Informationsgivning vid publika förvärv
(2005)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsen redogör för informationsgivningen i samband med publika förvärv. En grundläggande princip för aktiemarknadens funktion är att alla aktörer skall ha tillgång till samma information, vid samma tillfälle och under samma förutsättningar. För att upprätthålla aktiemarknadens genomlysning samt för att motverka kontraproduktivt beteende finns det dels lagreglering, men även självreglering. I samband med publika förvärv är det i princip tre regelkomplex som aktualiseras, i anslutning till informationsgivningen. För det första måste börsreglerna iakttas, för det andra reglerna om ledningens lojalitetsplikt och slutligen insiderreglerna. Då uppsatsen redogör för informationsgivningen i samband med publika förvärv men samtidigt ämnar... (More)
- Uppsatsen redogör för informationsgivningen i samband med publika förvärv. En grundläggande princip för aktiemarknadens funktion är att alla aktörer skall ha tillgång till samma information, vid samma tillfälle och under samma förutsättningar. För att upprätthålla aktiemarknadens genomlysning samt för att motverka kontraproduktivt beteende finns det dels lagreglering, men även självreglering. I samband med publika förvärv är det i princip tre regelkomplex som aktualiseras, i anslutning till informationsgivningen. För det första måste börsreglerna iakttas, för det andra reglerna om ledningens lojalitetsplikt och slutligen insiderreglerna. Då uppsatsen redogör för informationsgivningen i samband med publika förvärv men samtidigt ämnar upprätthålla en viss stringens och fokus behandlas primärt endast de två förstnämnda frågorna. I centrum står därför målbolaget och dess ledning då de har att ta ställning till börsreglerna och lojalitetsplikten. Ett nyligen uppmärksammat fall, Song-fallet, har legat till grund för uppsatsens problemställning. I detta fall berörs en stor del av de frågor som uppsatsen ställer, men få besvaras. Problematiseringen i uppsatsen är uppdelad i två steg. Informationsproblematiken berörs dels ur ett mindre och dels ur ett större perspektiv. Den första delen behandlar frågor om due diligence i samband med publika förvärv samt ledningens lojalitetsplikt. I den andra delen intas ett makroperspektiv och sanktionernas effektivitet analyseras, dels i rent svenska fall, samt dels i situationer där utländska budgivare är inblandade. Uppbyggnaden i uppsatsen är klassisk med ett inledande avsnitt innehållande bakgrund, problemställning och metod. Efter detta följer ett teoriavsnitt, med främst juridisk men även ekonomisk teori. Det som redogörs för är börsreglerna samt deras sanktioner, reglerna om due diligence samt lojalitetspliktens reglering. En redogörelse av praxis och empiri följer efter teoriavsnittet och ger uppsatsen en mer praktisk prägel. Sedan följer uppsatsens huvudavsnitt, analysen där de fyra huvudfrågorna analyseras och diskuteras. De två inledande frågorna berör informationsgivningen på mikronivån, det vill säga ur bolagets perspektiv. I samband med en due diligence av ett noterat bolag sätter informationsreglerna en bortre gräns för vad som får lämnas ut till en potentiell budgivare. Huvudregeln är att icke offentliggjord kursdrivande information, inte får lämnas ut till potentiella budgivare. Problem och undantag som kan finnas vid tillämpningen av denna huvudregel redogörs och analyseras. I nära anslutning till denna första fråga är innebörden och effekten av ledningens lojalitetsplikt. Ett första klargörande är att lojalitetsplikten har ledningen i förhållande till aktieägarna i en uppköpssituation och inte till några andra intressenter. Det är således aktieägarnas intressen som skall iakttas. För att väva samman och förklara samspelet mellan de två första delfrågorna kan informationsreglerna sägas ge den bortre gränsen för vad som får lämnas ut. Inom denna bortre gräns kan det emellertid finnas en snävare gräns som framgår av lojalitetsplikten. Analysen av dessa inledande frågor ger således en vägledning för hur målbolaget bör agera vad gäller informationsgivningen i samband med publika bud. Frågornas besvarande har emellertid ytterligare ett syfte, nämligen att ge en god grund till besvarandet av de två avslutande frågorna. Om det två inledande frågorna behandlar mikronivån så behandlar de två avslutande makronivån av informationsproblematiken. Sanktionerna vid överträdelse av informationsreglerna och deras effektivitet analyseras i såväl svenska som internationella situationer. En viktig förutsättning vid denna analys är att se bortom de juridiska reglerna och beakta även andra incitament på marknaden. Marknadspsykologins verkan framhålls som ett viktigt komplement till de traditionella juridiska reglerna. Med hänsyn till detta förhållande är en rimlig slutsats att de sanktionerna fungerar på ett tillfredsställande vis i effektivitetshänseende när det gäller rent svenska förhållanden. Denna slutsats stöds av såväl teori som empiri och kan anses ha hög legitimitet. När det gäller förhållanden där utländska budgivare är inblandade är samma slutsats inte självklar. Om principen om helhetsaspekten tillämpas, vilket förespråkas i denna uppsats, kan samma resultat emellertid uppnås. Även om utländska aktörer kan antas bry sig mindre om svensk självreglering och dålig renommé på den svenska marknaden, är dock inte fallet så med deras svenska rådgivare. Om även rådgivarna inkluderas i analysen torde därför en inte orimlig slutsats vara att sanktionerna, vad avser informationsgivningen vid publika bud, även är effektiva i internationella förhållanden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561830
