Vilken makt har eleverna i skolan? Skillnaden mellan elevernas formella och reella makt på en skola.
(2012) STVA21 20112Department of Political Science
- Abstract (Swedish)
- Elevernas inflytande i skolan är något som de nationella styrdokumenten lyfter
fram som en viktig del i elevernas demokratifostran. Genom att utifrån ett
intersektionalitets- och maktperspektiv analysera dessa dokument och jämföra
dem med samtalsintervjuer som gjorts med fyra elever i årskurs nio skapar denna
uppsats en ögonblicksbild av hur målen för inflytande i dessa dokument uppnås.
Vårt resultat visar tydligt att dokumenten framförallt fokuserar på elevernas
inflytande över undervisningens innehåll och former, men vad som tydligt
kommer fram i intervjuerna är att eleverna upplever sig ha ett mycket begränsat
inflytande, samt att detta inflytande framförallt handlar om trivselfrågor såsom
rastlokalers utformning och skolmat.... (More) - Elevernas inflytande i skolan är något som de nationella styrdokumenten lyfter
fram som en viktig del i elevernas demokratifostran. Genom att utifrån ett
intersektionalitets- och maktperspektiv analysera dessa dokument och jämföra
dem med samtalsintervjuer som gjorts med fyra elever i årskurs nio skapar denna
uppsats en ögonblicksbild av hur målen för inflytande i dessa dokument uppnås.
Vårt resultat visar tydligt att dokumenten framförallt fokuserar på elevernas
inflytande över undervisningens innehåll och former, men vad som tydligt
kommer fram i intervjuerna är att eleverna upplever sig ha ett mycket begränsat
inflytande, samt att detta inflytande framförallt handlar om trivselfrågor såsom
rastlokalers utformning och skolmat. Eleverna har också mycket bristande
vetskap om vilka områden de har rätt att ha inflytande över och hur detta ska gå
till. Vi konstaterar att elevernas upplevelse av sin reella makt är vitt skild från
den bild av inflytande som skolans styrdokument ger.Elevernas inflytande i skolan är något som de nationella styrdokumenten lyfter
fram som en viktig del i elevernas demokratifostran. Genom att utifrån ett
intersektionalitets- och maktperspektiv analysera dessa dokument och jämföra
dem med samtalsintervjuer som gjorts med fyra elever i årskurs nio skapar denna
uppsats en ögonblicksbild av hur målen för inflytande i dessa dokument uppnås.
Vårt resultat visar tydligt att dokumenten framförallt fokuserar på elevernas
inflytande över undervisningens innehåll och former, men vad som tydligt
kommer fram i intervjuerna är att eleverna upplever sig ha ett mycket begränsat
inflytande, samt att detta inflytande framförallt handlar om trivselfrågor såsom
rastlokalers utformning och skolmat. Eleverna har också mycket bristande
vetskap om vilka områden de har rätt att ha inflytande över och hur detta ska gå
till. Vi konstaterar att elevernas upplevelse av sin reella makt är vitt skild från
den bild av inflytande som skolans styrdokument ger. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2276600
- author
- Garpebring, Mimmi LU and Gustafsson, Elin LU
- supervisor
-
- Malena Rosén LU
- organization
- course
- STVA21 20112
- year
- 2012
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- makt, elever, reell makt, formell makt, informell makt, skola, elevinflytande, intersektionalitet
- language
- Swedish
- id
- 2276600
- date added to LUP
- 2012-02-17 10:42:11
- date last changed
- 2012-02-17 10:42:11
@misc{2276600,
abstract = {{Elevernas inflytande i skolan är något som de nationella styrdokumenten lyfter
fram som en viktig del i elevernas demokratifostran. Genom att utifrån ett
intersektionalitets- och maktperspektiv analysera dessa dokument och jämföra
dem med samtalsintervjuer som gjorts med fyra elever i årskurs nio skapar denna
uppsats en ögonblicksbild av hur målen för inflytande i dessa dokument uppnås.
Vårt resultat visar tydligt att dokumenten framförallt fokuserar på elevernas
inflytande över undervisningens innehåll och former, men vad som tydligt
kommer fram i intervjuerna är att eleverna upplever sig ha ett mycket begränsat
inflytande, samt att detta inflytande framförallt handlar om trivselfrågor såsom
rastlokalers utformning och skolmat. Eleverna har också mycket bristande
vetskap om vilka områden de har rätt att ha inflytande över och hur detta ska gå
till. Vi konstaterar att elevernas upplevelse av sin reella makt är vitt skild från
den bild av inflytande som skolans styrdokument ger.Elevernas inflytande i skolan är något som de nationella styrdokumenten lyfter
fram som en viktig del i elevernas demokratifostran. Genom att utifrån ett
intersektionalitets- och maktperspektiv analysera dessa dokument och jämföra
dem med samtalsintervjuer som gjorts med fyra elever i årskurs nio skapar denna
uppsats en ögonblicksbild av hur målen för inflytande i dessa dokument uppnås.
Vårt resultat visar tydligt att dokumenten framförallt fokuserar på elevernas
inflytande över undervisningens innehåll och former, men vad som tydligt
kommer fram i intervjuerna är att eleverna upplever sig ha ett mycket begränsat
inflytande, samt att detta inflytande framförallt handlar om trivselfrågor såsom
rastlokalers utformning och skolmat. Eleverna har också mycket bristande
vetskap om vilka områden de har rätt att ha inflytande över och hur detta ska gå
till. Vi konstaterar att elevernas upplevelse av sin reella makt är vitt skild från
den bild av inflytande som skolans styrdokument ger.}},
author = {{Garpebring, Mimmi and Gustafsson, Elin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vilken makt har eleverna i skolan? Skillnaden mellan elevernas formella och reella makt på en skola.}},
year = {{2012}},
}