Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Pantsättning av bostad - en jämförelse mellan två system

Lindholm, Roger LU (2012) HARH10 20112
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
Det här arbetet har till syfte att undersöka två olika former av pantsättningssystem, pantsättningen av bostadsrätter och ägarlägenheter. Ägarlägenheter representerar i den här uppsatsen fast egendom till skillnad från bostadsrätter som är lös egendom. Anledningen till valet av ägarlägenheter som jämförelseobjekt är att de till sitt yttre uppvisar avsevärda likheter med bostadsrätter.

Pantsättning har en lång historia i vårt land. Redan på 1300-talet infördes den första regleringen avseende pantsättning i landskapslagarna. Det är dock först i slutet av 1600- talet den hypotekariska panträtten får fullt genomslag. Med hypotekarisk panträtt menas att det objekt som är föremål för pantsättning inte överlämnas till panthavaren, medans... (More)
Det här arbetet har till syfte att undersöka två olika former av pantsättningssystem, pantsättningen av bostadsrätter och ägarlägenheter. Ägarlägenheter representerar i den här uppsatsen fast egendom till skillnad från bostadsrätter som är lös egendom. Anledningen till valet av ägarlägenheter som jämförelseobjekt är att de till sitt yttre uppvisar avsevärda likheter med bostadsrätter.

Pantsättning har en lång historia i vårt land. Redan på 1300-talet infördes den första regleringen avseende pantsättning i landskapslagarna. Det är dock först i slutet av 1600- talet den hypotekariska panträtten får fullt genomslag. Med hypotekarisk panträtt menas att det objekt som är föremål för pantsättning inte överlämnas till panthavaren, medans panträtten alltjämt kvarstår. Det vill säga att gäldenären har kvar panten i sin besittning och i stället registreras pantsättningen i någon form av register, i förevarande fall i fastighetsregister respektive i en lägenhetsförteckning.

Nuvarande system för pantsättning av bostadsrätter är bristfälligt. Bristerna är av sådan karaktär att de inverkar menligt på bostadsrätter som kreditobjekt. Bristerna kan huvudsakligen härledas till förfarandet vid införandet av en pantsättningsanteckning i lägenhetsförteckningen, samt eventuell avnotering av densamma. Vidare innebär bristfälliga noteringar även allvarlig påverkan eller i vart fall risk för påverkan på förmånsordningen vilken aktualiseras för det fall bostadsrätten blir föremål för exekutiva åtgärder.
Den av regeringen tillsatta utredningen för införandet av ett centralt bostadsrättsregister ledde aldrig till någon lagstiftning vilket medför att problematiken alltjämt kvarstår. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lindholm, Roger LU
supervisor
organization
course
HARH10 20112
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Bostadsrätt, pantsättning, Ägarlägenhet, Bostadsregister
language
Swedish
id
2297980
date added to LUP
2012-01-20 16:51:55
date last changed
2012-01-20 16:51:55
@misc{2297980,
  abstract     = {{Det här arbetet har till syfte att undersöka två olika former av pantsättningssystem, pantsättningen av bostadsrätter och ägarlägenheter. Ägarlägenheter representerar i den här uppsatsen fast egendom till skillnad från bostadsrätter som är lös egendom. Anledningen till valet av ägarlägenheter som jämförelseobjekt är att de till sitt yttre uppvisar avsevärda likheter med bostadsrätter. 

Pantsättning har en lång historia i vårt land. Redan på 1300-talet infördes den första regleringen avseende pantsättning i landskapslagarna. Det är dock först i slutet av 1600- talet den hypotekariska panträtten får fullt genomslag. Med hypotekarisk panträtt menas att det objekt som är föremål för pantsättning inte överlämnas till panthavaren, medans panträtten alltjämt kvarstår. Det vill säga att gäldenären har kvar panten i sin besittning och i stället registreras pantsättningen i någon form av register, i förevarande fall i fastighetsregister respektive i en lägenhetsförteckning.

Nuvarande system för pantsättning av bostadsrätter är bristfälligt. Bristerna är av sådan karaktär att de inverkar menligt på bostadsrätter som kreditobjekt. Bristerna kan huvudsakligen härledas till förfarandet vid införandet av en pantsättningsanteckning i lägenhetsförteckningen, samt eventuell avnotering av densamma. Vidare innebär bristfälliga noteringar även allvarlig påverkan eller i vart fall risk för påverkan på förmånsordningen vilken aktualiseras för det fall bostadsrätten blir föremål för exekutiva åtgärder.
Den av regeringen tillsatta utredningen för införandet av ett centralt bostadsrättsregister ledde aldrig till någon lagstiftning vilket medför att problematiken alltjämt kvarstår.}},
  author       = {{Lindholm, Roger}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Pantsättning av bostad - en jämförelse mellan två system}},
  year         = {{2012}},
}