Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Arbetstagarinflytande vid bolagisering

Sjögren, Maria (2008)
Department of Law
Abstract
Denna uppsats behandlar det legala arbetstagarinflytandet i svenska privat-ägda bolag vid en bolagisering. De rättsregler som normalt är tillämpliga vad gäller inflytande i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare pre­senteras, samt deras tillämplighet i och inför en bolagiseringssituation. Även möjligheterna att göra dessa tillämpliga genom ett mer flexibelt arbetsgivar­begrepp än det formella arbetsgivarbegreppet behandlas. I syfte att ge en något mer nyanserad bild av förutsättningarna för arbetstagarinflytandet ges även exempel på regler som återfinns i folkrättsliga överenskommelser och medbestämmandeavtal. Regler som i vissa fall ligger utanför området av gällande svensk arbetsrätt. De svenska lagar och regler som ger... (More)
Denna uppsats behandlar det legala arbetstagarinflytandet i svenska privat-ägda bolag vid en bolagisering. De rättsregler som normalt är tillämpliga vad gäller inflytande i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare pre­senteras, samt deras tillämplighet i och inför en bolagiseringssituation. Även möjligheterna att göra dessa tillämpliga genom ett mer flexibelt arbetsgivar­begrepp än det formella arbetsgivarbegreppet behandlas. I syfte att ge en något mer nyanserad bild av förutsättningarna för arbetstagarinflytandet ges även exempel på regler som återfinns i folkrättsliga överenskommelser och medbestämmandeavtal. Regler som i vissa fall ligger utanför området av gällande svensk arbetsrätt. De svenska lagar och regler som ger arbetstagare rätt till inflytande grun­dar sig i de flesta fall på rättigheter och skyldigheter för den formella arbetsgivaren å ena sidan och arbetstagarorganisation med vilken denne har tecknat kollektivavtal å den andra. Arbetsgivare är den fysiska eller juri­diska person hos vilken en arbetstagare är anställd, vilket ska anges i ingånget anställningsavtal. Om det i praktiken är ett annat bolag som fattar besluten finns det i princip ingen rätt att förhandla med detta. Det finns dock exempel på fall då ett moderbolag gjorts ansvarig efter att ha fattat beslut om att utlämna arbete, för sin egen räkning, via ett kommissionärsföretag utan att först förhandla med sina anställda. Ett undantag till att rätten för inflytande och information stannar vid bo­lagsgränsen finns i rätten till styrelserepresentation, vilken kan ge arbetsta­garna rätt till representation i moderbolagets styrelse. Detta förutsätter dock att moderbolaget är svenskt. Arbetstagarrepresentanter omfattas av tyst­nadsplikt i känsliga frågor, en tystnadsplikt som även gäller gentemot arbetstagarorganisationen de representerar. Medbestämmandeavtal kan ge rätt till arbetstagarinflytande i koncerner och därmed också vid bolagise­ringar. För att stärka arbetstagarnas möjlighet att teckna sådana avtal finns en kvardröjande stridsrätt som är ett undantag till den fredsplikt som i annat fall råder mellan parterna. Verksamhetsöverlåtelseregleringen kan bidra med skydd för anställda som placerats högt upp på turordningslistan, men endast i det fall den tidigare arbetsgivaren fortsätter att bedriva verksamhet för vilken den anställde har tillräckliga kvalifikationer. Ett förändrat arbetsgivarbegrepp där den som fattar besluten också måste initiera förhandling med arbetstagarorganisation, även då de berörda är an­ställda i ett annat bolag, förutsätter en lagändring. En ändring skulle leda till ett mer tids- och resurskrävande beslutsfattande vilket riskerar medföra konkurrensnackdelar och osäkerhet om vem som är skyldig att förhandla. Det kan samtidigt också tänkas medföra en större förståelse för beslut och en känsla av delaktighet som kan gynna det enskilda företaget. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sjögren, Maria
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt
language
Swedish
id
1561950
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561950,
  abstract     = {{Denna uppsats behandlar det legala arbetstagarinflytandet i svenska privat-ägda bolag vid en bolagisering. De rättsregler som normalt är tillämpliga vad gäller inflytande i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare pre­senteras, samt deras tillämplighet i och inför en bolagiseringssituation. Även möjligheterna att göra dessa tillämpliga genom ett mer flexibelt arbetsgivar­begrepp än det formella arbetsgivarbegreppet behandlas. I syfte att ge en något mer nyanserad bild av förutsättningarna för arbetstagarinflytandet ges även exempel på regler som återfinns i folkrättsliga överenskommelser och medbestämmandeavtal. Regler som i vissa fall ligger utanför området av gällande svensk arbetsrätt. De svenska lagar och regler som ger arbetstagare rätt till inflytande grun­dar sig i de flesta fall på rättigheter och skyldigheter för den formella arbetsgivaren å ena sidan och arbetstagarorganisation med vilken denne har tecknat kollektivavtal å den andra. Arbetsgivare är den fysiska eller juri­diska person hos vilken en arbetstagare är anställd, vilket ska anges i ingånget anställningsavtal. Om det i praktiken är ett annat bolag som fattar besluten finns det i princip ingen rätt att förhandla med detta. Det finns dock exempel på fall då ett moderbolag gjorts ansvarig efter att ha fattat beslut om att utlämna arbete, för sin egen räkning, via ett kommissionärsföretag utan att först förhandla med sina anställda. Ett undantag till att rätten för inflytande och information stannar vid bo­lagsgränsen finns i rätten till styrelserepresentation, vilken kan ge arbetsta­garna rätt till representation i moderbolagets styrelse. Detta förutsätter dock att moderbolaget är svenskt. Arbetstagarrepresentanter omfattas av tyst­nadsplikt i känsliga frågor, en tystnadsplikt som även gäller gentemot arbetstagarorganisationen de representerar. Medbestämmandeavtal kan ge rätt till arbetstagarinflytande i koncerner och därmed också vid bolagise­ringar. För att stärka arbetstagarnas möjlighet att teckna sådana avtal finns en kvardröjande stridsrätt som är ett undantag till den fredsplikt som i annat fall råder mellan parterna. Verksamhetsöverlåtelseregleringen kan bidra med skydd för anställda som placerats högt upp på turordningslistan, men endast i det fall den tidigare arbetsgivaren fortsätter att bedriva verksamhet för vilken den anställde har tillräckliga kvalifikationer. Ett förändrat arbetsgivarbegrepp där den som fattar besluten också måste initiera förhandling med arbetstagarorganisation, även då de berörda är an­ställda i ett annat bolag, förutsätter en lagändring. En ändring skulle leda till ett mer tids- och resurskrävande beslutsfattande vilket riskerar medföra konkurrensnackdelar och osäkerhet om vem som är skyldig att förhandla. Det kan samtidigt också tänkas medföra en större förståelse för beslut och en känsla av delaktighet som kan gynna det enskilda företaget.}},
  author       = {{Sjögren, Maria}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Arbetstagarinflytande vid bolagisering}},
  year         = {{2008}},
}