Lagvalsfrihten beträffande icke-nationella regler och regelverk i nationell domstol och internationella skiljeförfaranden
(2008)Department of Law
- Abstract
- I den här uppsatsen behandlas lagvalsfriheten beträffande icke-nationella regler och regelverk i den europeiska gemenskapens nationella domstolar och i internationella skiljeförfaranden. Avsikten är att utreda om parter i internationella kommersiella avtal kan välja annan lag än en stats lag som tillämplig rätt. Icke-nationella regler eller regelverk samlas ofta under beteckningen lex mercatoria. Det finns ingen enhetlig definition av lex mercatoria, men den kan beskrivas som en regelmassa med annat ursprung än nationell lagstiftning, som har skapats av det internationella handelssamfundet för att fylla den gränsöverskridande handelns behov av en harmoniserad internationell reglering. Privata kodifieringar av avtalsrättsliga principer,... (More)
- I den här uppsatsen behandlas lagvalsfriheten beträffande icke-nationella regler och regelverk i den europeiska gemenskapens nationella domstolar och i internationella skiljeförfaranden. Avsikten är att utreda om parter i internationella kommersiella avtal kan välja annan lag än en stats lag som tillämplig rätt. Icke-nationella regler eller regelverk samlas ofta under beteckningen lex mercatoria. Det finns ingen enhetlig definition av lex mercatoria, men den kan beskrivas som en regelmassa med annat ursprung än nationell lagstiftning, som har skapats av det internationella handelssamfundet för att fylla den gränsöverskridande handelns behov av en harmoniserad internationell reglering. Privata kodifieringar av avtalsrättsliga principer, Unidroit Principles of International Commercial Contracts och Principles of European Contract Law, har karaktäriserats som en modern formulering av lex mercatoria. Utgivningen av principerna har återupplivat debatten om lex mercatoria. Lex mercatoria är kontroversiell och har ifrågasatts från ideologisk, teoretisk och praktisk synpunkt. I den här uppsatsen diskuteras lex mercatoria från ett pragmatiskt perspektiv. Det innebär att lex mercatoria undersöks utifrån frågan om den kan fungera som en metod för att avgöra internationella kommersiella tvister. I den europeiska gemenskapens nationella domstolar är 1980 års Romkonvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser det instrument som styr parters lagvalsfrihet. Det kan konstateras att den vedertagna tolkningen av Romkonventionens art. 3 inte medger val av annan lag än en stats lag. För närvarande pågår en omvandling av Romkonventionen till en förordning, Rom I-förordningen. Under lagstiftningsarbetet har i syfte att stärka partsautonomin en utvidgad lagvalsfrihet övervägts. I uppsatsen granskas hur lagvalsfriheten beträffande icke-nationella regler och regelverk har utformats i de förordningsförslag som hittills lagts fram under lagstiftningsarbetet. Lagvalsfriheten inom internationella skiljeförfaranden är betydligt större än vid nationella domstolars tvistelösning. Uppsatsens undersökning av internationella skiljeförfaranden visar att parter väljer internationella handelssedvänjor, allmänt erkända rättsprinciper eller Unidroit Principles och att dessa tillämpas av skiljemän. Lagar och regler för internationella skiljeförfaranden medger tillämpning av de materiella regler och lagvalsregler som parter och skiljemän anser bäst lämpade för att lösa tvisten. Internationell skiljedomspraxis visar att icke-nationella regler och regelverk kan fungera som ett alternativ till tillämpning av nationella lagar för att avgöra gränsöverskridande kommersiella tvister. Nationella domstolar inom gemenskapen har enligt nuvarande lagvalsregler ingen möjlighet att tillämpa annan rätt än en stats lag. Med hänsyn till detta bör parter som vill frigöra sitt avtal från tillämpning av lagvalsregler och nationell lag till förmån för icke-nationella regler eller regelverk, överväga tvistelösning genom ett internationellt skiljeförfarande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1563089
- author
- Wingmark, Alexandra
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1563089
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:31
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:31
@misc{1563089,
abstract = {{I den här uppsatsen behandlas lagvalsfriheten beträffande icke-nationella regler och regelverk i den europeiska gemenskapens nationella domstolar och i internationella skiljeförfaranden. Avsikten är att utreda om parter i internationella kommersiella avtal kan välja annan lag än en stats lag som tillämplig rätt. Icke-nationella regler eller regelverk samlas ofta under beteckningen lex mercatoria. Det finns ingen enhetlig definition av lex mercatoria, men den kan beskrivas som en regelmassa med annat ursprung än nationell lagstiftning, som har skapats av det internationella handelssamfundet för att fylla den gränsöverskridande handelns behov av en harmoniserad internationell reglering. Privata kodifieringar av avtalsrättsliga principer, Unidroit Principles of International Commercial Contracts och Principles of European Contract Law, har karaktäriserats som en modern formulering av lex mercatoria. Utgivningen av principerna har återupplivat debatten om lex mercatoria. Lex mercatoria är kontroversiell och har ifrågasatts från ideologisk, teoretisk och praktisk synpunkt. I den här uppsatsen diskuteras lex mercatoria från ett pragmatiskt perspektiv. Det innebär att lex mercatoria undersöks utifrån frågan om den kan fungera som en metod för att avgöra internationella kommersiella tvister. I den europeiska gemenskapens nationella domstolar är 1980 års Romkonvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser det instrument som styr parters lagvalsfrihet. Det kan konstateras att den vedertagna tolkningen av Romkonventionens art. 3 inte medger val av annan lag än en stats lag. För närvarande pågår en omvandling av Romkonventionen till en förordning, Rom I-förordningen. Under lagstiftningsarbetet har i syfte att stärka partsautonomin en utvidgad lagvalsfrihet övervägts. I uppsatsen granskas hur lagvalsfriheten beträffande icke-nationella regler och regelverk har utformats i de förordningsförslag som hittills lagts fram under lagstiftningsarbetet. Lagvalsfriheten inom internationella skiljeförfaranden är betydligt större än vid nationella domstolars tvistelösning. Uppsatsens undersökning av internationella skiljeförfaranden visar att parter väljer internationella handelssedvänjor, allmänt erkända rättsprinciper eller Unidroit Principles och att dessa tillämpas av skiljemän. Lagar och regler för internationella skiljeförfaranden medger tillämpning av de materiella regler och lagvalsregler som parter och skiljemän anser bäst lämpade för att lösa tvisten. Internationell skiljedomspraxis visar att icke-nationella regler och regelverk kan fungera som ett alternativ till tillämpning av nationella lagar för att avgöra gränsöverskridande kommersiella tvister. Nationella domstolar inom gemenskapen har enligt nuvarande lagvalsregler ingen möjlighet att tillämpa annan rätt än en stats lag. Med hänsyn till detta bör parter som vill frigöra sitt avtal från tillämpning av lagvalsregler och nationell lag till förmån för icke-nationella regler eller regelverk, överväga tvistelösning genom ett internationellt skiljeförfarande.}},
author = {{Wingmark, Alexandra}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Lagvalsfrihten beträffande icke-nationella regler och regelverk i nationell domstol och internationella skiljeförfaranden}},
year = {{2008}},
}