Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Lika lön för likvärdigt arbete? - en jämförelse av brittisk och svensk rätt

Pettersson, Hanna (2003)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen är en jämförelse av brittisk och svensk rätt kring lönediskriminering vid likvärdigt arbete. Jämförelsen gäller dels arbetsvärdering, dels vad som krävs för att en löneskillnad vid likvärdigt arbete ska anses vara uttryck för lönediskriminering. Skillnaderna analyseras utifrån ett industrial relations-perspektiv. Arbetsmarknaderna i Storbritannien och Sverige präglas båda av en långtgående partsautonomi, vilket kan skapa rättsliga problem i samband med lagstiftning mot lönediskriminering. En viktig skillnad är att kollektivavtal har en mycket central roll i Sverige, medan arbetsrätten i Storbritannien till stor del förhandlas fram på arbetsplatserna. Detta märks i ländernas rättspraxis. I Storbritannien spelar arbetsvärderingar... (More)
Uppsatsen är en jämförelse av brittisk och svensk rätt kring lönediskriminering vid likvärdigt arbete. Jämförelsen gäller dels arbetsvärdering, dels vad som krävs för att en löneskillnad vid likvärdigt arbete ska anses vara uttryck för lönediskriminering. Skillnaderna analyseras utifrån ett industrial relations-perspektiv. Arbetsmarknaderna i Storbritannien och Sverige präglas båda av en långtgående partsautonomi, vilket kan skapa rättsliga problem i samband med lagstiftning mot lönediskriminering. En viktig skillnad är att kollektivavtal har en mycket central roll i Sverige, medan arbetsrätten i Storbritannien till stor del förhandlas fram på arbetsplatserna. Detta märks i ländernas rättspraxis. I Storbritannien spelar arbetsvärderingar utförda av arbetsgivare en viktig rättslig roll. De kan, beroende på resultat, vara stöd eller hinder för en lönediskrimineringstalan. Arbetsgivares bedömningar kan också, under förutsättning att de inte är könsdiskriminerande, användas som motbevisning när en arbetstagare hävdar lönediskriminering. I Sverige har kollektivavtalen haft en liknande roll, och både lagstiftare och Arbetsdomstolen har varit skeptiska till att låta resultaten av kollektivavtal underställas en rättslig prövning. Numera står det dock klart att kollektivavtal inte får utgöra något hinder för att fastställa lönediskriminering. Istället är det oftast marknadsfaktorer som gör att löneskillnader inte anses bero på lönediskriminering. Detta är också vanligt i Storbritannien. Vad gäller arbetsvärdering används likartade kriterier i de båda länderna, men tillämpningen är mer inkonsekvent i Storbritannien än i Sverige. Samma skillnad konstateras mellan brittisk och svensk rätt i sina helheter. Gemensamt är att det finns mekanismer som syftar till att upprätthålla status quo, vilket sker genom att faktorer som har samband med könsdiskriminering framställs som neutrala av domstolarna. En utvidgad förståelse av begreppet indirekt diskriminering skulle krävas för att förändra detta. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Pettersson, Hanna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt, Komparativ rätt
language
Swedish
id
1561300
date added to LUP
2010-03-08 15:55:27
date last changed
2010-03-08 15:55:27
@misc{1561300,
  abstract     = {{Uppsatsen är en jämförelse av brittisk och svensk rätt kring lönediskriminering vid likvärdigt arbete. Jämförelsen gäller dels arbetsvärdering, dels vad som krävs för att en löneskillnad vid likvärdigt arbete ska anses vara uttryck för lönediskriminering. Skillnaderna analyseras utifrån ett industrial relations-perspektiv. Arbetsmarknaderna i Storbritannien och Sverige präglas båda av en långtgående partsautonomi, vilket kan skapa rättsliga problem i samband med lagstiftning mot lönediskriminering. En viktig skillnad är att kollektivavtal har en mycket central roll i Sverige, medan arbetsrätten i Storbritannien till stor del förhandlas fram på arbetsplatserna. Detta märks i ländernas rättspraxis. I Storbritannien spelar arbetsvärderingar utförda av arbetsgivare en viktig rättslig roll. De kan, beroende på resultat, vara stöd eller hinder för en lönediskrimineringstalan. Arbetsgivares bedömningar kan också, under förutsättning att de inte är könsdiskriminerande, användas som motbevisning när en arbetstagare hävdar lönediskriminering. I Sverige har kollektivavtalen haft en liknande roll, och både lagstiftare och Arbetsdomstolen har varit skeptiska till att låta resultaten av kollektivavtal underställas en rättslig prövning. Numera står det dock klart att kollektivavtal inte får utgöra något hinder för att fastställa lönediskriminering. Istället är det oftast marknadsfaktorer som gör att löneskillnader inte anses bero på lönediskriminering. Detta är också vanligt i Storbritannien. Vad gäller arbetsvärdering används likartade kriterier i de båda länderna, men tillämpningen är mer inkonsekvent i Storbritannien än i Sverige. Samma skillnad konstateras mellan brittisk och svensk rätt i sina helheter. Gemensamt är att det finns mekanismer som syftar till att upprätthålla status quo, vilket sker genom att faktorer som har samband med könsdiskriminering framställs som neutrala av domstolarna. En utvidgad förståelse av begreppet indirekt diskriminering skulle krävas för att förändra detta.}},
  author       = {{Pettersson, Hanna}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Lika lön för likvärdigt arbete? - en jämförelse av brittisk och svensk rätt}},
  year         = {{2003}},
}