Fartygsnationalitet - En analys av begreppet genuine link
(2009)Department of Law
- Abstract
- Denna uppsats undersöker de folkrättsliga regler som reglerar områdena fartygsnationalitet och flaggstatsjurisdiktion, vilka binds ihop av begreppet genuine link vilket dock saknar definition, varför denna uppsats kartlägger de försök som trots allt gjorts att förklara dels begreppet och dels effekten av en icke-existerande genuine link. En företeelse inom sjöfarten som under 1900-talet ökat är bekvämlighetsflaggade fartyg, d.v.s. fartyg som är registrerade i en stat som valts enbart på grund av dess liberala reglering av fartygsregister, utan att fartyget genom sin ägare eller besättning har någon förbindelse med registreringsstaten. Detta har ökat intresset för den koppling som enligt folkrätten måste finnas mellan ett fartyg och dess... (More)
- Denna uppsats undersöker de folkrättsliga regler som reglerar områdena fartygsnationalitet och flaggstatsjurisdiktion, vilka binds ihop av begreppet genuine link vilket dock saknar definition, varför denna uppsats kartlägger de försök som trots allt gjorts att förklara dels begreppet och dels effekten av en icke-existerande genuine link. En företeelse inom sjöfarten som under 1900-talet ökat är bekvämlighetsflaggade fartyg, d.v.s. fartyg som är registrerade i en stat som valts enbart på grund av dess liberala reglering av fartygsregister, utan att fartyget genom sin ägare eller besättning har någon förbindelse med registreringsstaten. Detta har ökat intresset för den koppling som enligt folkrätten måste finnas mellan ett fartyg och dess flaggstat - genuine link och som i de flesta fall kan antas saknas mellan fartyg och stat om denna för fartygsregister av bekvämlighetstyp. Problemet med denna typ av konstellationer har visat sig vara att dessa stater, med sin liberala inställning till fartygsregistrering i syfte att få in små men många registreringsavgifter, i många fall inte utövar den jurisdiktion en flaggstat, enligt artikel 5 i 1958 års och artikel 94 (1) i 1982 års havsrättskonventioner, är förpliktigad att göra. En flaggstats makt ökar ju längre från en annan stats kust dess fartygs befinner sig, för att på fritt hav helt ta över jurisdiktionen över fartyget. För kuststater råder därmed det omvända förhållandet. Detta innebär att utövandet av flaggstatsjurisdiktion är av störst vikt när ett fartyg befinner sig på internationellt vatten - det fria havet. Samtliga världens stater har rätt att registrera fartyg under sin flagg, oavsett om de är kuststater eller ej och på de grunder staten själv finner lämpliga. Men rätten begränsas till viss del av kravet på en befintlig genuine link mellan flaggstat och fartyg. Denna koppling har i havsrätten ingen given betydelse och aktualiserades kom inte heller förrän 1958 års konvention förhandlades fram och Nederländerna presenterade ett förslag innehållande just denna koppling, men utan definition av densamma. Detta leder till att begreppet genuine link inte har en fast, angiven betydelse och att det därför är lämpligt att tolka begreppet i enlighet med traktaträtten, enligt Wienkonventionen om traktaträtten. Enligt denna konventions tolkningsregler kan konstateras att genuine link är nära sammanbundet med nationalitet och en flaggstats möjlighet att utöva effektiv kontroll och jurisdiktion över fartyg registrerade i statens fartygsregister. Ur det sätt som begreppet tillämpats av domstolar och tribunaler kan, förutom att det är en fråga som gärna undviks, utläsas att en icke påvisbar genuine link åtminstone inte är grund för en stat att vägra att erkänna ett fartygs nationalitet, men också att det skall presumeras att denna koppling finns mellan stat och fartyg. Slutligen framförs teorin att den oenighet som råder kring begreppet egentligen inte rör definitionen, utan dess tillämpning på så vis att de som i sin kritik kategoriserar genuine link som ett begrepp alltför vagt för att göra någon nytta, egentligen förespråkar ökad jurisdiktion och kontroll över fartyg. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1563023
- author
- Widell, Marie
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Folkrätt, Sjörätt
- language
- Swedish
- id
- 1563023
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:31
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:31
@misc{1563023,
abstract = {{Denna uppsats undersöker de folkrättsliga regler som reglerar områdena fartygsnationalitet och flaggstatsjurisdiktion, vilka binds ihop av begreppet genuine link vilket dock saknar definition, varför denna uppsats kartlägger de försök som trots allt gjorts att förklara dels begreppet och dels effekten av en icke-existerande genuine link. En företeelse inom sjöfarten som under 1900-talet ökat är bekvämlighetsflaggade fartyg, d.v.s. fartyg som är registrerade i en stat som valts enbart på grund av dess liberala reglering av fartygsregister, utan att fartyget genom sin ägare eller besättning har någon förbindelse med registreringsstaten. Detta har ökat intresset för den koppling som enligt folkrätten måste finnas mellan ett fartyg och dess flaggstat - genuine link och som i de flesta fall kan antas saknas mellan fartyg och stat om denna för fartygsregister av bekvämlighetstyp. Problemet med denna typ av konstellationer har visat sig vara att dessa stater, med sin liberala inställning till fartygsregistrering i syfte att få in små men många registreringsavgifter, i många fall inte utövar den jurisdiktion en flaggstat, enligt artikel 5 i 1958 års och artikel 94 (1) i 1982 års havsrättskonventioner, är förpliktigad att göra. En flaggstats makt ökar ju längre från en annan stats kust dess fartygs befinner sig, för att på fritt hav helt ta över jurisdiktionen över fartyget. För kuststater råder därmed det omvända förhållandet. Detta innebär att utövandet av flaggstatsjurisdiktion är av störst vikt när ett fartyg befinner sig på internationellt vatten - det fria havet. Samtliga världens stater har rätt att registrera fartyg under sin flagg, oavsett om de är kuststater eller ej och på de grunder staten själv finner lämpliga. Men rätten begränsas till viss del av kravet på en befintlig genuine link mellan flaggstat och fartyg. Denna koppling har i havsrätten ingen given betydelse och aktualiserades kom inte heller förrän 1958 års konvention förhandlades fram och Nederländerna presenterade ett förslag innehållande just denna koppling, men utan definition av densamma. Detta leder till att begreppet genuine link inte har en fast, angiven betydelse och att det därför är lämpligt att tolka begreppet i enlighet med traktaträtten, enligt Wienkonventionen om traktaträtten. Enligt denna konventions tolkningsregler kan konstateras att genuine link är nära sammanbundet med nationalitet och en flaggstats möjlighet att utöva effektiv kontroll och jurisdiktion över fartyg registrerade i statens fartygsregister. Ur det sätt som begreppet tillämpats av domstolar och tribunaler kan, förutom att det är en fråga som gärna undviks, utläsas att en icke påvisbar genuine link åtminstone inte är grund för en stat att vägra att erkänna ett fartygs nationalitet, men också att det skall presumeras att denna koppling finns mellan stat och fartyg. Slutligen framförs teorin att den oenighet som råder kring begreppet egentligen inte rör definitionen, utan dess tillämpning på så vis att de som i sin kritik kategoriserar genuine link som ett begrepp alltför vagt för att göra någon nytta, egentligen förespråkar ökad jurisdiktion och kontroll över fartyg.}},
author = {{Widell, Marie}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Fartygsnationalitet - En analys av begreppet genuine link}},
year = {{2009}},
}