Misstagsbetalningar
(2010)Department of Law
- Abstract
- När en betalning skett av misstag eller till fel mottagare är huvudregeln att betalaren har rätt att kräva pengarna åter enligt principen om condictio indebiti. Till denna huvudregel finns det dock undantag. HD har i praxis klargjort att ''avvägningen av de motstående intressen som gör sig gällande har lett till åtskilliga modifikationer, särskilt för fall då den som tagit emot betalningen har varit i god tro och förbrukat det uppburna beloppet eller annars inrättat sig efter betalningen''. Det finns inga lagar som direkt fastställer principen om condictio indebiti i svensk rätt och det är inte alltid självklart när en betalning ska bli bestående. Det är domstolarna som i varje enskilt fall gör en bedömning av huruvida betalningen ska... (More)
- När en betalning skett av misstag eller till fel mottagare är huvudregeln att betalaren har rätt att kräva pengarna åter enligt principen om condictio indebiti. Till denna huvudregel finns det dock undantag. HD har i praxis klargjort att ''avvägningen av de motstående intressen som gör sig gällande har lett till åtskilliga modifikationer, särskilt för fall då den som tagit emot betalningen har varit i god tro och förbrukat det uppburna beloppet eller annars inrättat sig efter betalningen''. Det finns inga lagar som direkt fastställer principen om condictio indebiti i svensk rätt och det är inte alltid självklart när en betalning ska bli bestående. Det är domstolarna som i varje enskilt fall gör en bedömning av huruvida betalningen ska återgå eller bestå. Det är främst två principer som ställs emot varandra vid condictio indebiti-situationer. Den ena av dessa två principer är att en betalning som inte är korrekt bör återgå. Att en betalare bör få tillbaka de pengar som han av misstag betalat känns i sig naturlig. Principen ter sig dock inte lika självklar då man ställer den mot betalningsmottagarens rätt att kunna lita på att utbetalningen är riktig. Genom att studera HD:s praxis kan man se vilka omständigheter som domstolen lägger särskild vikt vid då frågan om condictio indebiti ska avgöras. Först och främst kan sägas att bedömningen inte är lätt. I domsluten är det inte ovanligt att skiljaktiga meningar förekommer vilket visar vilken svår bedömning det faktiskt handlar om. En omständighet som talar för att betalningen ska bli bestående är skyddet för den allmänna omsättningen. Ingen ska behöva sväva i ovisshet huruvida man har rätt till det man mottagit eller inte under någon längre tid. En annan omständighet som domstolen tar hänsyn till är den allmänna rättsgrundsatsen om pacta sunt servanda vilket är naturligt eftersom rättsgrundsatsen genomsyrar mycket av vår övriga svenska lagstiftning. Förutom dessa båda omständigheter har även betalarens culpa fått stor betydelse i ett flertal fall. Eftersom det oftast är betalaren som har störst möjligheter att överblicka situationen läggs stor börda på denne för att undanröja tveksamheter och kontrollera betalningen innan den utförs. Vid culpabedömningen tas hänsyn till om någon av parterna sysslar med verksamheten dagligen. Att det är skillnad beroende på vem som är betalare och mottagare kan man tydligt se i de domar jag studerat i uppsatsen. HD har bl a tagit stor hänsyn till konsumenters oerfarenhet och skyddsbehov. Dessutom visar studien att vissa företag bedöms hårdare än andra. Speciellt är det banker och andra penninginrättningar samt el-bolag som har särskilt stränga krav på sig. En viktig aspekt vid condictio indebiti är huruvida mottagaren inrättat sig efter betalningen. När inrättandet bedöms är det främst tidsaspekten som spelar roll. Ju länge tid som har passerat desto svårare blir det för betalaren att med framgång kräva sina pengar åter. Att man har förbrukat medlen kan även vara en omständighet som inverkar på bedömningen huruvida inrättande har skett. Liksom i övrig lagstiftning finns det även här en betydande skillnad när det gäller vad som betraktas vara skälig tid beroende på vem som är betalare och mottagare. HD har klart visat att stor hänsyn ska tas till konsumentens oerfarenhet och skyddsbehov. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561926
- author
- Sjöberg, Josefine
- supervisor
- organization
- year
- 2010
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förmögenhetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1561926
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1561926,
abstract = {{När en betalning skett av misstag eller till fel mottagare är huvudregeln att betalaren har rätt att kräva pengarna åter enligt principen om condictio indebiti. Till denna huvudregel finns det dock undantag. HD har i praxis klargjort att ''avvägningen av de motstående intressen som gör sig gällande har lett till åtskilliga modifikationer, särskilt för fall då den som tagit emot betalningen har varit i god tro och förbrukat det uppburna beloppet eller annars inrättat sig efter betalningen''. Det finns inga lagar som direkt fastställer principen om condictio indebiti i svensk rätt och det är inte alltid självklart när en betalning ska bli bestående. Det är domstolarna som i varje enskilt fall gör en bedömning av huruvida betalningen ska återgå eller bestå. Det är främst två principer som ställs emot varandra vid condictio indebiti-situationer. Den ena av dessa två principer är att en betalning som inte är korrekt bör återgå. Att en betalare bör få tillbaka de pengar som han av misstag betalat känns i sig naturlig. Principen ter sig dock inte lika självklar då man ställer den mot betalningsmottagarens rätt att kunna lita på att utbetalningen är riktig. Genom att studera HD:s praxis kan man se vilka omständigheter som domstolen lägger särskild vikt vid då frågan om condictio indebiti ska avgöras. Först och främst kan sägas att bedömningen inte är lätt. I domsluten är det inte ovanligt att skiljaktiga meningar förekommer vilket visar vilken svår bedömning det faktiskt handlar om. En omständighet som talar för att betalningen ska bli bestående är skyddet för den allmänna omsättningen. Ingen ska behöva sväva i ovisshet huruvida man har rätt till det man mottagit eller inte under någon längre tid. En annan omständighet som domstolen tar hänsyn till är den allmänna rättsgrundsatsen om pacta sunt servanda vilket är naturligt eftersom rättsgrundsatsen genomsyrar mycket av vår övriga svenska lagstiftning. Förutom dessa båda omständigheter har även betalarens culpa fått stor betydelse i ett flertal fall. Eftersom det oftast är betalaren som har störst möjligheter att överblicka situationen läggs stor börda på denne för att undanröja tveksamheter och kontrollera betalningen innan den utförs. Vid culpabedömningen tas hänsyn till om någon av parterna sysslar med verksamheten dagligen. Att det är skillnad beroende på vem som är betalare och mottagare kan man tydligt se i de domar jag studerat i uppsatsen. HD har bl a tagit stor hänsyn till konsumenters oerfarenhet och skyddsbehov. Dessutom visar studien att vissa företag bedöms hårdare än andra. Speciellt är det banker och andra penninginrättningar samt el-bolag som har särskilt stränga krav på sig. En viktig aspekt vid condictio indebiti är huruvida mottagaren inrättat sig efter betalningen. När inrättandet bedöms är det främst tidsaspekten som spelar roll. Ju länge tid som har passerat desto svårare blir det för betalaren att med framgång kräva sina pengar åter. Att man har förbrukat medlen kan även vara en omständighet som inverkar på bedömningen huruvida inrättande har skett. Liksom i övrig lagstiftning finns det även här en betydande skillnad när det gäller vad som betraktas vara skälig tid beroende på vem som är betalare och mottagare. HD har klart visat att stor hänsyn ska tas till konsumentens oerfarenhet och skyddsbehov.}},
author = {{Sjöberg, Josefine}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Misstagsbetalningar}},
year = {{2010}},
}