Stat och religion - Äktenskapsrätten i Sverige under tidigmodern tid
(2009)Department of Law
- Abstract
- Syftet med uppsatsen är att studera förhållandet mellan den andliga och den världsliga makten i äktenskapsrättsliga frågor och hur denna relation förändrades under tidigmodern tid. Uppsatsen behandlar den svenska äktenskapsrätten från reformationen och den första protestantiska kyrkoordningen år 1571 till och med 1734 års lagrevision. Den redogör för hur äktenskapets ingående och upplösning reglerades och hur äktenskapsrätten förändrades i andlig och världslig rätt under denna tid. Den första delen i uppsatsen redogör för den historiska bakgrunden, den allmänna politiska utvecklingen och det rådande rättsläget inom andlig och världslig rätt. Redogörelsen tar sin början i en sammanfattning av den germanska och fornnordiska rättens betoning... (More)
- Syftet med uppsatsen är att studera förhållandet mellan den andliga och den världsliga makten i äktenskapsrättsliga frågor och hur denna relation förändrades under tidigmodern tid. Uppsatsen behandlar den svenska äktenskapsrätten från reformationen och den första protestantiska kyrkoordningen år 1571 till och med 1734 års lagrevision. Den redogör för hur äktenskapets ingående och upplösning reglerades och hur äktenskapsrätten förändrades i andlig och världslig rätt under denna tid. Den första delen i uppsatsen redogör för den historiska bakgrunden, den allmänna politiska utvecklingen och det rådande rättsläget inom andlig och världslig rätt. Redogörelsen tar sin början i en sammanfattning av den germanska och fornnordiska rättens betoning på släkten och den muntliga äktenskapsprocessens olika gåvor och bestämmelser. Sedan fortsätter en genomgång av den kanoniska och romerska rättens fokus på de båda individernas konsensus och äktenskapets karaktär som ett avtal och sakrament med doktrinen om hemliga äktenskap samt nutida och framtida äktenskapslöften. Fortsättningsvis redogörs kort för den protestantiska synen på äktenskap och samhälle med åtskillnaden mellan den andliga och världsliga makten och borttagandet av äktenskapet som sakrament i kyrkan. Vidare sammanfattas viktiga delar av den andliga rätten, med början i kyrkoordningen från år 1571 med regler om domkapitlens självständighet, doktrinen om hemliga äktenskap, den andliga kyrkotukten med uppenbar plikt och skrift samt bestämmelser om äktenskapsskillnad. Kyrkolagen från år 1686 innebar en inskränkning i kyrkans och domkapitlens jurisdiktion då världslig rätt blev högsta överprövningsinstans i äktenskapsrättsliga frågor. Bestämmelserna innebar i övrigt en skärpning, bl.a. fick den andliga kyrkotukten snarast en prägel av skamstraff och kopplades tydligare till det världsliga straffet. Enhetsstaten blev tydligare i sin karaktär. Den världsliga rättens bestämmelser som rör äktenskapet refereras med början i landskapslagarnas mökränkningsdoktrin med mannen som straffrättsligt ansvarig, för att sedan fortsätta i senare lagstiftning med en utveckling mot ett mer jämställt system där även kvinnan ansågs ansvarig för brotten hor, otidigt sängelag och lönskaläge m.m. Den andra delen av uppsatsen inleds med en redovisning av ett antal rättsfall ifrån Orust och Tjörns häradsrätt rörande äktenskapet. Slutligen följer en analys och en sammanställning av dessa två delar. Där konstateras att mökränkningstraditionen levde kvar länge men sakta försvann när kvinnan alltmer jämställdes med mannen. Detta skapade dock svårigheter för kvinnan som var i en mer utsatt situation ur bl.a. bevishänseende. Äktenskapet förändrades från att innan reformationen främst ha varit en andlig och civilrättslig fråga till att under senare delen av 1600-talet allt mer bli en statlig och straffrättslig fråga. Staten växte under denna tid i makt, kompetens och inflytande, i viss mån på bekostnad av kyrkans självständighet och inflytande. Staten tog då över delar av kyrkans inflytande på äktenskapsrättens område, samtidigt som den var starkt präglad av kristen moral och såg sig som den mosaiska lagens försvarare. Tre tydliga skyddsvärda intressen verkar ha utkristalliserat sig i 1600-talets äktenskapssyn. Först och främst framträder äktenskapet som en religiös institution med den trogna tvåsamheten mellan man och kvinna som det övergripande idealet. För det andra betonades skyddet av den svaga och kränkta parten i relationen, vilken oftast var kvinnan. För det tredje skyddades barnen. Dagens äktenskapsrätt betonar snarast i omvänd ordning dessa tre intressen. Barnens bästa verkar komma på första plats, medan de två andra intressena finns kvar i lagstiftningen men med minskad betydelse och allt mer ifrågasatta. Reformationen innebar början till en utveckling mot ett modernt sekulariserat äktenskap. Idag lever vi i ett mångkulturellt samhälle där olika syner på äktenskapet skall samsas. Religionen har i viss mån fått en förnyad betydelse i frågor rörande äktenskapet. Vad framtiden har att utvisa återstår att se. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562624