- author
- Schönbeck, Jesper
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Associationsrätt, Företagsekonomi, Nationalekonomi
- language
- Swedish
- id
- 1561830
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1561830,
abstract = {{Uppsatsen redogör för informationsgivningen i samband med publika förvärv. En grundläggande princip för aktiemarknadens funktion är att alla aktörer skall ha tillgång till samma information, vid samma tillfälle och under samma förutsättningar. För att upprätthålla aktiemarknadens genomlysning samt för att motverka kontraproduktivt beteende finns det dels lagreglering, men även självreglering. I samband med publika förvärv är det i princip tre regelkomplex som aktualiseras, i anslutning till informationsgivningen. För det första måste börsreglerna iakttas, för det andra reglerna om ledningens lojalitetsplikt och slutligen insiderreglerna. Då uppsatsen redogör för informationsgivningen i samband med publika förvärv men samtidigt ämnar upprätthålla en viss stringens och fokus behandlas primärt endast de två förstnämnda frågorna. I centrum står därför målbolaget och dess ledning då de har att ta ställning till börsreglerna och lojalitetsplikten. Ett nyligen uppmärksammat fall, Song-fallet, har legat till grund för uppsatsens problemställning. I detta fall berörs en stor del av de frågor som uppsatsen ställer, men få besvaras. Problematiseringen i uppsatsen är uppdelad i två steg. Informationsproblematiken berörs dels ur ett mindre och dels ur ett större perspektiv. Den första delen behandlar frågor om due diligence i samband med publika förvärv samt ledningens lojalitetsplikt. I den andra delen intas ett makroperspektiv och sanktionernas effektivitet analyseras, dels i rent svenska fall, samt dels i situationer där utländska budgivare är inblandade. Uppbyggnaden i uppsatsen är klassisk med ett inledande avsnitt innehållande bakgrund, problemställning och metod. Efter detta följer ett teoriavsnitt, med främst juridisk men även ekonomisk teori. Det som redogörs för är börsreglerna samt deras sanktioner, reglerna om due diligence samt lojalitetspliktens reglering. En redogörelse av praxis och empiri följer efter teoriavsnittet och ger uppsatsen en mer praktisk prägel. Sedan följer uppsatsens huvudavsnitt, analysen där de fyra huvudfrågorna analyseras och diskuteras. De två inledande frågorna berör informationsgivningen på mikronivån, det vill säga ur bolagets perspektiv. I samband med en due diligence av ett noterat bolag sätter informationsreglerna en bortre gräns för vad som får lämnas ut till en potentiell budgivare. Huvudregeln är att icke offentliggjord kursdrivande information, inte får lämnas ut till potentiella budgivare. Problem och undantag som kan finnas vid tillämpningen av denna huvudregel redogörs och analyseras. I nära anslutning till denna första fråga är innebörden och effekten av ledningens lojalitetsplikt. Ett första klargörande är att lojalitetsplikten har ledningen i förhållande till aktieägarna i en uppköpssituation och inte till några andra intressenter. Det är således aktieägarnas intressen som skall iakttas. För att väva samman och förklara samspelet mellan de två första delfrågorna kan informationsreglerna sägas ge den bortre gränsen för vad som får lämnas ut. Inom denna bortre gräns kan det emellertid finnas en snävare gräns som framgår av lojalitetsplikten. Analysen av dessa inledande frågor ger således en vägledning för hur målbolaget bör agera vad gäller informationsgivningen i samband med publika bud. Frågornas besvarande har emellertid ytterligare ett syfte, nämligen att ge en god grund till besvarandet av de två avslutande frågorna. Om det två inledande frågorna behandlar mikronivån så behandlar de två avslutande makronivån av informationsproblematiken. Sanktionerna vid överträdelse av informationsreglerna och deras effektivitet analyseras i såväl svenska som internationella situationer. En viktig förutsättning vid denna analys är att se bortom de juridiska reglerna och beakta även andra incitament på marknaden. Marknadspsykologins verkan framhålls som ett viktigt komplement till de traditionella juridiska reglerna. Med hänsyn till detta förhållande är en rimlig slutsats att de sanktionerna fungerar på ett tillfredsställande vis i effektivitetshänseende när det gäller rent svenska förhållanden. Denna slutsats stöds av såväl teori som empiri och kan anses ha hög legitimitet. När det gäller förhållanden där utländska budgivare är inblandade är samma slutsats inte självklar. Om principen om helhetsaspekten tillämpas, vilket förespråkas i denna uppsats, kan samma resultat emellertid uppnås. Även om utländska aktörer kan antas bry sig mindre om svensk självreglering och dålig renommé på den svenska marknaden, är dock inte fallet så med deras svenska rådgivare. Om även rådgivarna inkluderas i analysen torde därför en inte orimlig slutsats vara att sanktionerna, vad avser informationsgivningen vid publika bud, även är effektiva i internationella förhållanden.}},
author = {{Schönbeck, Jesper}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Informationsgivning vid publika förvärv}},
year = {{2005}},
}