Vuxnas rätt till barn eller barns rätt till föräldrar?
(2009)Department of Law
- Abstract
- Lagen gällande familjebildning strävar efter att erbjuda varje individ möjligheten att leva i den familjekonstellation som passar henne eller honom bäst och som inte är begränsande. Lagändringen om de homosexuellas rätt till assisterad befruktning trädde i kraft den 1 januari 2003 och innebar ett nytt steg i rättsutvecklingen mot målet att jämställa homosexuellas rättigheter med heterosexuellas. Skyddsvärdet av homosexuellas rätt att skaffa barn och bli förälder är väsentligt, speciellt eftersom föräldraskap är en efterlängtad status i samhället Barnets intresse att deras bästa alltid beaktas och kommer i främsta rummet samt de homosexuellas intresse att få skaffa gemensamma barn och få en rättsligt och socialt accepterad... (More)
- Lagen gällande familjebildning strävar efter att erbjuda varje individ möjligheten att leva i den familjekonstellation som passar henne eller honom bäst och som inte är begränsande. Lagändringen om de homosexuellas rätt till assisterad befruktning trädde i kraft den 1 januari 2003 och innebar ett nytt steg i rättsutvecklingen mot målet att jämställa homosexuellas rättigheter med heterosexuellas. Skyddsvärdet av homosexuellas rätt att skaffa barn och bli förälder är väsentligt, speciellt eftersom föräldraskap är en efterlängtad status i samhället Barnets intresse att deras bästa alltid beaktas och kommer i främsta rummet samt de homosexuellas intresse att få skaffa gemensamma barn och få en rättsligt och socialt accepterad familjekonstellation, möts vid ingreppet assisterad befruktning. Samtidigt aktualiseras samhällets och könscellsdonatorns intresse. Många av dessa intressen har högt skyddsvärde men måste ibland vägas mot varandra. Barn som växer upp i en homosexuell familj fanns även innan lagändringen år 2003 kom till stånd. Det finns ingen rationell grund som tyder på att homosexuella föräldrar skulle vara sämre föräldrar än heterosexuella föräldrar eller att de inte skulle kunna tillgodose barnets ekonomiska och känslomässiga behov i samma utsträckning som heterosexuella föräldrar kan. Principen om barnets bästa är en generell princip som genomsyrar barnkonventionen och den svenska lagstiftningen. Assisterad befruktning är ett stort ingrepp i alla inblandade aktörers familjeliv eftersom såväl barnets som könscellsdonatorns och de biologiska föräldrarnas liv påverkas av ingreppet. I 6 § och 7 § av FB:s kapitel 1 belyser lagstiftaren betydelsen av kravet att en kvinna ska, vid assisterad befruktning, vara gift, samboende eller registrerad partner samt att hennes partner ska samtycka till ingreppet. Det så tillkomna rättsliga föräldraskapet innebär att barnet får samma rättsliga ställning i förhållande till partnern som om paret hade skaffat barnet på naturlig väg, vilket i sin tur innebär, bland annat, att personen ifråga inte kan föra talan om att hon eller han inte är barnets verkliga förälder. I enlighet med barnets rättighet ska spermagivaren inte förbli anonym, utan vid donationen ska hans uppgifter antecknas i en speciell sjukhusjournal. I denna journal ska donators yrke och personliga uppgifter finnas angivna. Lagstiftaren har valt att inskränka rätten till att få ta del av de antecknade uppgifterna i journalen: det är endast barnet som kan begära tillgång till dessa uppgifter även om barnet fortfarande är under 18 år. Rätten till att få vetskap om sin härkomst innebär en rätt till vetskap om sitt genetiska ursprung. I de fall då assisterad befruktning sker vid ett allmänt sjukhus garanteras barnet tillgång till information om sitt genetiska ursprung när hon eller han har nått lämplig mognad. Det är annorlunda vid privat insemination då barnet visserligen kan få två rättsliga föräldrar, men där det saknas det skydd för barnet som ger henne eller honom rätt till att få vetskap om sitt ursprung. Lagstiftarens strävan att garantera denna rätt är förankrad i det vetenskapliga underlag som bevisar den psykologiska vikten för människan att åtnjuta kännedom om sitt ursprung. Denna rätt är erkänd och skyddad av svenskt rätt, bland annat i GenL, men för att barnet ska kunna nyttja denna rätt krävs det att hon eller han får vetskap om sättet för den egna tillkomsten. Skyddsintresset för att barn ska få vetskap om sitt biologiska ursprung är vitalt för alla barn oavsett om de tillkommit genom assisterad befruktning, adoption eller samlag. Regleringen bygger på en avvägning mellan olika intressen, å ena sidan, barnets rätt till kunskap om sitt ursprung och, å andra sidan, de rättsliga föräldrarnas samt donatorns rätt till privatliv. Lagarna har gett utslag till barnets favör men bygger likväl på de rättsliga föräldrarnas samarbete. Det krävs nämligen att föräldrarna upplyser barnet om dess tillkomst för att barnet ska kunna nyttja sin rätt till denna kunskap. Det finns ingen lagfäst upplysningsskyldighet för föräldrarna som garanterar barnet upplysning angående dess tillkomst. Detta innebär att trots att regleringen lagtekniskt och teoretiskt är till barnets favör är det föräldrarnas vilja som i praktiken blir utslagsgivande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562648
