Insiderinformation. Ett vagt begrepp som medför att insiderlagstiftningen blir svår att tillämpa?
(2009)Department of Law
- Abstract
- I Sverige har insiderlagstiftning funnits sedan början av 1990-talet och därefter utvecklats och omarbetats ett flertal gånger. Dessförinnan fanns en privat, så kallad självreglering som styrde handeln, vilken än idag är relevant. Den svenska lagstiftningen har till stor del påverkats genom direktiv och förordningar från EU. Utöver alla länder som tillhör EU, finns det ett förbud mot insiderhandel i praktiskt taget samtliga länder, som har en fungerande värdepappersmarknad. Flertalet länder har valt att kriminalisera insiderhandel. Den administrativa sanktionsformen får emellertid allt större fäste när det gäller att sanktionera denna form av marknadsmissbruk. Uppsatsen behandlar främst begreppet insiderinformation. Jag har fokuserat på... (More)
- I Sverige har insiderlagstiftning funnits sedan början av 1990-talet och därefter utvecklats och omarbetats ett flertal gånger. Dessförinnan fanns en privat, så kallad självreglering som styrde handeln, vilken än idag är relevant. Den svenska lagstiftningen har till stor del påverkats genom direktiv och förordningar från EU. Utöver alla länder som tillhör EU, finns det ett förbud mot insiderhandel i praktiskt taget samtliga länder, som har en fungerande värdepappersmarknad. Flertalet länder har valt att kriminalisera insiderhandel. Den administrativa sanktionsformen får emellertid allt större fäste när det gäller att sanktionera denna form av marknadsmissbruk. Uppsatsen behandlar främst begreppet insiderinformation. Jag har fokuserat på att utreda huruvida det finns oklarheter med begreppet, som innebär att regelverket blir svårt att tillämpa. Problemet med den nuvarande lagstiftningen är att visa att en person har fått information, som är möjlig att klassificera som insiderinformation. Legaldefinition av detta begrepp finns i 1 § 1 p MmL som lyder: ''Insiderinformation: information om en icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrument''. I materiell mening har denna definition inte förändrats trots att lagstiftningen genomgått en mängd olika revideringar. Det verkar inte möjligt att sätta varken några precisa eller generella gränser för att klargöra innebörden av begreppet insiderinformation. Svårigheter inträder tydligt när det gäller att bedöma vad som utgör en omständighet, som är ägnad att väsentligt påverka priset på ett finansiellt instrument. Varken lagrummet, förarbeten eller doktrin tydliggör hur sådan bedömning ska ske. Tvärtom ter det sig vara något som ständigt förändras. Dessa rekvisit har varit föremål för domstolsprövning vid flera tillfällen. Av den praxis som behandlas i uppsatsen har uppmärksamhet valt att riktas mot de mål som behandlar svåra gränsdragningar. Tivox-målet samt Biacore-målet, som rör sälj- och köprekommendationer, har fått något större utrymme. Den främsta anledningen härför är att de utgör de mest aktuella fall för hur begreppet insiderinformation tolkas och tillämpas av de dömande instanserna. Det går att utröna diskrepans mellan domstolarnas olika bedömningar, vilket ter sig beklagligt ur rättssäkerhetssynpunkt. Sådana skillnader har yttrat sig ett flertal gånger sedan insiderförbudet infördes i svensk rätt. Av domstolarnas avgöranden drar jag slutsatsen att rekvisiten är vagt utformade. Tolkningen av begreppet är utslagsgivande för den vidare bedömningen och klassificeringen av varje handling. Detta resulterar i att de lagrum, som innehåller begreppet insiderinformation, blir svårtillämpade. Ytterst få mål har nått högsta domstolen. Begreppet insiderinformation är således i flera avseenden vagt preciserat samt präglat av oklarheter. Under de senaste åren har antal misstänkta insiderbrott ständigt ökat, vilket däremot inte har påverkat antal väckta åtal och domar. Äldre oklara och svårtillämpade rekvisit har fått kvarstanna i lagstiftningen, utan ett tydliggörande i förarbetena. Jag har lagt min fokus på att undersöka tillämpningssvårigheter vid insiderbrotten, såsom handels- och rådgivningsförbuden. För att få en förståelse för problematiken med vaga rekvisit har en jämförelse gjorts med brottet otillbörlig marknadspåverkan, som är ett närbesläktat brott. Vid jämförelsen har det gått att utläsa att brotten korresponderar med varandra på många olika sätt. Det finns däremot vissa skillnader. En av dessa skillnader är att det har skett en markant förändring av antalet upptäckta brott vad gäller otillbörlig marknadspåverkan. Detta har vidare resulterat i en mängd väckta åtal och domar, varav femton av sexton stycken domar varit fällande, i jämförelse med en fällande dom vid insiderbrott. Vad denna skillnad beror på återstår att se. För mig står det emellertid helt klart att ytterligare en översyn behöver ske gällande insiderlagstiftningens framtida form. Ett flertal länder i centrala Europa har valt att införa administrativa åtgärder parallellt med deras straffrättsliga system när det gäller insiderbrott. Även våra grannländer i Skandinavien har övervägt ett sådant system. I uppsatsen sker en diskussion av dagens svenska kriminaliseringsform, vilket inte ter sig alltför självklar men samtidigt svår att frångå. Huruvida den står sig i denna form får tiden utvisa. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562878
