Försiktighetsprincipen - sedvanerättsligt skydd av biologisk mångfald
(2006)Department of Law
- Abstract
- Försiktighetsprincipen är ett sätt att handskas med osäkerheten kring aktiviteter som kan vara skadliga för miljön. Principen har blivit definierad på ett otal sätt på nationellt och internationell plan och räknas nu som en del av internationell sedvanerätt. Trouwborst, Evolution and Status of the Precautionary Principle in International law, s 286 En av de vanligaste definitionerna är den vi hittar i Riodeklarationen artikel 15: [..]Where there are threats of serious or irreversible damage, lack of full scientific certainty shall not be used as a reason for postponing cost-effective measures to prevent environmental degradation. Ett av problemen med försiktighetsprincipen är dess vaga definitioner, som naturligtvis blir än vagare... (More)
- Försiktighetsprincipen är ett sätt att handskas med osäkerheten kring aktiviteter som kan vara skadliga för miljön. Principen har blivit definierad på ett otal sätt på nationellt och internationell plan och räknas nu som en del av internationell sedvanerätt. Trouwborst, Evolution and Status of the Precautionary Principle in International law, s 286 En av de vanligaste definitionerna är den vi hittar i Riodeklarationen artikel 15: [..]Where there are threats of serious or irreversible damage, lack of full scientific certainty shall not be used as a reason for postponing cost-effective measures to prevent environmental degradation. Ett av problemen med försiktighetsprincipen är dess vaga definitioner, som naturligtvis blir än vagare sedvanerättsligt då det inte finns någon konkret text att falla tillbaka på. Det har till och med hävdats att den är så vag att den inte har något värde alls. Jag har rett ut vad som gäller för några skador som faller in under den sedvanerättsliga försiktighetsprincipen och vilken betydelse ekonomiska aspekter spelar i tolkningen av den. Den första och mest uppenbara skadan är den som nämns i artikel 15 Riodeklarationen. Om en aktivitet riskerar att skapa allvarliga eller oreparabla skador är det en sådan skada som faller in under den sedvanerättsliga försiktighetsprincipen. Det här är ett helt okontroversiellt konstaterande, eftersom otroligt många internationella traktat och nationella lagar över hela världen formulerar sig precis så. Den andra sortens skada som är intressant är den där ett biologiskt system eller en djurart hotas av utrotning. I den rika flora av konventioner som behandlar ämnet ges det inga indikationer på att skadans allvarlighet är relevant. Man kan helt klart tolka in förlusten av ett ekosystem eller en djurart som ''serious'' och i synnerhet ''irreversible'' (i alla fall tills det finns en komplett genbank). Trots det är skillnaden mellan de traktat och lagar som talar om den biologiska mångfalden och de som talar om försiktighetsprincipen i allmänhet tydlig. Detta på så vis att kravet att skadan ska vara ''serious or irreversible'' så gott som alltid nämns i traktaten som berör försiktighetsprincipen i allmänna ordalag, medan de som behandlar den biologiska mångfalden nästan undantagslöst saknar detta krav. Även om den skada som riskeras är en sådan som faller in under försiktighetsprincipen är det trots det inte säkert att man verkligen ska vidta några åtgärder. Det är här den ekonomiska biten kommer in i bilden. Om kostnaderna för att vidta åtgärder för att förhindra skadan är större än kostnaderna för att åtgärda skadan efter att den inträffat ska inga åtgärder vidtas (i alla fall inte med den sedvanerättsliga försiktighetsprincipen som grund). Detta gäller också när vinsten av en aktivitet blir större än den förmodade skadan kostar. Det mest intressanta är att kostnaderna inte verkar ha samma betydelse när det är fråga om ett hot mot en art eller ett ekosystem. Detta kan bero på att de enskilda arterna räknas ha ett värde som mer eller mindre står över rent ekonomiska överväganden. I slutändan handlar försiktighetsprincipen i internationell sedvanerätt inte främst om att skydda miljön, utan om att spara pengar. Genom att vidta åtgärder innan skadorna inträffar hoppas man undvika högre kostnader i framtiden, och man undviker att förstöra ännu outforskade resurser som möjligen hade kunnat bli lösningen på alla problem i hela världen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1563254
