Begränsningen i avdragsrätten för ränta på vissa skulder - Snurrigt för kommuner?
(2009)Department of Law
- Abstract
- Bakgrunden till denna uppsats är ett skatteplaneringsförfarande som i press och av myndigheter har kallats räntesnurror. Förfarandet går ut på att förvärv av företag eller delägarrätter sker inom en koncern och finansieras med interna lån. Dessa lån ger upphov till interna räntor mellan företagen, ränteutgifterna i sin tur finansieras med de förvärvade företagens vinster. På detta sätt har man kunnat skapa fiktiva räntekostnader för att neutralisera vinster och slippa beskattning inom koncernen. I ytterlighetsfall har det varit möjligt att dessutom överlåta fordran, vilken genererar ränteintäkter, till ett företag beläget i ett skatteparadis och således sluppit beskattning någonstans i koncernen. Räntesnurrorna har prövats tre gånger i... (More)
- Bakgrunden till denna uppsats är ett skatteplaneringsförfarande som i press och av myndigheter har kallats räntesnurror. Förfarandet går ut på att förvärv av företag eller delägarrätter sker inom en koncern och finansieras med interna lån. Dessa lån ger upphov till interna räntor mellan företagen, ränteutgifterna i sin tur finansieras med de förvärvade företagens vinster. På detta sätt har man kunnat skapa fiktiva räntekostnader för att neutralisera vinster och slippa beskattning inom koncernen. I ytterlighetsfall har det varit möjligt att dessutom överlåta fordran, vilken genererar ränteintäkter, till ett företag beläget i ett skatteparadis och således sluppit beskattning någonstans i koncernen. Räntesnurrorna har prövats tre gånger i Regeringsrätten, första målet togs upp 2001 och utgången var att en kommun fick skatteplanerandet godkänt. De andra två målen, vilka avgjordes i slutet på 2007, avsåg samma företag, vilket använde sig av upplägget med räntesnurror. Skatteverket försökte i samtliga mål angripa skatteplaneringen med hjälp av skatteflyktslagen, men förlorade alla målen i Högsta Domstolen. Regeringen ansåg att denna typ av skatteupplägg inte var något som samstämde med beskattningsreglernas syfte utan tillsatte en utredning för att författa nya regler som skulle hindra förfarandet med räntesnurror. Resultatet blev en ny lagstiftning som trädde i kraft från 1 januari 2009. Syftet med denna uppsats är att presentera rättsläget före samt efter den nya lagens ikraftträdande. Utöver en genomgång av den nya lagen är avsikten att även analysera om den kommer att få den effekt som är avsedd. Eftersom ett av de tidigare rättsfallen som behandlar räntesnurror omfattar en kommun är även syftet att se hur kommunernas situation förändras till följd av den nya lagen. För att även få en förståelse om varför kommunernas situation ändras, och de bakomliggande intentionerna hos dem med skatteplanerandet skall situationen analyseras med hjälp av public choice-teorin, vilken redogörs för i uppsatsen. Även det kommunalekonomiska utjämningssystemet berörs kort i uppsatsen i samband med analysen av hur kommunernas ekonomiska situation förändras till följd av den nya regleringen. I analysen konstateras att lagen till stor del kommer att få avsedd effekt. Vad gäller kommunerna kommer den nya lagen att ha negativ påverkan på deras ekonomiska resultat. Ett utfall som inte påverkas av det kommunalekonomiska utjämningssystemet eftersom systemet endast tar hänsyn till fysiska personers skatteunderlag och inte företagens. Vad som dock är mer oklart är huruvida den avsedda effekten är den mest optimala i förhållande till den totala samhällsnyttan. Vidare presenteras hur besluten av de kommunanställda om att skatteplanera har påverkats i enlighet med public choice-teorin. Resultatet är att individerna handlar för att maximera sin egen nytta och därför har agerat på ett sätt som de tror maximerar sin nytta, vilket kan ta form av skatteplanerande för att leverera så bra ekonomiska resultat som möjligt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561022
- author
- Olsson, Stefan
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1561022
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1561022,
abstract = {{Bakgrunden till denna uppsats är ett skatteplaneringsförfarande som i press och av myndigheter har kallats räntesnurror. Förfarandet går ut på att förvärv av företag eller delägarrätter sker inom en koncern och finansieras med interna lån. Dessa lån ger upphov till interna räntor mellan företagen, ränteutgifterna i sin tur finansieras med de förvärvade företagens vinster. På detta sätt har man kunnat skapa fiktiva räntekostnader för att neutralisera vinster och slippa beskattning inom koncernen. I ytterlighetsfall har det varit möjligt att dessutom överlåta fordran, vilken genererar ränteintäkter, till ett företag beläget i ett skatteparadis och således sluppit beskattning någonstans i koncernen. Räntesnurrorna har prövats tre gånger i Regeringsrätten, första målet togs upp 2001 och utgången var att en kommun fick skatteplanerandet godkänt. De andra två målen, vilka avgjordes i slutet på 2007, avsåg samma företag, vilket använde sig av upplägget med räntesnurror. Skatteverket försökte i samtliga mål angripa skatteplaneringen med hjälp av skatteflyktslagen, men förlorade alla målen i Högsta Domstolen. Regeringen ansåg att denna typ av skatteupplägg inte var något som samstämde med beskattningsreglernas syfte utan tillsatte en utredning för att författa nya regler som skulle hindra förfarandet med räntesnurror. Resultatet blev en ny lagstiftning som trädde i kraft från 1 januari 2009. Syftet med denna uppsats är att presentera rättsläget före samt efter den nya lagens ikraftträdande. Utöver en genomgång av den nya lagen är avsikten att även analysera om den kommer att få den effekt som är avsedd. Eftersom ett av de tidigare rättsfallen som behandlar räntesnurror omfattar en kommun är även syftet att se hur kommunernas situation förändras till följd av den nya lagen. För att även få en förståelse om varför kommunernas situation ändras, och de bakomliggande intentionerna hos dem med skatteplanerandet skall situationen analyseras med hjälp av public choice-teorin, vilken redogörs för i uppsatsen. Även det kommunalekonomiska utjämningssystemet berörs kort i uppsatsen i samband med analysen av hur kommunernas ekonomiska situation förändras till följd av den nya regleringen. I analysen konstateras att lagen till stor del kommer att få avsedd effekt. Vad gäller kommunerna kommer den nya lagen att ha negativ påverkan på deras ekonomiska resultat. Ett utfall som inte påverkas av det kommunalekonomiska utjämningssystemet eftersom systemet endast tar hänsyn till fysiska personers skatteunderlag och inte företagens. Vad som dock är mer oklart är huruvida den avsedda effekten är den mest optimala i förhållande till den totala samhällsnyttan. Vidare presenteras hur besluten av de kommunanställda om att skatteplanera har påverkats i enlighet med public choice-teorin. Resultatet är att individerna handlar för att maximera sin egen nytta och därför har agerat på ett sätt som de tror maximerar sin nytta, vilket kan ta form av skatteplanerande för att leverera så bra ekonomiska resultat som möjligt.}},
author = {{Olsson, Stefan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Begränsningen i avdragsrätten för ränta på vissa skulder - Snurrigt för kommuner?}},
year = {{2009}},
}