Marknadsföring i MFL:s gränsland - något om god marknadsföringssed i rättslig och utomrättslig bemärkelse
(2007)Department of Law
- Abstract
- Ett ramverk av olika bestämmelser, riktlinjer och instanser verkar idag för att tillförsäkra en hög, etisk standard på marknadsföringsåtgärder i Sverige. Regleringen är delvis av rättslig karaktär, men utgörs också av utomrättsliga normer - utvecklade av näringslivet självt - vars efterlevnad tillförsäkras genom olika s.k. etiska nämnder och organ. De skilda regelverken och instanserna på marknadsföringsrättens område fyller i viss utsträckning olika funktion, men har också vissa gemensamma egenskaper. Näringslivets topporganisation Internationella Handelskammaren (ICC) har sedan lång tid tillbaka haft en framträdande roll i arbetet med att utveckla internationellt harmoniserade, etiska normer och riktlinjer på marknadsrättens område.... (More)
- Ett ramverk av olika bestämmelser, riktlinjer och instanser verkar idag för att tillförsäkra en hög, etisk standard på marknadsföringsåtgärder i Sverige. Regleringen är delvis av rättslig karaktär, men utgörs också av utomrättsliga normer - utvecklade av näringslivet självt - vars efterlevnad tillförsäkras genom olika s.k. etiska nämnder och organ. De skilda regelverken och instanserna på marknadsföringsrättens område fyller i viss utsträckning olika funktion, men har också vissa gemensamma egenskaper. Näringslivets topporganisation Internationella Handelskammaren (ICC) har sedan lång tid tillbaka haft en framträdande roll i arbetet med att utveckla internationellt harmoniserade, etiska normer och riktlinjer på marknadsrättens område. Denna normbildning har fått stort genomslag i både rättsliga och utomrättsliga sammanhang. Kärnan i den marknadsföringsrättsliga regleringen utgörs av marknadsföringslagen (MFL). Lagen innehåller ett antal specifika förbudsregler, vilka sammantaget tillhandahåller ett förhållandevis långtgående skydd för konsumenter och näringsidkare mot otillbörliga åtgärder i reklam. Utöver detta uppställer MFL, genom generalklausulen i 4 § 1 st., ett allmänt krav på att marknadsföring sker enligt god marknadsföringssed. Med god marknadsföringssed avses huvudsakligen god affärssed, dvs. normer uppställda av näringslivet, men också exempelvis tvingande regler, samt råd och rekommendationer från myndigheter. Samtidigt är MFL:s tillämpningsområde i allmänhet begränsat till sådana reklamåtgärder, vilka är till skada för konsumenter och näringsidkare. Denna inskränkning måste naturligtvis beaktas vid tillämpning av lagens generalklausul, varför begreppet god marknadsföringssed i rent rättslig mening får en något snävare innebörd. MFL har exempelvis inte ansetts tillämplig i fråga om könsdiskriminerande reklam, eftersom sådan inte anses otillbörlig mot konsumenter, utan mot kvinnor. Utomrättsliga instanser lyder inte generellt under samma inskränkningar, vilket innebär att de i många fall har ett friare spelrum för etiska bedömningar kring reklam. De två branschöverskridande, etiska råden i Sverige - Marknadsetiska Rådet (MER) och Etiska rådet mot Könsdiskriminerande reklam (ERK) - kan ogiltigförklara reklamframställningar som är stötande, kränkande eller diskriminerande. Av praxis framgår att de faktiska gränserna för MFL:s räckvidd inte är helt tydliga och att det således kan finnas anledning att fråga sig vilken funktion lagen egentligen är avsedd att ha. Genom att upprätthålla sådana normer som marknadsföringslagen inte omfattar, fyller de utomrättsliga instanserna en viktig funktion. Det kan emellertid ifrågasättas hur stor den rent preventiva effekten av organens arbete är. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561459
- author
- Rempe, Samuel
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Marknadsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1561459
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:28
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:28
@misc{1561459,
abstract = {{Ett ramverk av olika bestämmelser, riktlinjer och instanser verkar idag för att tillförsäkra en hög, etisk standard på marknadsföringsåtgärder i Sverige. Regleringen är delvis av rättslig karaktär, men utgörs också av utomrättsliga normer - utvecklade av näringslivet självt - vars efterlevnad tillförsäkras genom olika s.k. etiska nämnder och organ. De skilda regelverken och instanserna på marknadsföringsrättens område fyller i viss utsträckning olika funktion, men har också vissa gemensamma egenskaper. Näringslivets topporganisation Internationella Handelskammaren (ICC) har sedan lång tid tillbaka haft en framträdande roll i arbetet med att utveckla internationellt harmoniserade, etiska normer och riktlinjer på marknadsrättens område. Denna normbildning har fått stort genomslag i både rättsliga och utomrättsliga sammanhang. Kärnan i den marknadsföringsrättsliga regleringen utgörs av marknadsföringslagen (MFL). Lagen innehåller ett antal specifika förbudsregler, vilka sammantaget tillhandahåller ett förhållandevis långtgående skydd för konsumenter och näringsidkare mot otillbörliga åtgärder i reklam. Utöver detta uppställer MFL, genom generalklausulen i 4 § 1 st., ett allmänt krav på att marknadsföring sker enligt god marknadsföringssed. Med god marknadsföringssed avses huvudsakligen god affärssed, dvs. normer uppställda av näringslivet, men också exempelvis tvingande regler, samt råd och rekommendationer från myndigheter. Samtidigt är MFL:s tillämpningsområde i allmänhet begränsat till sådana reklamåtgärder, vilka är till skada för konsumenter och näringsidkare. Denna inskränkning måste naturligtvis beaktas vid tillämpning av lagens generalklausul, varför begreppet god marknadsföringssed i rent rättslig mening får en något snävare innebörd. MFL har exempelvis inte ansetts tillämplig i fråga om könsdiskriminerande reklam, eftersom sådan inte anses otillbörlig mot konsumenter, utan mot kvinnor. Utomrättsliga instanser lyder inte generellt under samma inskränkningar, vilket innebär att de i många fall har ett friare spelrum för etiska bedömningar kring reklam. De två branschöverskridande, etiska råden i Sverige - Marknadsetiska Rådet (MER) och Etiska rådet mot Könsdiskriminerande reklam (ERK) - kan ogiltigförklara reklamframställningar som är stötande, kränkande eller diskriminerande. Av praxis framgår att de faktiska gränserna för MFL:s räckvidd inte är helt tydliga och att det således kan finnas anledning att fråga sig vilken funktion lagen egentligen är avsedd att ha. Genom att upprätthålla sådana normer som marknadsföringslagen inte omfattar, fyller de utomrättsliga instanserna en viktig funktion. Det kan emellertid ifrågasättas hur stor den rent preventiva effekten av organens arbete är.}},
author = {{Rempe, Samuel}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Marknadsföring i MFL:s gränsland - något om god marknadsföringssed i rättslig och utomrättslig bemärkelse}},
year = {{2007}},
}