- author
- Åsberg, Petter
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Folkrätt
- language
- Swedish
- id
- 1563254
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:31
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:31
@misc{1563254,
abstract = {{Försiktighetsprincipen är ett sätt att handskas med osäkerheten kring aktiviteter som kan vara skadliga för miljön. Principen har blivit definierad på ett otal sätt på nationellt och internationell plan och räknas nu som en del av internationell sedvanerätt. Trouwborst, Evolution and Status of the Precautionary Principle in International law, s 286 En av de vanligaste definitionerna är den vi hittar i Riodeklarationen artikel 15: [..]Where there are threats of serious or irreversible damage, lack of full scientific certainty shall not be used as a reason for postponing cost-effective measures to prevent environmental degradation. Ett av problemen med försiktighetsprincipen är dess vaga definitioner, som naturligtvis blir än vagare sedvanerättsligt då det inte finns någon konkret text att falla tillbaka på. Det har till och med hävdats att den är så vag att den inte har något värde alls. Jag har rett ut vad som gäller för några skador som faller in under den sedvanerättsliga försiktighetsprincipen och vilken betydelse ekonomiska aspekter spelar i tolkningen av den. Den första och mest uppenbara skadan är den som nämns i artikel 15 Riodeklarationen. Om en aktivitet riskerar att skapa allvarliga eller oreparabla skador är det en sådan skada som faller in under den sedvanerättsliga försiktighetsprincipen. Det här är ett helt okontroversiellt konstaterande, eftersom otroligt många internationella traktat och nationella lagar över hela världen formulerar sig precis så. Den andra sortens skada som är intressant är den där ett biologiskt system eller en djurart hotas av utrotning. I den rika flora av konventioner som behandlar ämnet ges det inga indikationer på att skadans allvarlighet är relevant. Man kan helt klart tolka in förlusten av ett ekosystem eller en djurart som ''serious'' och i synnerhet ''irreversible'' (i alla fall tills det finns en komplett genbank). Trots det är skillnaden mellan de traktat och lagar som talar om den biologiska mångfalden och de som talar om försiktighetsprincipen i allmänhet tydlig. Detta på så vis att kravet att skadan ska vara ''serious or irreversible'' så gott som alltid nämns i traktaten som berör försiktighetsprincipen i allmänna ordalag, medan de som behandlar den biologiska mångfalden nästan undantagslöst saknar detta krav. Även om den skada som riskeras är en sådan som faller in under försiktighetsprincipen är det trots det inte säkert att man verkligen ska vidta några åtgärder. Det är här den ekonomiska biten kommer in i bilden. Om kostnaderna för att vidta åtgärder för att förhindra skadan är större än kostnaderna för att åtgärda skadan efter att den inträffat ska inga åtgärder vidtas (i alla fall inte med den sedvanerättsliga försiktighetsprincipen som grund). Detta gäller också när vinsten av en aktivitet blir större än den förmodade skadan kostar. Det mest intressanta är att kostnaderna inte verkar ha samma betydelse när det är fråga om ett hot mot en art eller ett ekosystem. Detta kan bero på att de enskilda arterna räknas ha ett värde som mer eller mindre står över rent ekonomiska överväganden. I slutändan handlar försiktighetsprincipen i internationell sedvanerätt inte främst om att skydda miljön, utan om att spara pengar. Genom att vidta åtgärder innan skadorna inträffar hoppas man undvika högre kostnader i framtiden, och man undviker att förstöra ännu outforskade resurser som möjligen hade kunnat bli lösningen på alla problem i hela världen.}},
author = {{Åsberg, Petter}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Försiktighetsprincipen - sedvanerättsligt skydd av biologisk mångfald}},
year = {{2006}},
}