- author
- Tóth, Tünde
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt
- language
- Swedish
- id
- 1562648
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562648,
abstract = {{Lagen gällande familjebildning strävar efter att erbjuda varje individ möjligheten att leva i den familjekonstellation som passar henne eller honom bäst och som inte är begränsande. Lagändringen om de homosexuellas rätt till assisterad befruktning trädde i kraft den 1 januari 2003 och innebar ett nytt steg i rättsutvecklingen mot målet att jämställa homosexuellas rättigheter med heterosexuellas. Skyddsvärdet av homosexuellas rätt att skaffa barn och bli förälder är väsentligt, speciellt eftersom föräldraskap är en efterlängtad status i samhället Barnets intresse att deras bästa alltid beaktas och kommer i främsta rummet samt de homosexuellas intresse att få skaffa gemensamma barn och få en rättsligt och socialt accepterad familjekonstellation, möts vid ingreppet assisterad befruktning. Samtidigt aktualiseras samhällets och könscellsdonatorns intresse. Många av dessa intressen har högt skyddsvärde men måste ibland vägas mot varandra. Barn som växer upp i en homosexuell familj fanns även innan lagändringen år 2003 kom till stånd. Det finns ingen rationell grund som tyder på att homosexuella föräldrar skulle vara sämre föräldrar än heterosexuella föräldrar eller att de inte skulle kunna tillgodose barnets ekonomiska och känslomässiga behov i samma utsträckning som heterosexuella föräldrar kan. Principen om barnets bästa är en generell princip som genomsyrar barnkonventionen och den svenska lagstiftningen. Assisterad befruktning är ett stort ingrepp i alla inblandade aktörers familjeliv eftersom såväl barnets som könscellsdonatorns och de biologiska föräldrarnas liv påverkas av ingreppet. I 6 § och 7 § av FB:s kapitel 1 belyser lagstiftaren betydelsen av kravet att en kvinna ska, vid assisterad befruktning, vara gift, samboende eller registrerad partner samt att hennes partner ska samtycka till ingreppet. Det så tillkomna rättsliga föräldraskapet innebär att barnet får samma rättsliga ställning i förhållande till partnern som om paret hade skaffat barnet på naturlig väg, vilket i sin tur innebär, bland annat, att personen ifråga inte kan föra talan om att hon eller han inte är barnets verkliga förälder. I enlighet med barnets rättighet ska spermagivaren inte förbli anonym, utan vid donationen ska hans uppgifter antecknas i en speciell sjukhusjournal. I denna journal ska donators yrke och personliga uppgifter finnas angivna. Lagstiftaren har valt att inskränka rätten till att få ta del av de antecknade uppgifterna i journalen: det är endast barnet som kan begära tillgång till dessa uppgifter även om barnet fortfarande är under 18 år. Rätten till att få vetskap om sin härkomst innebär en rätt till vetskap om sitt genetiska ursprung. I de fall då assisterad befruktning sker vid ett allmänt sjukhus garanteras barnet tillgång till information om sitt genetiska ursprung när hon eller han har nått lämplig mognad. Det är annorlunda vid privat insemination då barnet visserligen kan få två rättsliga föräldrar, men där det saknas det skydd för barnet som ger henne eller honom rätt till att få vetskap om sitt ursprung. Lagstiftarens strävan att garantera denna rätt är förankrad i det vetenskapliga underlag som bevisar den psykologiska vikten för människan att åtnjuta kännedom om sitt ursprung. Denna rätt är erkänd och skyddad av svenskt rätt, bland annat i GenL, men för att barnet ska kunna nyttja denna rätt krävs det att hon eller han får vetskap om sättet för den egna tillkomsten. Skyddsintresset för att barn ska få vetskap om sitt biologiska ursprung är vitalt för alla barn oavsett om de tillkommit genom assisterad befruktning, adoption eller samlag. Regleringen bygger på en avvägning mellan olika intressen, å ena sidan, barnets rätt till kunskap om sitt ursprung och, å andra sidan, de rättsliga föräldrarnas samt donatorns rätt till privatliv. Lagarna har gett utslag till barnets favör men bygger likväl på de rättsliga föräldrarnas samarbete. Det krävs nämligen att föräldrarna upplyser barnet om dess tillkomst för att barnet ska kunna nyttja sin rätt till denna kunskap. Det finns ingen lagfäst upplysningsskyldighet för föräldrarna som garanterar barnet upplysning angående dess tillkomst. Detta innebär att trots att regleringen lagtekniskt och teoretiskt är till barnets favör är det föräldrarnas vilja som i praktiken blir utslagsgivande.}},
author = {{Tóth, Tünde}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vuxnas rätt till barn eller barns rätt till föräldrar?}},
year = {{2009}},
}