Några funderingar om hanteringen av betalningen i licensavtal
(2008)Department of Law
- Abstract
- I många företag sitter det uppfinnare som saknar möjlighet att exploatera sin uppfinning på egen hand. Ett patentlicensavtal är därför ett utmärkt exploateringsinstrument. Genom ett licensavtal ger rättighetsinnehavaren en licenstagare rätten att exploatera patentet på angivet sätt, i gengäld får licensgivaren en ersättning. Även licenstagaren får nytta av licensen eftersom denne får tillgång till ett patent som han möjligtvis inte hade klarat av att uppfinna själv. Fastställandet av ersättningsformen i licensavtalet kan sägas vara beroende av vilken licensform parterna väljer. Ju mer exklusivitet en licenstagare får desto högre ersättning kan licensgivaren kräva. Ersättningen i ett licensavtal kan regleras på ett flertal olika sätt. Den... (More)
- I många företag sitter det uppfinnare som saknar möjlighet att exploatera sin uppfinning på egen hand. Ett patentlicensavtal är därför ett utmärkt exploateringsinstrument. Genom ett licensavtal ger rättighetsinnehavaren en licenstagare rätten att exploatera patentet på angivet sätt, i gengäld får licensgivaren en ersättning. Även licenstagaren får nytta av licensen eftersom denne får tillgång till ett patent som han möjligtvis inte hade klarat av att uppfinna själv. Fastställandet av ersättningsformen i licensavtalet kan sägas vara beroende av vilken licensform parterna väljer. Ju mer exklusivitet en licenstagare får desto högre ersättning kan licensgivaren kräva. Ersättningen i ett licensavtal kan regleras på ett flertal olika sätt. Den vanligaste ersättningsformen i ett licensavtal är löpande royaltybetalningar, främst med anledning av att de torde anses fastställa den mest proportionerliga betalningen. Till royaltybetalningen kan parterna koppla en minimiroyalty som skall utgå oavsett hur lyckad exploatering av licensen blir. Andra former av ersättning för nyttjandet av patentet är engångsbetalningar. Engångsbetalningar kan dock anses som problematiska att använda med anledning av att det blir svårt att beräkna en skälig engångsbetalning för hela licensavtalets giltighetstid. En annan lite speciell betalningsform för att få rätten att nyttja ett patent är korslicensiering. Korslicensiering förekommer mest mellan jämbördigt starka företag som kan dra nytta av varandras patent. Genom korslicensiering sker ett ömsesidigt licensutbyte mellan avtalsparterna, det vill säga ingen monetär ersättning erläggs. Utformningen på betalningsklausulerna i ett licensavtal är beroende av parternas nuvarande storlek och framtida samarbetsform. Ett vanligt scenario är att betalningsklausulerna kommer att utformas till fördel för den starka aktören i avtalsförhållandet. Den part som står i beroendeställning till sin motpart anses vara den underlägsna parten i avtalsförhållandet. Med anledning av denna beroendeställning är det inte ovanligt att den starkare aktören försöker utnyttja sin ställning gentemot den svagare parten genom att avtala om ''oskäliga betalningsklausuler''. Betalningsklausuler som mestadels gynnar den ena parten kan komma att bli föremål för prövning av avtalsrättsliga och konkurrensrättsliga oskälighetsregler. Med anledning av att det med jämna mellanrum dyker upp oskäliga betalningsklausuler, har det i doktrinen diskuterats olika alternativa åtgärder som kan vidtas i preventivt men även reparativt syfte. Vad som är en oskälig betalningsklausul är inte en alldeles självklar sak. Förklaringen till denna ovisshet är den omfattande avtalsfriheten för licensavtal samt det stora skäliga prisintervallet gällande betalningsklausuler. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561468
- author
- Resulovic, Jasmina
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Konkurrensrätt, Avtalsrätt, Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1561468
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:28
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:28
@misc{1561468,
abstract = {{I många företag sitter det uppfinnare som saknar möjlighet att exploatera sin uppfinning på egen hand. Ett patentlicensavtal är därför ett utmärkt exploateringsinstrument. Genom ett licensavtal ger rättighetsinnehavaren en licenstagare rätten att exploatera patentet på angivet sätt, i gengäld får licensgivaren en ersättning. Även licenstagaren får nytta av licensen eftersom denne får tillgång till ett patent som han möjligtvis inte hade klarat av att uppfinna själv. Fastställandet av ersättningsformen i licensavtalet kan sägas vara beroende av vilken licensform parterna väljer. Ju mer exklusivitet en licenstagare får desto högre ersättning kan licensgivaren kräva. Ersättningen i ett licensavtal kan regleras på ett flertal olika sätt. Den vanligaste ersättningsformen i ett licensavtal är löpande royaltybetalningar, främst med anledning av att de torde anses fastställa den mest proportionerliga betalningen. Till royaltybetalningen kan parterna koppla en minimiroyalty som skall utgå oavsett hur lyckad exploatering av licensen blir. Andra former av ersättning för nyttjandet av patentet är engångsbetalningar. Engångsbetalningar kan dock anses som problematiska att använda med anledning av att det blir svårt att beräkna en skälig engångsbetalning för hela licensavtalets giltighetstid. En annan lite speciell betalningsform för att få rätten att nyttja ett patent är korslicensiering. Korslicensiering förekommer mest mellan jämbördigt starka företag som kan dra nytta av varandras patent. Genom korslicensiering sker ett ömsesidigt licensutbyte mellan avtalsparterna, det vill säga ingen monetär ersättning erläggs. Utformningen på betalningsklausulerna i ett licensavtal är beroende av parternas nuvarande storlek och framtida samarbetsform. Ett vanligt scenario är att betalningsklausulerna kommer att utformas till fördel för den starka aktören i avtalsförhållandet. Den part som står i beroendeställning till sin motpart anses vara den underlägsna parten i avtalsförhållandet. Med anledning av denna beroendeställning är det inte ovanligt att den starkare aktören försöker utnyttja sin ställning gentemot den svagare parten genom att avtala om ''oskäliga betalningsklausuler''. Betalningsklausuler som mestadels gynnar den ena parten kan komma att bli föremål för prövning av avtalsrättsliga och konkurrensrättsliga oskälighetsregler. Med anledning av att det med jämna mellanrum dyker upp oskäliga betalningsklausuler, har det i doktrinen diskuterats olika alternativa åtgärder som kan vidtas i preventivt men även reparativt syfte. Vad som är en oskälig betalningsklausul är inte en alldeles självklar sak. Förklaringen till denna ovisshet är den omfattande avtalsfriheten för licensavtal samt det stora skäliga prisintervallet gällande betalningsklausuler.}},
author = {{Resulovic, Jasmina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Några funderingar om hanteringen av betalningen i licensavtal}},
year = {{2008}},
}