto skall kunna fattas utifrån vad som är barnets bästa. För att barn på ett betydelsefullt vis ska kunna påverka tvisten krävs att de har rätt att delta på ett mer omfattande sätt än vad som sker idag. Hur deltagande skall utformas bör ske antingen genom ett införande av partsrättigheter motsvarande dem som återfinns i LVU-processen eller genom att alla barn som är föremål för en vårdnadstvist ges rätt till ett biträde. Biträdets uppgift skall vara att, oberoende av föräldrarnas intressen, företräda barnet, informera barnet om tvisten, förmedla barnet synpunkter och i övrigt presentera vad som skulle vara barnet bästa. Att stärka barns processuella ställning skulle även markera att det är barnets rätt till omvårdnad, ett tryggt boende och umgänge med sina föräldrar som tvisten behandlar, inte förälderns rätt. I enlighet med barnkonventionens grundläggande utgångspunkter skulle barnets självständiga ställning som egen individ med okränkbart människovärde framhävas.}},
author = {{Nilsson, Josefine}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Barns processuella ställning i förhållande till barnets bästa i rättsprocessen - en jämförelse av barns roll i vårdnadstvister och tvister enligt LVU}},
year = {{2008}},
}