Förundersökningen och åtalsfrågan vid misstänkta sexualbrott mot barn

Abstract (Swedish)

Trots att en domstolsförhandling är av stor vikt för många barn som har utsatts för sexuella övergrepp visar undersökningar att endast tio procent av anmälningarna om sexualbrott mot barn leder till åtal. Syftet med denna uppsats är dels att presentera de åtgärder som företas i förhållande till målsäganden under förundersökningen, dels att fastställa om det finns faktorer som är avgörande för huruvida ett ärende leder till åtal. Uppsatsen syftar även till att fastställa om åtalsfrekvensen vid denna typ av brott kan öka.

Uppsatsen inleds med en teoretisk redogörelse av förundersökningen i förhållande till målsäganden, där det bland annat redogörs för hur förhör och medicinska undersökningar skall genomföras samt målsägandens rätt till ombud. I syfte att klargöra hur förundersökningar genomförs i praktiken samt vilken bevisning som föreligger i ärenden som har lett till åtal följer en redogörelse av elva hovrättsavgöranden. Undersökningen visar att det finns ett antal olika omständigheter som föreligger i näst intill samtliga mål och som därmed statistiskt sett är viktiga för åtalsfrågan. I samband med rättsfallsanalysen redogörs även för Åklagarmyndighetens samt åklagare Eva Norbergs syn på vilka faktorer som är avgörande för huruvida ett ärende leder till åtal. Detta görs i syfte att belysa frågan mot bakgrund av både ärenden som har lett till åtal och ärenden som har lagts ner.

Uppsatsen avslutas med en analys där resultaten från de tre tidigare undersökningarna diskuteras i syfte att avgöra huruvida det finns omständigheter som enligt samtliga undersökningar anses vara av betydelse för åtalsfrågan. Analysen visar sammantaget att de främsta faktorerna är huruvida målsäganden har förordnats ett ombud, hur lång tid som har passerat från brottet tills åtalsfrågan avgörs, om kompetent personal utreder målet, om den tilltalade har frihetsberövats samt om målsägandeförhöret håller hög kvalitet. Med hänvisning till dessa faktorer konstateras det vidare att det finns en teoretisk möjlighet att öka åtalsfrekvensen, något som exempelvis kan ske genom att andelen åklagare med särskild kompetens för sexualmål mot barn ökar. Huruvida en ökning av åtalsfrekvensen även kommer ske i praktiken är däremot omöjligt att avgöra.

Abstract

A trial is very important for children who have been sexually abused, however studies show that only ten percent of police reports lead to a prosecution. The purpose of this essay is to discuss the current procedure for investigating reports of sexual abuses against children. The paper will determine whether there are factors that are relevant if a case is prosecuted or not and thus can contribute to an increased prosecution rate.

The essay begins with a theoretical description of the preliminary investigation for the plaintiff. Inter alia, it explains how the interrogation and medical examination are performed and the plaintiff’s right to a counsel. To illustrate how investigations are performed and which evidence is presented in prosecution cases, eleven judgments from courts of appeal will be reported here. The analysis shows that some common circumstances exist in most cases and that they can be statistically important for cases resulting in prosecution. In order to analyse the question in cases that both led to a prosecution and cases that have been closed, circumstances that the public prosecution office and the prosecutor Eva Norberg find important will also be included.

The essay ends by analyzing the results from the three previous investigations in order to determine whether there are circumstances that each study considers relevant for case prosecution. The conclusion shows that there are five main factors; whether the plaintiff has got a counsel, how much time has passed from the crime until the prosecutor’s decision, whether qualified staff are investigating the case, whether the accused has been arrested, and whether the interrogation with the plaintiff was of high quality. These factors, make it theoretically possible to increase the prosecution rate. For example, by increasing the number of prosecutors that are specialized to work with sexual abuse against children. However, whether the prosecution rate will increase in real life is impossible to answer.

• author: Eberstål, Anna
• supervisor: Helén Örnemark Hansen
• organization: Department of Law
• course: JURM01 20101
• year: 2010
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Processrätt, Straffrätt
• language: Swedish
• id: 1628027
• date added to LUP: 2010-07-13 11:39:53
• date last changed: 2010-07-13 11:39:53