Genomsnittskonsumentens snedvridna ekonomiska beteende
(2009)Department of Law
- Abstract
- Direktivet om otillbörliga affärsmetoder från 2005 sätter en ny standard för konsumentskyddet inom EG-rätten. Till skillnad från tidigare minimidirektiv med industrispecifika regler är OAD ett fullharmoniseringsdirektiv som syftar till att fastställa ett gemensamt regelverk och en gemensam skyddsnivå för reklam och andra affärsmetoder riktade mot konsumenter inom gemenskapen. Två hjälpmedel för att fastställa skyddsnivån är centrala för direktivets genomslag. För det första skall affärsmetodernas otillbörlighet mätas mot en tänkt genomsnittskonsument. Endast om denna legala figur uppfattar en viss åtgärd som otillbörlig kan denna förbjudas. För det andra är det inte alla utifrån genomsnittskonsumenttestet otillbörliga affärsmetoder som... (More)
- Direktivet om otillbörliga affärsmetoder från 2005 sätter en ny standard för konsumentskyddet inom EG-rätten. Till skillnad från tidigare minimidirektiv med industrispecifika regler är OAD ett fullharmoniseringsdirektiv som syftar till att fastställa ett gemensamt regelverk och en gemensam skyddsnivå för reklam och andra affärsmetoder riktade mot konsumenter inom gemenskapen. Två hjälpmedel för att fastställa skyddsnivån är centrala för direktivets genomslag. För det första skall affärsmetodernas otillbörlighet mätas mot en tänkt genomsnittskonsument. Endast om denna legala figur uppfattar en viss åtgärd som otillbörlig kan denna förbjudas. För det andra är det inte alla utifrån genomsnittskonsumenttestet otillbörliga affärsmetoder som förbjuds utan endast de som riskerar att snedvrida genomsnittskonsumentens ekonomiska beteende. Det är dessa test som är ämnet för denna studie. Uppsatsen diskuterar testens definitioner och deras tänkta användningsområde och analyserar deras potentiella effekter på unionsnivå och på svensk nivå. Mindre utrymme ägnas åt att undersöka effekterna av direktivets materiella regler, hur dessa har införlivats i Sverige och konsekvenserna för svensk marknadsrätt. Genomsnittskonsumenttestet har utvecklats av EG-domstolen inom främst vilseledande reklam och varumärkesförväxling. Domstolen sätter en relativt sträng standard och utgår ifrån den uppmärksamme och kritiske konsumenten snarare än den tillfällige och godtrogne. I och med ikraftträdandet av direktivet kommer testets tillämpningsområde att utvidgas till alla former av vilseledande, aggressiva och på annat sätt otillbörliga affärsmetoder. Transaktionstestet är förhållandevis nytt. Vad testet därför i praktiken kommer att innebära är högst osäkert. De flesta bedömare anser att dess tröskel är förhållandevis låg och att det egentliga syftet är att skära bort bagatellmål och överambitiös tillämpning. Denna uppsats pekar dock på argument för att testet, som bygger på proportionalitetsprincipen, kan komma att tolkas förhållandevis strängt av EG-domstolen. För svensk del innebär både direktivet i sig och införandet av de två testerna en delvis ny situation. Regeringen har, vid dess införlivande av direktivet till en ny marknadsföringslag, utgått ifrån att 1995 års marknadsföringslag till stor del motsvarar direktivets regler och skyddsnivå. Den har även valt att låta reglerna gälla även i rena näringsidkarkonflikter. Det sätt som direktivet införlivats i svensk rätt riskerar emellertid att skapa en del problem i den praktiska tillämpningen. Genomsnittskonsumenttestet ligger nära det som redan används av Marknadsdomstolen och lär endast få begränsade effekter för svensk praxis. Situationen är mer problematisk när det gäller transaktionstestet. Beroende på hur EG-domstolen kommer att tolka testet riskerar det framför allt att ändra Marknadsdomstolens bedömningsnivå för affärsmetoder som endast drabbar konkurrenter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562095
- author
- Steen, Henrik
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt, Marknadsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562095
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1562095,
abstract = {{Direktivet om otillbörliga affärsmetoder från 2005 sätter en ny standard för konsumentskyddet inom EG-rätten. Till skillnad från tidigare minimidirektiv med industrispecifika regler är OAD ett fullharmoniseringsdirektiv som syftar till att fastställa ett gemensamt regelverk och en gemensam skyddsnivå för reklam och andra affärsmetoder riktade mot konsumenter inom gemenskapen. Två hjälpmedel för att fastställa skyddsnivån är centrala för direktivets genomslag. För det första skall affärsmetodernas otillbörlighet mätas mot en tänkt genomsnittskonsument. Endast om denna legala figur uppfattar en viss åtgärd som otillbörlig kan denna förbjudas. För det andra är det inte alla utifrån genomsnittskonsumenttestet otillbörliga affärsmetoder som förbjuds utan endast de som riskerar att snedvrida genomsnittskonsumentens ekonomiska beteende. Det är dessa test som är ämnet för denna studie. Uppsatsen diskuterar testens definitioner och deras tänkta användningsområde och analyserar deras potentiella effekter på unionsnivå och på svensk nivå. Mindre utrymme ägnas åt att undersöka effekterna av direktivets materiella regler, hur dessa har införlivats i Sverige och konsekvenserna för svensk marknadsrätt. Genomsnittskonsumenttestet har utvecklats av EG-domstolen inom främst vilseledande reklam och varumärkesförväxling. Domstolen sätter en relativt sträng standard och utgår ifrån den uppmärksamme och kritiske konsumenten snarare än den tillfällige och godtrogne. I och med ikraftträdandet av direktivet kommer testets tillämpningsområde att utvidgas till alla former av vilseledande, aggressiva och på annat sätt otillbörliga affärsmetoder. Transaktionstestet är förhållandevis nytt. Vad testet därför i praktiken kommer att innebära är högst osäkert. De flesta bedömare anser att dess tröskel är förhållandevis låg och att det egentliga syftet är att skära bort bagatellmål och överambitiös tillämpning. Denna uppsats pekar dock på argument för att testet, som bygger på proportionalitetsprincipen, kan komma att tolkas förhållandevis strängt av EG-domstolen. För svensk del innebär både direktivet i sig och införandet av de två testerna en delvis ny situation. Regeringen har, vid dess införlivande av direktivet till en ny marknadsföringslag, utgått ifrån att 1995 års marknadsföringslag till stor del motsvarar direktivets regler och skyddsnivå. Den har även valt att låta reglerna gälla även i rena näringsidkarkonflikter. Det sätt som direktivet införlivats i svensk rätt riskerar emellertid att skapa en del problem i den praktiska tillämpningen. Genomsnittskonsumenttestet ligger nära det som redan används av Marknadsdomstolen och lär endast få begränsade effekter för svensk praxis. Situationen är mer problematisk när det gäller transaktionstestet. Beroende på hur EG-domstolen kommer att tolka testet riskerar det framför allt att ändra Marknadsdomstolens bedömningsnivå för affärsmetoder som endast drabbar konkurrenter.}},
author = {{Steen, Henrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Genomsnittskonsumentens snedvridna ekonomiska beteende}},
year = {{2009}},
}