Koldioxidbalans och koldioxidinnehållsimulering av barrskog i Kristianstads län, samt klimatförändringens inverkan på skogen

Abstract (Swedish)

Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat sedan den förindustriella eran,
mellan åren 1000 och 1750, från 280 parts per million ( ppm – miljondelar ) till 368
ppm år 2000 vilket motsvarar ungefär 31 %. Enligt de sex illustrativa
utsläppsscenariernas, utsago ( Special Report on Emissions Scenarios, SRES )
kommer koncentrationen av koldioxid vara mellan 540 och 970 ppm år 2100
( IPCC, 2001 ). Temperaturen i den norra hemisfären beräknas öka med mellan 1,4 °C
och 5,8 °C från år 1990 till 2100. De olika värdena baseras på vilket av de sex olika
SRES utsläppsscenarier man använder ( IPCC, 2001 ).
Kyoto-protokollet trädde ikraft den 16e februari 2005. Detta innebär att de 55
industriländer som har undertecknat avtalet för Förenta Nationernas ramkonvention
om klimatförändringar ( UNFCCC ) har förbundit sig att minska sina utsläpp av
växthusgaser med minst 8 % jämfört med 1990 års nivå. Denna minskning ska ske till
perioden 2008 - 2012 ( Stripple, 2002 ).
I Hässleholms kommun, Skåne, bedrivs det ett projekt av Institutionen för
Naturgeografi och Ekosystemanalys ( INES ), där man mäter koldioxidbalansen på en
myr. I samband med detta projekt har Hässleholms kommun visat intresse för mer
information på kommunal nivå om hur den totala kolbalansen i skogarna kan komma
att se ut i framtiden. Med Kyoto-protokollet underskrivet kommer kommunerna att ha
en större vikt och förmodligen en mer ansvarfull roll i hur man ska hantera en
minskning av utsläppen av växthusgaser i naturen. Detta är i dags dato fortfarande ett
frivilligt projekt inom kommunen.
Examensarbetet riktar sig i första hand på att bestämma dagens kolinnehåll och
kolbalans och hur de i framtiden kommer att förändras. Vilka effekter detta får på
barrskogsbeståndet i Kristianstads län och hur simuleringarna kan vara till framtida
användning för Hässleholms kommun diskuteras också.
För att kunna göra beräkningar av både koldioxidinnehåll och koldioxidbalans i
barrskogen i Hässleholms kommun, behövs olika skogsdata, såsom, ålder, typ av skog
med mera. Dessa data var inte tillgänglig för Hässleholms kommun. Skillnader i
produktion och lagringsförmåga för olika skogstyper är naturligtvis betydelsefulla. När
beräkningarna är färdiga kan man göra en simulering på hur kolbalansen kommer att
förändras med tiden med de nämnda globala förändringarna av koldioxidkoncentration
och temperatur.
En förväntad koldioxidökning i atmosfären samt en ökande global medeltemperatur
leder till att skogsbestånden kommer att förändras med tiden. Barrträdens produktivitet
kommer att öka, vilket leder till högre träd, som tar upp mer kol i biomassan. En
omloppstids maximala kolupptag i biomassan kommer i medeltal att öka med 60 %,
medan markens kolbalans kommer få en 54,6 procentig ökning. När koldioxidinnehållet
åter igen stabiliserats i området, har det bildats nya förutsättningar för beståndet. Denna stabilisering sker efter att maximal koldioxidhalt och temperatur har
uppnåtts. Resultatet blir att skogen kommer att få en ny produktionsnivå.
Barrskogarnas ståndortsindex beräknas att öka med i genomsnitt 8,7 meter i
Kristianstads län under de närmsta 500 - 600 åren. Då simuleringen har pågått i 500 -
600 år kommer medelkolbalansen att öka i området från dagens 0.87 ton kol/(ha år) till
1.28 ton kol/(ha år), vilket ger en ökning på 46,3 % Det betyder att skogen kommer att
ta upp 47,1 % mer koldioxid i framtiden än vad den gör idag. I hela Kristianstads läns
skog där <70 % av barrskogen dominerar, kommer kolupptaget att öka från dagens
121216 ton kol till 177376 ton kol, vilket är en ökning på 46 %. Kommer barrskogen
utvecklas som mina simuleringar visar, är det ett positivt tecken för framtiden, då mer
kol kommer att bindas i barrskogsbestånden.

Abstract

The carbon dioxide concentration has increased ever since the industrial revolution.
According to the Intergovernmental Panel on Climate Change ( IPCC ) the carbon
dioxide concentration in the atmosphere will continue to rise. It will rise from today’s
360 parts per million ( ppm ) to somewhere between 540 and 970 ppm in the year
2100. By then, the average temperature will have increased with 1,4 °C to 5,8 °C in
the northern hemisphere. The Kyoto protocol was launched in February 2005. The
Kyoto treaty from the United Nations Framework Convention on Climate Change
(UNFCCC ) has been ratified by 55 countries. These countries have undertaken the
mission to reduce their greenhouse gas emissions eight percent below their 1990
baseline over the 2008 to 2012 period.
In the Swedish municipality of Hässleholm, there are carbon balance measurements in
progress at the Fäje mire by the department of Physical Geography and Ecosystem
Analysis. The municipality has recently shown a growing interest in how the carbon
stock and balance in the forest will be in the future.
Two different simulation programs, ProdMod and CO2 FIX, were used to simulate
today’s and the future carbon stock and balance for Norway spruce and Scots pine
stands. The simulations showed that there will be increases in forest productivity and
that the carbon balance will increase by 46 per cent at the end of year 2100, when the
Special Report on Emissions Scenarios ( SRES ) A2 scenario is applied.

• author: Valoczi, Peter
• supervisor: Fredrik Lagergren
• organization: Dept of Physical Geography and Ecosystem Science
• year: 2007
• type: H1 - Master's Degree (One Year)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Kyoto-protokollet, kolbalans, kolinnehåll, koldioxid, CO2 FIX, prodMod, norway spruce, scots pine, Hässleholm, greenhouse gases, UNFCCC, Kyoto protocol, ppm, SRES, IPCC, carbon dioxide, carbon stocks, klimatförändringar, gran, tall, Kristianstads län, biomassa
• publication/series: Lunds universitets Naturgeografiska institution - Seminarieuppsatser
• report number: 134
• language: Swedish
• id: 1950724
• date added to LUP: 2011-05-10 11:39:37
• date last changed: 2011-12-14 10:01:03