Personlig integritet i arbetslivet - Den nya teknikens ökade möjligheter till kontroll av anställda
(2001)Department of Law
- Abstract
- Detta är en uppsats om personlig integritet i arbetslivet. Många arbetsgivare känner ett behov av att kontrollera sina anställda, men i vissa fall kan dessa kontroller innebära en kränkning av arbetstagarens integritet. Kontrollmöjligheterna har ökat i och med den tekniska utvecklingen men frågan är om skyddet för den enskilde arbetstagarens personliga integritet ökat i samma takt. Jag har i denna uppsats försökt att klargöra vad som gäller då en arbetsgivare gör kontroller av anställdas e-post och telefonsamtal. Det direkta skyddet i svensk rätt för arbetsgivarens kontroller av anställdas e-post och telefoner återfinns främst i brottsbalken. Här skyddas mot olovlig avlyssning, dataintrång, intrång i förvar samt brytande av post- eller... (More)
- Detta är en uppsats om personlig integritet i arbetslivet. Många arbetsgivare känner ett behov av att kontrollera sina anställda, men i vissa fall kan dessa kontroller innebära en kränkning av arbetstagarens integritet. Kontrollmöjligheterna har ökat i och med den tekniska utvecklingen men frågan är om skyddet för den enskilde arbetstagarens personliga integritet ökat i samma takt. Jag har i denna uppsats försökt att klargöra vad som gäller då en arbetsgivare gör kontroller av anställdas e-post och telefonsamtal. Det direkta skyddet i svensk rätt för arbetsgivarens kontroller av anställdas e-post och telefoner återfinns främst i brottsbalken. Här skyddas mot olovlig avlyssning, dataintrång, intrång i förvar samt brytande av post- eller telehemlighet. Dessa lagrum har det gemensamt att samtycke från den anställde utesluter straffbarhet. Ett förbud mot privat användning av arbetsgivarens utrustning skulle kunna medföra att straffbestämmelserna inte blir tillämpliga. Genom att förbjuda sådan användning förfogar arbetsgivaren över olovlighetsrekvisitet. Han gör inte något intrång utan kontrollerar endast sin egen utrustning. Även PUL ger visst skydd genom regler om behandling av personuppgifter. Också i detta fall utesluter samtycke straffbarhet. Vissa internationella regleringar och regeringsformen innehåller allmänna stadganden till skydd för den personliga integriteteten. Dessa regler har främst indirekt betydelse då de markerar Sveriges ställningstagande att den personliga integriteten är viktig och bör skyddas. I offentliga anställningsförhållanden där det allmänna är arbetsgivare kan dock skyddet för den personliga integriteten i RF få större betydelse. På det hela taget är det en ganska heltäckande lagstiftning som skyddar den anställde från grova kränkningar av integriteten. Just nu pågår en utredning ledd av JämO som skall utreda behovet av en speciell lag på området. Jag är inte säker på att en sådan lag skulle öka skyddet för den enskilde arbetstagaren, men det skulle leda till ett klarare och tydligare regelverk. En kollektivavtalreglering av arbetsgivarens möjligheter till kontroll av anställda anser jag vara möjlig i den mån den anställdes personliga integritet inte kränks. Att ge arbetsgivaren rätt att kontrollera samtliga e-postmeddelanden och telefonsamtal anser jag vara en kränkning av arbetstagarens personliga sfär och sådana kränkningar är inte möjliga utan att den anställde själv gett sitt samtycke. Gäller det kontroller av strikt arbetsrelaterade dokument blir mitt ställningstagande ett annat. Då anser jag inte att det är en kränkning och alltså skulle en kontroll från arbetsgivarens sida inte vara integritetskränkande på samma sätt som om det vore privata dokument. Vad som är privat och vad som är arbetsrelaterat material är svårt att hålla isär då till exempel e-post ofta används både privat och i arbetet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562654
- author
- Trenk, Johanna
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Arbetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562654
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562654,
abstract = {{Detta är en uppsats om personlig integritet i arbetslivet. Många arbetsgivare känner ett behov av att kontrollera sina anställda, men i vissa fall kan dessa kontroller innebära en kränkning av arbetstagarens integritet. Kontrollmöjligheterna har ökat i och med den tekniska utvecklingen men frågan är om skyddet för den enskilde arbetstagarens personliga integritet ökat i samma takt. Jag har i denna uppsats försökt att klargöra vad som gäller då en arbetsgivare gör kontroller av anställdas e-post och telefonsamtal. Det direkta skyddet i svensk rätt för arbetsgivarens kontroller av anställdas e-post och telefoner återfinns främst i brottsbalken. Här skyddas mot olovlig avlyssning, dataintrång, intrång i förvar samt brytande av post- eller telehemlighet. Dessa lagrum har det gemensamt att samtycke från den anställde utesluter straffbarhet. Ett förbud mot privat användning av arbetsgivarens utrustning skulle kunna medföra att straffbestämmelserna inte blir tillämpliga. Genom att förbjuda sådan användning förfogar arbetsgivaren över olovlighetsrekvisitet. Han gör inte något intrång utan kontrollerar endast sin egen utrustning. Även PUL ger visst skydd genom regler om behandling av personuppgifter. Också i detta fall utesluter samtycke straffbarhet. Vissa internationella regleringar och regeringsformen innehåller allmänna stadganden till skydd för den personliga integriteteten. Dessa regler har främst indirekt betydelse då de markerar Sveriges ställningstagande att den personliga integriteten är viktig och bör skyddas. I offentliga anställningsförhållanden där det allmänna är arbetsgivare kan dock skyddet för den personliga integriteten i RF få större betydelse. På det hela taget är det en ganska heltäckande lagstiftning som skyddar den anställde från grova kränkningar av integriteten. Just nu pågår en utredning ledd av JämO som skall utreda behovet av en speciell lag på området. Jag är inte säker på att en sådan lag skulle öka skyddet för den enskilde arbetstagaren, men det skulle leda till ett klarare och tydligare regelverk. En kollektivavtalreglering av arbetsgivarens möjligheter till kontroll av anställda anser jag vara möjlig i den mån den anställdes personliga integritet inte kränks. Att ge arbetsgivaren rätt att kontrollera samtliga e-postmeddelanden och telefonsamtal anser jag vara en kränkning av arbetstagarens personliga sfär och sådana kränkningar är inte möjliga utan att den anställde själv gett sitt samtycke. Gäller det kontroller av strikt arbetsrelaterade dokument blir mitt ställningstagande ett annat. Då anser jag inte att det är en kränkning och alltså skulle en kontroll från arbetsgivarens sida inte vara integritetskränkande på samma sätt som om det vore privata dokument. Vad som är privat och vad som är arbetsrelaterat material är svårt att hålla isär då till exempel e-post ofta används både privat och i arbetet.}},
author = {{Trenk, Johanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Personlig integritet i arbetslivet - Den nya teknikens ökade möjligheter till kontroll av anställda}},
year = {{2001}},
}