- author
- Wangvik, Jessica
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förmögenhetsrätt, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562878
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562878,
abstract = {{I Sverige har insiderlagstiftning funnits sedan början av 1990-talet och därefter utvecklats och omarbetats ett flertal gånger. Dessförinnan fanns en privat, så kallad självreglering som styrde handeln, vilken än idag är relevant. Den svenska lagstiftningen har till stor del påverkats genom direktiv och förordningar från EU. Utöver alla länder som tillhör EU, finns det ett förbud mot insiderhandel i praktiskt taget samtliga länder, som har en fungerande värdepappersmarknad. Flertalet länder har valt att kriminalisera insiderhandel. Den administrativa sanktionsformen får emellertid allt större fäste när det gäller att sanktionera denna form av marknadsmissbruk. Uppsatsen behandlar främst begreppet insiderinformation. Jag har fokuserat på att utreda huruvida det finns oklarheter med begreppet, som innebär att regelverket blir svårt att tillämpa. Problemet med den nuvarande lagstiftningen är att visa att en person har fått information, som är möjlig att klassificera som insiderinformation. Legaldefinition av detta begrepp finns i 1 § 1 p MmL som lyder: ''Insiderinformation: information om en icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrument''. I materiell mening har denna definition inte förändrats trots att lagstiftningen genomgått en mängd olika revideringar. Det verkar inte möjligt att sätta varken några precisa eller generella gränser för att klargöra innebörden av begreppet insiderinformation. Svårigheter inträder tydligt när det gäller att bedöma vad som utgör en omständighet, som är ägnad att väsentligt påverka priset på ett finansiellt instrument. Varken lagrummet, förarbeten eller doktrin tydliggör hur sådan bedömning ska ske. Tvärtom ter det sig vara något som ständigt förändras. Dessa rekvisit har varit föremål för domstolsprövning vid flera tillfällen. Av den praxis som behandlas i uppsatsen har uppmärksamhet valt att riktas mot de mål som behandlar svåra gränsdragningar. Tivox-målet samt Biacore-målet, som rör sälj- och köprekommendationer, har fått något större utrymme. Den främsta anledningen härför är att de utgör de mest aktuella fall för hur begreppet insiderinformation tolkas och tillämpas av de dömande instanserna. Det går att utröna diskrepans mellan domstolarnas olika bedömningar, vilket ter sig beklagligt ur rättssäkerhetssynpunkt. Sådana skillnader har yttrat sig ett flertal gånger sedan insiderförbudet infördes i svensk rätt. Av domstolarnas avgöranden drar jag slutsatsen att rekvisiten är vagt utformade. Tolkningen av begreppet är utslagsgivande för den vidare bedömningen och klassificeringen av varje handling. Detta resulterar i att de lagrum, som innehåller begreppet insiderinformation, blir svårtillämpade. Ytterst få mål har nått högsta domstolen. Begreppet insiderinformation är således i flera avseenden vagt preciserat samt präglat av oklarheter. Under de senaste åren har antal misstänkta insiderbrott ständigt ökat, vilket däremot inte har påverkat antal väckta åtal och domar. Äldre oklara och svårtillämpade rekvisit har fått kvarstanna i lagstiftningen, utan ett tydliggörande i förarbetena. Jag har lagt min fokus på att undersöka tillämpningssvårigheter vid insiderbrotten, såsom handels- och rådgivningsförbuden. För att få en förståelse för problematiken med vaga rekvisit har en jämförelse gjorts med brottet otillbörlig marknadspåverkan, som är ett närbesläktat brott. Vid jämförelsen har det gått att utläsa att brotten korresponderar med varandra på många olika sätt. Det finns däremot vissa skillnader. En av dessa skillnader är att det har skett en markant förändring av antalet upptäckta brott vad gäller otillbörlig marknadspåverkan. Detta har vidare resulterat i en mängd väckta åtal och domar, varav femton av sexton stycken domar varit fällande, i jämförelse med en fällande dom vid insiderbrott. Vad denna skillnad beror på återstår att se. För mig står det emellertid helt klart att ytterligare en översyn behöver ske gällande insiderlagstiftningens framtida form. Ett flertal länder i centrala Europa har valt att införa administrativa åtgärder parallellt med deras straffrättsliga system när det gäller insiderbrott. Även våra grannländer i Skandinavien har övervägt ett sådant system. I uppsatsen sker en diskussion av dagens svenska kriminaliseringsform, vilket inte ter sig alltför självklar men samtidigt svår att frångå. Huruvida den står sig i denna form får tiden utvisa.}},
author = {{Wangvik, Jessica}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Insiderinformation. Ett vagt begrepp som medför att insiderlagstiftningen blir svår att tillämpa?}},
year = {{2009}},
}