Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Sexarbetare eller horor? En feministisk analys av sexköp och pornografi.

Ohlsson, Emma (2008)
Department of Law
Abstract
Denna uppsats behandlar det svenska förbudet mot köp av sexuell tjänst och i viss mån också svensk pornografilagstiftning. Uppsatsens främsta syfte är att med hjälp av diskuranalytisk metod undersöka vilka föreställningar om sexualitet som ligger bakom svensk lagstiftning gällande sexköp samt pornografi. Betänkandet SOU 1995:15 Könshandeln och rättsfallet NJA 2001 s. 527 är föremål för en diskursanalys, vilken visar hur sexualitet konstrueras i betänkandet och i rättsfallet. Diskurserna i betänkandet och i rättsfallet analyseras sedan utifrån radikalfeministisk och sexradikal teori. De feministiska teorierna presenteras utförligt i uppsatsen och rättsläget vad gäller sexköp och pornografi utreds. Debatten som förts om sexköp i Sverige har... (More)
Denna uppsats behandlar det svenska förbudet mot köp av sexuell tjänst och i viss mån också svensk pornografilagstiftning. Uppsatsens främsta syfte är att med hjälp av diskuranalytisk metod undersöka vilka föreställningar om sexualitet som ligger bakom svensk lagstiftning gällande sexköp samt pornografi. Betänkandet SOU 1995:15 Könshandeln och rättsfallet NJA 2001 s. 527 är föremål för en diskursanalys, vilken visar hur sexualitet konstrueras i betänkandet och i rättsfallet. Diskurserna i betänkandet och i rättsfallet analyseras sedan utifrån radikalfeministisk och sexradikal teori. De feministiska teorierna presenteras utförligt i uppsatsen och rättsläget vad gäller sexköp och pornografi utreds. Debatten som förts om sexköp i Sverige har överlag varit präglad av feministiska argument, men en av uppsatsens poänger är att det inte finns något enhälligt feministiskt förhållningssätt till sexköp. Det radikalfeministiska förhållningssättet till sexköp har länge dominerat och skaffat sig en mer eller mindre hegemonisk ställning. Den nuvarande svenska lagstiftningen kan i viss mån sägas vara ett resultat av ett radikalfeministiskt synsätt. En diskursiv kamp förs mellan radikalfeminismen och sexradikalismen, som är en feministisk teori vars syn på sexköp skiljer sig från radikalfeminismens. Förbudet mot sexköp kritiseras av sexradikaler, vilka menar att förbudet är stigmatiserande och kränkande för både köpare och säljare. Slutsatserna blir att föreställningar om sexualitet har haft stor betydelse för lagstiftningen, då de har format diskurser utifrån vilka lagar har stiftats och rättstillämpning har skett. Sexualitet konstrueras på flera sätt i betänkandet och i rättsfallet. Sammanfattningsvis kan konstateras att sexualitet då den utövas inom ramen för sexköp och pornografi konstrueras i betänkandet som osund och dålig. Kopplingar görs mellan denna dåliga sexualitet och sexualbrott samt våld mot kvinnor. Manlig sexualitet framställs på ett annat vis än kvinnlig. Den manliga sexualiteten antas utgöra en stark drift och därmed bryr män sig inte om de eventuella skador som deras utövande av sexualitet kan orsaka. Kvinnor anses i högre utsträckning än män vara beroende av kärlek eller närhet för att kunna uppleva sexuell njutning. Rättsfallet är inte lika tydligt präglat av den här typen av diskurser och har överlag ett mer könsneutralt synsätt. I vissa delar kan rättsfallet sägas stå i direkt kontrast till betänkandet. Det finns ett ideologiskt glapp mellan lagtexten som förbjuder köp av sexuell tjänst, lagens förarbeten och rättspraxis, detta bevisas av analysen som genomförs i uppsatsen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ohlsson, Emma
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1560877
date added to LUP
2010-03-08 15:55:27
date last changed
2010-03-08 15:55:27
@misc{1560877,
  abstract     = {{Denna uppsats behandlar det svenska förbudet mot köp av sexuell tjänst och i viss mån också svensk pornografilagstiftning. Uppsatsens främsta syfte är att med hjälp av diskuranalytisk metod undersöka vilka föreställningar om sexualitet som ligger bakom svensk lagstiftning gällande sexköp samt pornografi. Betänkandet SOU 1995:15 Könshandeln och rättsfallet NJA 2001 s. 527 är föremål för en diskursanalys, vilken visar hur sexualitet konstrueras i betänkandet och i rättsfallet. Diskurserna i betänkandet och i rättsfallet analyseras sedan utifrån radikalfeministisk och sexradikal teori. De feministiska teorierna presenteras utförligt i uppsatsen och rättsläget vad gäller sexköp och pornografi utreds. Debatten som förts om sexköp i Sverige har överlag varit präglad av feministiska argument, men en av uppsatsens poänger är att det inte finns något enhälligt feministiskt förhållningssätt till sexköp. Det radikalfeministiska förhållningssättet till sexköp har länge dominerat och skaffat sig en mer eller mindre hegemonisk ställning. Den nuvarande svenska lagstiftningen kan i viss mån sägas vara ett resultat av ett radikalfeministiskt synsätt. En diskursiv kamp förs mellan radikalfeminismen och sexradikalismen, som är en feministisk teori vars syn på sexköp skiljer sig från radikalfeminismens. Förbudet mot sexköp kritiseras av sexradikaler, vilka menar att förbudet är stigmatiserande och kränkande för både köpare och säljare. Slutsatserna blir att föreställningar om sexualitet har haft stor betydelse för lagstiftningen, då de har format diskurser utifrån vilka lagar har stiftats och rättstillämpning har skett. Sexualitet konstrueras på flera sätt i betänkandet och i rättsfallet. Sammanfattningsvis kan konstateras att sexualitet då den utövas inom ramen för sexköp och pornografi konstrueras i betänkandet som osund och dålig. Kopplingar görs mellan denna dåliga sexualitet och sexualbrott samt våld mot kvinnor. Manlig sexualitet framställs på ett annat vis än kvinnlig. Den manliga sexualiteten antas utgöra en stark drift och därmed bryr män sig inte om de eventuella skador som deras utövande av sexualitet kan orsaka. Kvinnor anses i högre utsträckning än män vara beroende av kärlek eller närhet för att kunna uppleva sexuell njutning. Rättsfallet är inte lika tydligt präglat av den här typen av diskurser och har överlag ett mer könsneutralt synsätt. I vissa delar kan rättsfallet sägas stå i direkt kontrast till betänkandet. Det finns ett ideologiskt glapp mellan lagtexten som förbjuder köp av sexuell tjänst, lagens förarbeten och rättspraxis, detta bevisas av analysen som genomförs i uppsatsen.}},
  author       = {{Ohlsson, Emma}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Sexarbetare eller horor? En feministisk analys av sexköp och pornografi.}},
  year         = {{2008}},
}