Europeiska Unionens väg mot en skatteunion med fokus på gränsöverskridande förlustutjämning.
(2007)Department of Law
- Abstract
- Sveriges inträde i Europeiska Unionen har medfört en omvälvning för reglerna om de direkta skatterna. Från att ha varit direkt underliggande den svenska statens kompetens har de direkta skatterna på grund av den svenske lagstiftarens passivitet sakta men säkert inordnats under EG-rätten. I brist på harmonisering har EG-domstolen på eget initiativ utformat prejudicerande domar som alltmer påminner om lagar. Den gränsöverskridande förlustutjämningen har radikalt kommit att påverkas i och med det vägledande Marks &&semic Spencer-målet. Domen behandlar specifikt Storbritanniens koncernbidragsregler men skall ändock appliceras på alla medlemsstaternas skattesystem. Medlemsstaternas skattesystem är på intet sätt koordinerade varav det uppstår... (More)
- Sveriges inträde i Europeiska Unionen har medfört en omvälvning för reglerna om de direkta skatterna. Från att ha varit direkt underliggande den svenska statens kompetens har de direkta skatterna på grund av den svenske lagstiftarens passivitet sakta men säkert inordnats under EG-rätten. I brist på harmonisering har EG-domstolen på eget initiativ utformat prejudicerande domar som alltmer påminner om lagar. Den gränsöverskridande förlustutjämningen har radikalt kommit att påverkas i och med det vägledande Marks &&semic Spencer-målet. Domen behandlar specifikt Storbritanniens koncernbidragsregler men skall ändock appliceras på alla medlemsstaternas skattesystem. Medlemsstaternas skattesystem är på intet sätt koordinerade varav det uppstår stora problem vid tolkningen av EG-domstolens domar, det hela resulterar i en rättsosäkerhet och brist på förutsägbarhet. För Sveriges del är det ännu ej avgjorda Oy Esab målet av stort intresse, detta behandlar de finska koncernbidragsreglerna som påminner mycket om de svenska reglerna. Förhoppningsvis kommer detta mål att till viss del innebära ett förtydligande av möjligheten till att ge koncernbidrag. Svenska domstolar och Skatteverket inväntade den egentlige lagstiftarens inblandning i problematiken gällande de direkta skatterna, sistnämnde förhöll sig emellertid passiv. Med tiden har därmed Skatteverket och dess Skatterättsnämnd kommit att inkorporera EG-rätten via sina kanaler, en prekär situation har uppkommit. Skatteverket är en myndighet som skall verka lagenligt, EG-domstolens praxis är lag i Sverige, Skatteverket måste då följa denna praxis. Detta innebär att Skatteverket ibland går tvärtemot den svenska lagens bokstav. Skatteverket grundar därmed sin behörighet på EG-domstolen, som i sin tur har en bristande behörighet då direkta skatter ligger utanför deras kompetens område. Det hela har resulterat i en ond cirkel av felaktig kompetensfördelning. De facto agerar både EG-domstolen och Skatteverket utanför sin egentliga kompetens beroende på bristen av harmonisering. Den definitiva lösningen är att medlemsstaterna måste bli medvetna om den bristande regleringen och aktivera sig i processen mot en harmonisering och i det långa loppet utvecklandet av en gemensam konsoliderad skattebas. Antagandet av ett direktiv gällande gränsöverskridande förlustutjämning är i nuläget av prioritet för att skapa klarhet i denna viktiga fråga. Europeiska Unionen skall vara ett demokratiskt samarbete där målet om en fri inre marknad skall uppfyllas med hjälp av medlemsstaternas initiativ och inte av EG-domstolens i nuläget enväldiga praxis. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562896
- author
- Weibull, Caroline
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1562896
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562896,
abstract = {{Sveriges inträde i Europeiska Unionen har medfört en omvälvning för reglerna om de direkta skatterna. Från att ha varit direkt underliggande den svenska statens kompetens har de direkta skatterna på grund av den svenske lagstiftarens passivitet sakta men säkert inordnats under EG-rätten. I brist på harmonisering har EG-domstolen på eget initiativ utformat prejudicerande domar som alltmer påminner om lagar. Den gränsöverskridande förlustutjämningen har radikalt kommit att påverkas i och med det vägledande Marks &&semic Spencer-målet. Domen behandlar specifikt Storbritanniens koncernbidragsregler men skall ändock appliceras på alla medlemsstaternas skattesystem. Medlemsstaternas skattesystem är på intet sätt koordinerade varav det uppstår stora problem vid tolkningen av EG-domstolens domar, det hela resulterar i en rättsosäkerhet och brist på förutsägbarhet. För Sveriges del är det ännu ej avgjorda Oy Esab målet av stort intresse, detta behandlar de finska koncernbidragsreglerna som påminner mycket om de svenska reglerna. Förhoppningsvis kommer detta mål att till viss del innebära ett förtydligande av möjligheten till att ge koncernbidrag. Svenska domstolar och Skatteverket inväntade den egentlige lagstiftarens inblandning i problematiken gällande de direkta skatterna, sistnämnde förhöll sig emellertid passiv. Med tiden har därmed Skatteverket och dess Skatterättsnämnd kommit att inkorporera EG-rätten via sina kanaler, en prekär situation har uppkommit. Skatteverket är en myndighet som skall verka lagenligt, EG-domstolens praxis är lag i Sverige, Skatteverket måste då följa denna praxis. Detta innebär att Skatteverket ibland går tvärtemot den svenska lagens bokstav. Skatteverket grundar därmed sin behörighet på EG-domstolen, som i sin tur har en bristande behörighet då direkta skatter ligger utanför deras kompetens område. Det hela har resulterat i en ond cirkel av felaktig kompetensfördelning. De facto agerar både EG-domstolen och Skatteverket utanför sin egentliga kompetens beroende på bristen av harmonisering. Den definitiva lösningen är att medlemsstaterna måste bli medvetna om den bristande regleringen och aktivera sig i processen mot en harmonisering och i det långa loppet utvecklandet av en gemensam konsoliderad skattebas. Antagandet av ett direktiv gällande gränsöverskridande förlustutjämning är i nuläget av prioritet för att skapa klarhet i denna viktiga fråga. Europeiska Unionen skall vara ett demokratiskt samarbete där målet om en fri inre marknad skall uppfyllas med hjälp av medlemsstaternas initiativ och inte av EG-domstolens i nuläget enväldiga praxis.}},
author = {{Weibull, Caroline}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Europeiska Unionens väg mot en skatteunion med fokus på gränsöverskridande förlustutjämning.}},
year = {{2007}},
}