- author
- Tobjörk, Simon
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt, Förvaltningsrätt, Rättshistoria, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562624
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562624,
abstract = {{Syftet med uppsatsen är att studera förhållandet mellan den andliga och den världsliga makten i äktenskapsrättsliga frågor och hur denna relation förändrades under tidigmodern tid. Uppsatsen behandlar den svenska äktenskapsrätten från reformationen och den första protestantiska kyrkoordningen år 1571 till och med 1734 års lagrevision. Den redogör för hur äktenskapets ingående och upplösning reglerades och hur äktenskapsrätten förändrades i andlig och världslig rätt under denna tid. Den första delen i uppsatsen redogör för den historiska bakgrunden, den allmänna politiska utvecklingen och det rådande rättsläget inom andlig och världslig rätt. Redogörelsen tar sin början i en sammanfattning av den germanska och fornnordiska rättens betoning på släkten och den muntliga äktenskapsprocessens olika gåvor och bestämmelser. Sedan fortsätter en genomgång av den kanoniska och romerska rättens fokus på de båda individernas konsensus och äktenskapets karaktär som ett avtal och sakrament med doktrinen om hemliga äktenskap samt nutida och framtida äktenskapslöften. Fortsättningsvis redogörs kort för den protestantiska synen på äktenskap och samhälle med åtskillnaden mellan den andliga och världsliga makten och borttagandet av äktenskapet som sakrament i kyrkan. Vidare sammanfattas viktiga delar av den andliga rätten, med början i kyrkoordningen från år 1571 med regler om domkapitlens självständighet, doktrinen om hemliga äktenskap, den andliga kyrkotukten med uppenbar plikt och skrift samt bestämmelser om äktenskapsskillnad. Kyrkolagen från år 1686 innebar en inskränkning i kyrkans och domkapitlens jurisdiktion då världslig rätt blev högsta överprövningsinstans i äktenskapsrättsliga frågor. Bestämmelserna innebar i övrigt en skärpning, bl.a. fick den andliga kyrkotukten snarast en prägel av skamstraff och kopplades tydligare till det världsliga straffet. Enhetsstaten blev tydligare i sin karaktär. Den världsliga rättens bestämmelser som rör äktenskapet refereras med början i landskapslagarnas mökränkningsdoktrin med mannen som straffrättsligt ansvarig, för att sedan fortsätta i senare lagstiftning med en utveckling mot ett mer jämställt system där även kvinnan ansågs ansvarig för brotten hor, otidigt sängelag och lönskaläge m.m. Den andra delen av uppsatsen inleds med en redovisning av ett antal rättsfall ifrån Orust och Tjörns häradsrätt rörande äktenskapet. Slutligen följer en analys och en sammanställning av dessa två delar. Där konstateras att mökränkningstraditionen levde kvar länge men sakta försvann när kvinnan alltmer jämställdes med mannen. Detta skapade dock svårigheter för kvinnan som var i en mer utsatt situation ur bl.a. bevishänseende. Äktenskapet förändrades från att innan reformationen främst ha varit en andlig och civilrättslig fråga till att under senare delen av 1600-talet allt mer bli en statlig och straffrättslig fråga. Staten växte under denna tid i makt, kompetens och inflytande, i viss mån på bekostnad av kyrkans självständighet och inflytande. Staten tog då över delar av kyrkans inflytande på äktenskapsrättens område, samtidigt som den var starkt präglad av kristen moral och såg sig som den mosaiska lagens försvarare. Tre tydliga skyddsvärda intressen verkar ha utkristalliserat sig i 1600-talets äktenskapssyn. Först och främst framträder äktenskapet som en religiös institution med den trogna tvåsamheten mellan man och kvinna som det övergripande idealet. För det andra betonades skyddet av den svaga och kränkta parten i relationen, vilken oftast var kvinnan. För det tredje skyddades barnen. Dagens äktenskapsrätt betonar snarast i omvänd ordning dessa tre intressen. Barnens bästa verkar komma på första plats, medan de två andra intressena finns kvar i lagstiftningen men med minskad betydelse och allt mer ifrågasatta. Reformationen innebar början till en utveckling mot ett modernt sekulariserat äktenskap. Idag lever vi i ett mångkulturellt samhälle där olika syner på äktenskapet skall samsas. Religionen har i viss mån fått en förnyad betydelse i frågor rörande äktenskapet. Vad framtiden har att utvisa återstår att se.}},
author = {{Tobjörk, Simon}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Stat och religion - Äktenskapsrätten i Sverige under tidigmodern tid}},
year = {{2009}},
}