Reglering eller inte - En studie av effekterna av Svensk kod för bolagsstyrning med kompletterande finansiella styrinstrument
(2010)Department of Law
- Abstract
- Den här uppsatsen syftar till att studera effekterna av Svensk kod för bolagsstyrning och andra finansiella styrinstrument på den svenska aktiemarknaden. Efter de redovisningsskandaler som uppdagades i stora amerikanska och europeiska bolag i början av 2000-talet så började såväl den svenska regeringen som EU:s institutioner att fokusera på ökad kontroll och övervakning av kapitalmarknaden. Målet var att öka transparensen samt stärka aktieägarnas makt över bolagen för att skapa en bättre fungerande aktiemarknad. I likhet med många andra europeiska länder införde Sverige, år 2005, en uppförandekod för större svenska bolag som var noterade på Stockholmsbörsen, den s.k. Svensk kod för bolagsstyrning. Sedan 2008 är den obligatorisk för alla... (More)
- Den här uppsatsen syftar till att studera effekterna av Svensk kod för bolagsstyrning och andra finansiella styrinstrument på den svenska aktiemarknaden. Efter de redovisningsskandaler som uppdagades i stora amerikanska och europeiska bolag i början av 2000-talet så började såväl den svenska regeringen som EU:s institutioner att fokusera på ökad kontroll och övervakning av kapitalmarknaden. Målet var att öka transparensen samt stärka aktieägarnas makt över bolagen för att skapa en bättre fungerande aktiemarknad. I likhet med många andra europeiska länder införde Sverige, år 2005, en uppförandekod för större svenska bolag som var noterade på Stockholmsbörsen, den s.k. Svensk kod för bolagsstyrning. Sedan 2008 är den obligatorisk för alla bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen samt NMG Equity vilket idag motsvarar cirka 300 bolag. Svensk kod för bolagsstyrning fungerar i samspel med andra regelverk på kapitalmarknaden, exempelvis Nasdaq OMX Stockholm regelverk för emittenter samt ABL med den skillnaden att de föregående är civilrättsliga inrättningar som inte råder under riksdagens normgivningsmakt medan ABL införts genom sedvanliga författningsbestämmelser. Förutom dessa tillkommer även EG-rätten i form av direktiv och rekommendationer. I förarbeten och andra författningsverk har det diskuterats om EG-rätten tillåter att direktiv och rekommendationer från EU:s institutioner implementeras genom att införas i Svensk kod för bolagsstyrning eller om det måste ske genom sedvanlig lagstiftning. Frågan är konstitutionellt komplicerad och kan vara avgörande för ''kodens'' framtida funktion. Uppsatsen innehåller också ett rättsekonomiskt kapitel som redogör för den nutida mikroekonomiska teoribildningen. Dessa teoribildningar är viktiga eftersom de bidrar till förståelsen av hur man skapar en effektivt fungerande marknad. Förutom ''koden'' och andra finansiella styrinstrument behandlar denna uppsats också olika teorier angående företagets uppkomst och styrning. Den dominerade teorin inom aktiebolagsrätten är agent- och principal teorin som exempelvis är den huvudsakliga teorin bakom Svensk kod för bolagsstyrning. Agent- och principal teorin identifierar en intressekonflikt mellan den operativa ledningen samt dess aktieägare. Denna konflikt härstammar från uppdelningen av ägande och kontroll i aktiebolagets organisation och leder till att principalen, aktieägarna och agenten, den operativa ledningen, utvecklar olika mål för den långsiktiga styrningen av bolaget. Det finns också andra teorier som har uppnått mer eller mindre erkännande som förklaringsmodell inom bolagsstyrningen. Teorierna är viktiga eftersom de avgör hur man identifierar ett företag och därmed är centrala för ett bolags framtida styrning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1563335
- author
- Österling, Anders
- supervisor
- organization
- year
- 2010
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förmögenhetsrätt, Rättsekonomi
- language
- Swedish
- id
- 1563335
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:31
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:31
@misc{1563335,
abstract = {{Den här uppsatsen syftar till att studera effekterna av Svensk kod för bolagsstyrning och andra finansiella styrinstrument på den svenska aktiemarknaden. Efter de redovisningsskandaler som uppdagades i stora amerikanska och europeiska bolag i början av 2000-talet så började såväl den svenska regeringen som EU:s institutioner att fokusera på ökad kontroll och övervakning av kapitalmarknaden. Målet var att öka transparensen samt stärka aktieägarnas makt över bolagen för att skapa en bättre fungerande aktiemarknad. I likhet med många andra europeiska länder införde Sverige, år 2005, en uppförandekod för större svenska bolag som var noterade på Stockholmsbörsen, den s.k. Svensk kod för bolagsstyrning. Sedan 2008 är den obligatorisk för alla bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen samt NMG Equity vilket idag motsvarar cirka 300 bolag. Svensk kod för bolagsstyrning fungerar i samspel med andra regelverk på kapitalmarknaden, exempelvis Nasdaq OMX Stockholm regelverk för emittenter samt ABL med den skillnaden att de föregående är civilrättsliga inrättningar som inte råder under riksdagens normgivningsmakt medan ABL införts genom sedvanliga författningsbestämmelser. Förutom dessa tillkommer även EG-rätten i form av direktiv och rekommendationer. I förarbeten och andra författningsverk har det diskuterats om EG-rätten tillåter att direktiv och rekommendationer från EU:s institutioner implementeras genom att införas i Svensk kod för bolagsstyrning eller om det måste ske genom sedvanlig lagstiftning. Frågan är konstitutionellt komplicerad och kan vara avgörande för ''kodens'' framtida funktion. Uppsatsen innehåller också ett rättsekonomiskt kapitel som redogör för den nutida mikroekonomiska teoribildningen. Dessa teoribildningar är viktiga eftersom de bidrar till förståelsen av hur man skapar en effektivt fungerande marknad. Förutom ''koden'' och andra finansiella styrinstrument behandlar denna uppsats också olika teorier angående företagets uppkomst och styrning. Den dominerade teorin inom aktiebolagsrätten är agent- och principal teorin som exempelvis är den huvudsakliga teorin bakom Svensk kod för bolagsstyrning. Agent- och principal teorin identifierar en intressekonflikt mellan den operativa ledningen samt dess aktieägare. Denna konflikt härstammar från uppdelningen av ägande och kontroll i aktiebolagets organisation och leder till att principalen, aktieägarna och agenten, den operativa ledningen, utvecklar olika mål för den långsiktiga styrningen av bolaget. Det finns också andra teorier som har uppnått mer eller mindre erkännande som förklaringsmodell inom bolagsstyrningen. Teorierna är viktiga eftersom de avgör hur man identifierar ett företag och därmed är centrala för ett bolags framtida styrning.}},
author = {{Österling, Anders}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Reglering eller inte - En studie av effekterna av Svensk kod för bolagsstyrning med kompletterande finansiella styrinstrument}},
year = {{2010}},
}