EU:s utbildningspolitik - påverkan genom legal reglering, soft law och projektverksamhet
(2006)Department of Law
- Abstract
- Det var först genom Maastrichtfördraget som utbildningen fick en specifik reglering. Idag finns regleringen i artiklarna 149 EG och 150 EG. Den gemensamma utbildningspolitiken bygger på konsensus och ett moraliskt åtagande. Eftersom arbetet i hög grad sker med hjälp av icke-bindande rättsakter, krävs det en förankring i medlemsstaterna för att arbetet ska leda någonstans. Styrningen på utbildningspolitikens område sker med flera olika metoder: projektverksamhet och olika former av soft law som gemensamma handlingsprogram, men även en del juridiskt bindande reglering. Den fria rörligheten är en viktig aspekt inom utbildningsområdet, där det förekommer bindande rättsakter. Det handlar om rätten att få studieperioder genomförda i ett annat... (More)
- Det var först genom Maastrichtfördraget som utbildningen fick en specifik reglering. Idag finns regleringen i artiklarna 149 EG och 150 EG. Den gemensamma utbildningspolitiken bygger på konsensus och ett moraliskt åtagande. Eftersom arbetet i hög grad sker med hjälp av icke-bindande rättsakter, krävs det en förankring i medlemsstaterna för att arbetet ska leda någonstans. Styrningen på utbildningspolitikens område sker med flera olika metoder: projektverksamhet och olika former av soft law som gemensamma handlingsprogram, men även en del juridiskt bindande reglering. Den fria rörligheten är en viktig aspekt inom utbildningsområdet, där det förekommer bindande rättsakter. Det handlar om rätten att få studieperioder genomförda i ett annat EU-land godkända samt att få sin examen godkänd inom hela unionen, men det handlar också om rätten till skolgång för barn till migrerande arbetstagare inom unionen. Rätten att få sin examen godkänd regleras genom flera olika gemenskapsdirektiv, beroende på utbildningens längd och också yrkets status som reglerat eller icke-reglerat. Domstolen har utvecklat viktig praxis på området tillträde till studier och också när det gäller etableringsrätten för personer inom yrken där den nationella lagstiftningen kräver en viss examen för tillträde till yrket i fråga. Viktig policyutveckling inom erkännandet av examen sker inom den så kallade Bolognaprocessen, som inte är en egentlig EU-process, men processen stöds av Europeiska kommissionen och samtliga EU-länder har anslutit sig till processen. De gemensamma utbildningsprogrammen har en roll för att underlätta för den fria rörligheten för studenter, men de fungerar även som ett viktigt styrinstrument genom det erfarenhetsutbyte som sker inom de av EU prioriterade områdena, såsom det livslånga lärandet, informations- och kommunikationsteknologi och språkinlärning. De två övergripande utbildningsprogrammen är Sokrates för den allmänna utbildningen och Leonardo da Vinci för yrkesutbildningen. I Lissabonstrategin betonas utbildningen som en central fråga för EU:s framtida konkurrenskraft. Det har skapat en grund för en intensifierad policyutveckling och ett närmare samarbete inom utbildningen. Det intensifierade samarbetet mellan utbildningsministrarna ledde till antagandet av det handlingsprogram som idag är den ram inom vilket policyutvecklingen på utbildningsområdet sker. Det sker fortfarande policyutveckling utanför den egentliga Lissabonprocessen men då ofta med hänvisning till de inom processen uppsatta målen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562104
- author
- Stellinger Ernblad, Maria
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1562104
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1562104,
abstract = {{Det var först genom Maastrichtfördraget som utbildningen fick en specifik reglering. Idag finns regleringen i artiklarna 149 EG och 150 EG. Den gemensamma utbildningspolitiken bygger på konsensus och ett moraliskt åtagande. Eftersom arbetet i hög grad sker med hjälp av icke-bindande rättsakter, krävs det en förankring i medlemsstaterna för att arbetet ska leda någonstans. Styrningen på utbildningspolitikens område sker med flera olika metoder: projektverksamhet och olika former av soft law som gemensamma handlingsprogram, men även en del juridiskt bindande reglering. Den fria rörligheten är en viktig aspekt inom utbildningsområdet, där det förekommer bindande rättsakter. Det handlar om rätten att få studieperioder genomförda i ett annat EU-land godkända samt att få sin examen godkänd inom hela unionen, men det handlar också om rätten till skolgång för barn till migrerande arbetstagare inom unionen. Rätten att få sin examen godkänd regleras genom flera olika gemenskapsdirektiv, beroende på utbildningens längd och också yrkets status som reglerat eller icke-reglerat. Domstolen har utvecklat viktig praxis på området tillträde till studier och också när det gäller etableringsrätten för personer inom yrken där den nationella lagstiftningen kräver en viss examen för tillträde till yrket i fråga. Viktig policyutveckling inom erkännandet av examen sker inom den så kallade Bolognaprocessen, som inte är en egentlig EU-process, men processen stöds av Europeiska kommissionen och samtliga EU-länder har anslutit sig till processen. De gemensamma utbildningsprogrammen har en roll för att underlätta för den fria rörligheten för studenter, men de fungerar även som ett viktigt styrinstrument genom det erfarenhetsutbyte som sker inom de av EU prioriterade områdena, såsom det livslånga lärandet, informations- och kommunikationsteknologi och språkinlärning. De två övergripande utbildningsprogrammen är Sokrates för den allmänna utbildningen och Leonardo da Vinci för yrkesutbildningen. I Lissabonstrategin betonas utbildningen som en central fråga för EU:s framtida konkurrenskraft. Det har skapat en grund för en intensifierad policyutveckling och ett närmare samarbete inom utbildningen. Det intensifierade samarbetet mellan utbildningsministrarna ledde till antagandet av det handlingsprogram som idag är den ram inom vilket policyutvecklingen på utbildningsområdet sker. Det sker fortfarande policyutveckling utanför den egentliga Lissabonprocessen men då ofta med hänvisning till de inom processen uppsatta målen.}},
author = {{Stellinger Ernblad, Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{EU:s utbildningspolitik - påverkan genom legal reglering, soft law och projektverksamhet}},
year = {{2006}},
}