Ingående av avtal enligt Avtalslagen, CISG del II, UniP och PECL - en komparativ studie
(2009)Department of Law
- Abstract
- Internationaliseringen av svensk rätt och framförallt svenskt näringsliv ökar ständigt och därmed ökar behovet av internationell rättsenhet även på det avtalsrättsliga området. Trots detta står avtalslagen kvar i princip oförändrad sedan 1915 och Sverige har dessutom valt att inte tillträda den avtalsrättsliga delen av CISG (United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods del II). Denna uppsats syftar till att jämföra den svenska avtalsrätten med CISG, Unidroit principles och Principles of European Contract Law. Tillsammans kallas dessa tre ibland för trojkan och är de viktigaste internationella instrumenten för avtalsrätten idag. Den komparativa analysen fokuserar på regler som rör ingåendet av ett avtal och då... (More)
- Internationaliseringen av svensk rätt och framförallt svenskt näringsliv ökar ständigt och därmed ökar behovet av internationell rättsenhet även på det avtalsrättsliga området. Trots detta står avtalslagen kvar i princip oförändrad sedan 1915 och Sverige har dessutom valt att inte tillträda den avtalsrättsliga delen av CISG (United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods del II). Denna uppsats syftar till att jämföra den svenska avtalsrätten med CISG, Unidroit principles och Principles of European Contract Law. Tillsammans kallas dessa tre ibland för trojkan och är de viktigaste internationella instrumenten för avtalsrätten idag. Den komparativa analysen fokuserar på regler som rör ingåendet av ett avtal och då särskilt regler angående anbud, passivitet och verkan av bekräftelser, kolliderande standardavtal samt ansvar vid avtalsförhandlingar. Tanken med att belysa just dessa områden är att de svenska reglerna på vissa sätt skiljer sig från de internationella eller för att det är osäkert vad som gäller enligt svensk rätt på dessa områden. På grund av att reglerna om ingående av avtal i avtalslagen är dispositiva och att reglerna på många punkter är elastiskt utformade har det möjliggjorts för rättspraxis att i viss mån anpassa lagen till den utveckling som har skett. Men detta har samtidigt minskat lagens betydelse som grundläggande rättskälla på området. Uppsatsen tar upp brister i svensk avtalsrättslig lagstiftning och vad en tillämpning av trojkan istället skulle innebära. Den komparativa studien visar att CISG, UniP och PECL i de flesta fall löser de avtalsrättsliga frågorna på tämligen samma sätt. När trojkan har samma reglering i en fråga torde man kunna dra slutsatsen att denna reglering kan anses representera en internationell allmän rättsprincip eller lex mercatoria. Internationella kommersiella avtalsparter skulle kunna vinna mycket på om trojkan vann mer erkännande i rättstillämpningen eftersom de är neutrala alternativ till nationell lag och på så vis lättare att argumentera för. För svensk del är de även mer heltäckande. De är också tydliga och lättillgängliga. Slutsatserna av detta arbete kan sammanfattas med att konstatera att något bör göras med den svenska avtalslagstiftningen, dels för att anpassa den svenska rätten till den internationella men även för att det behövs en del klargöranden inom reglerna om ingående av avtal i svensk avtalsrätt. De fördelar man skulle vinna med att harmonisera den kommersiella avtalsrätten är så stora att de, tillsammans med de brister i den svenska rätten som påvisas i detta arbete, väger över. De förändringar som föreslås är att Sverige även tillträder CISG del II samt reviderar avtalslagen med trojkan som förebild. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561288
- author
- Pettersson, Betti-Ann
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Avtalsrätt, Komparativ rätt
- language
- Swedish
- id
- 1561288
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:27
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:27
@misc{1561288,
abstract = {{Internationaliseringen av svensk rätt och framförallt svenskt näringsliv ökar ständigt och därmed ökar behovet av internationell rättsenhet även på det avtalsrättsliga området. Trots detta står avtalslagen kvar i princip oförändrad sedan 1915 och Sverige har dessutom valt att inte tillträda den avtalsrättsliga delen av CISG (United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods del II). Denna uppsats syftar till att jämföra den svenska avtalsrätten med CISG, Unidroit principles och Principles of European Contract Law. Tillsammans kallas dessa tre ibland för trojkan och är de viktigaste internationella instrumenten för avtalsrätten idag. Den komparativa analysen fokuserar på regler som rör ingåendet av ett avtal och då särskilt regler angående anbud, passivitet och verkan av bekräftelser, kolliderande standardavtal samt ansvar vid avtalsförhandlingar. Tanken med att belysa just dessa områden är att de svenska reglerna på vissa sätt skiljer sig från de internationella eller för att det är osäkert vad som gäller enligt svensk rätt på dessa områden. På grund av att reglerna om ingående av avtal i avtalslagen är dispositiva och att reglerna på många punkter är elastiskt utformade har det möjliggjorts för rättspraxis att i viss mån anpassa lagen till den utveckling som har skett. Men detta har samtidigt minskat lagens betydelse som grundläggande rättskälla på området. Uppsatsen tar upp brister i svensk avtalsrättslig lagstiftning och vad en tillämpning av trojkan istället skulle innebära. Den komparativa studien visar att CISG, UniP och PECL i de flesta fall löser de avtalsrättsliga frågorna på tämligen samma sätt. När trojkan har samma reglering i en fråga torde man kunna dra slutsatsen att denna reglering kan anses representera en internationell allmän rättsprincip eller lex mercatoria. Internationella kommersiella avtalsparter skulle kunna vinna mycket på om trojkan vann mer erkännande i rättstillämpningen eftersom de är neutrala alternativ till nationell lag och på så vis lättare att argumentera för. För svensk del är de även mer heltäckande. De är också tydliga och lättillgängliga. Slutsatserna av detta arbete kan sammanfattas med att konstatera att något bör göras med den svenska avtalslagstiftningen, dels för att anpassa den svenska rätten till den internationella men även för att det behövs en del klargöranden inom reglerna om ingående av avtal i svensk avtalsrätt. De fördelar man skulle vinna med att harmonisera den kommersiella avtalsrätten är så stora att de, tillsammans med de brister i den svenska rätten som påvisas i detta arbete, väger över. De förändringar som föreslås är att Sverige även tillträder CISG del II samt reviderar avtalslagen med trojkan som förebild.}},
author = {{Pettersson, Betti-Ann}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ingående av avtal enligt Avtalslagen, CISG del II, UniP och PECL - en komparativ studie}},
year = {{2009}},
}