Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Metamorphic study of metasediment from the Kangilinaaq Peninsula, West Greenland

Åberg, Lina (2005) In Dissertations in Geology at Lund University
Department of Geology
Abstract
The Nagssugtoqidian Orogen is represented by an approximately 300 km wide Palaeoproterozoic deformation and metamorphic belt that stretch through the southern and middle parts of west Greenland. The Orogen is characterized and dominated by metamorphosed Archaean orthogneisses with minor supracrustal sequences. Despite its small extent the supracrustal sequences are an important factor in the interpretation of the tectonic evolution of the orogen because these rocks develop a wide range of distinctive mineral assemblages that characterise specific metamorphic zones, and can tell us about the rocks P-T history.

On the Kangilinaaq Peninsula southeast of Christianshaab/Qasigiannquit in the northern part of the Nagssugtoqidian Orogen, West... (More)
The Nagssugtoqidian Orogen is represented by an approximately 300 km wide Palaeoproterozoic deformation and metamorphic belt that stretch through the southern and middle parts of west Greenland. The Orogen is characterized and dominated by metamorphosed Archaean orthogneisses with minor supracrustal sequences. Despite its small extent the supracrustal sequences are an important factor in the interpretation of the tectonic evolution of the orogen because these rocks develop a wide range of distinctive mineral assemblages that characterise specific metamorphic zones, and can tell us about the rocks P-T history.

On the Kangilinaaq Peninsula southeast of Christianshaab/Qasigiannquit in the northern part of the Nagssugtoqidian Orogen, West Greenland a relatively small belt of supracrustal rocks is situated. The geology of the area is known from earlier mapping but no detailed mapping or microstructural work is documented. Through the area, a marble layer stretches with metasedimentary sequences on either side. The behaviour of the marble during deformation and the composition, deformation and metamorphic history of the metasediments were of specific interest in this study. A clear difference in metamorphic history of the metasediments on either side of the marble could indicate that the marble acted as a tectonic boundary (thrust) between two metasedimentary sequences of different origin.

The study showed that the rocks are of pelitic composition and have been metamorphosed in the upper amphibolite facies. No evidence was found indicating that the rocks have been at a higher metamorphic grad. The metapelitic rocks sampled for this study showed similar mineral assemblages and metamorphic structures on either side of the marble. Therefore no evidence was found that indicates that the marble was the site of a thrust.

Since the supracrustal rocks are important for the understanding of the tectonic evolution of West Greenland, are correlations between these areas are of great interest. Metasediments from the Kangilinaaq Peninsula show lithological and mineralogical similarities to the metasediments described from the Naternaq and Ikamiut areas and a continuation of the sediments between these areas can therefore not be excluded. Four deformation phases (D1-D4), large scale structures, are known from the Nagssugtoqidian Orogen. At least three deformation phases, with F2 as the dominating structure, have been identified in the metapelites from the studied area. If the sediments from the Kangilinaaq Peninsula can be correlated with other sediment belts in the NNO, the dominating local foliation (F2) probably were formed during regional D3. (Less)
Abstract (Swedish)
Populärvetenskaplig sammanfattning: Den Nagssugtoqidiska bergskedjebildningen utgör ett cirka 300 km brett Paleoproterozoiskt deformationsbälte som sträcker sig över de södra och mellersta delarna av västra Grönland. Området karaktäriseras och domineras mer än 2500 miljoner år gammal gnejs som bildats på stort djup med liten del ytliga bergarter (suprakrustala bergarter) avsatta på den kontinentala jordskorpan. Trots sin ringa omfattning utgör de ytligt avsatta sekvenserna en viktig faktor i tolkningen av den storskaliga tektoniska utveckling i området då det i dessa bergarter kan bildas mineral som kan säga något om vilka tryck och temperaturer bergarterna utsatts för under deformationen.

På yttersta spetsen av Kangilinaaqhalvön sydöst... (More)
Populärvetenskaplig sammanfattning: Den Nagssugtoqidiska bergskedjebildningen utgör ett cirka 300 km brett Paleoproterozoiskt deformationsbälte som sträcker sig över de södra och mellersta delarna av västra Grönland. Området karaktäriseras och domineras mer än 2500 miljoner år gammal gnejs som bildats på stort djup med liten del ytliga bergarter (suprakrustala bergarter) avsatta på den kontinentala jordskorpan. Trots sin ringa omfattning utgör de ytligt avsatta sekvenserna en viktig faktor i tolkningen av den storskaliga tektoniska utveckling i området då det i dessa bergarter kan bildas mineral som kan säga något om vilka tryck och temperaturer bergarterna utsatts för under deformationen.

På yttersta spetsen av Kangilinaaqhalvön sydöst om Christianshaab/Qasigiannquit i de norra delarna av den Nagssugtoqidiska bergskedjan på västra Grönland sträcker sig ett mindre bälte av suprakrustala bergarter. Områdets geologi är sedan tidigare känd men inga detaljstudier av de omvandlade sedimentära bergarterna finns dokumenterade.

Genom den västra delen av området sträcker sig ett marmorlager som är omgivet av omvandlade sedimentära sekvenser. Marmorns uppförande under deformationen och de omvandlade sedimentens sammansättning, deformations- och omvandlings/metamorfa historia var av intresse att titta närmare på. En frågeställning som diskuterades var huruvida marmorn är en del i en likåldrig sedimentsekvens eller det är så att detta lager agerat som ett glidplan mellan två sedimentsekvenser av olika ålder och ursprung. Detta har observerats i andra delar av denna storskaliga bergkedjebildning samt i andra bergkedjebildningar.

Studien visade att de provtagna bergarterna var omvandlade sediment av pelitisk sammansättning, det vill säga bergarter som har sitt ursprung i vittring och erosion av kontinenter och som därför innehåller mineral som är rika på aluminium och kalium men utarmande på kalcium. Bergarterna har metamorfoserats/omvandlats i mellan till övre amfibolit facies, motsvarande måttligt höga tryck och måttligt till höga temperaturer. Inget tyder på att bergarterna tidigare varit utsatta för högre tryck och/eller temperatur. I denna studie kunde inte marmorns agerande som glidplan påvisas då de provtagna metapeliterna visade stor likhet i mineralsammansättning och metamorfmineralogi.

Då de suprakrustala bergarterna utgör en viktig faktor i förståelsen av den storskaliga tektoniska utvecklingen av västra Grönland är korrelationen mellan de olika sedimentområdena av stor vikt. De supracrustala bergarterna på Kangilinaaqhalvön visar stor litologisk och mineralogisk likhet med suprakrustala sekvenser beskrivna från Naternaq och Ikamiut områdena och en möjlig korrelation mellan dessa områden kan inte uteslutas. Den Nagssugtoqidiska orogenesen tros ha bestått av fyra regionala deformationsfaser, vilka är tolkade ur storskaliga strukturer. Minst tre lokala deformationsfaser (D1-D3) har kunnat tolkas utifrån mikrostrukturer i bergartsproverna där den mest dominanta strukturen är F2. Om det suprakrustala bältet på Kangilinaaqhalvön kan korreleras med andra suprakrustala i de norra delarna av den Nagssugtoqidiska orogenen och om dessa bälten veckats i storskaliga veckstrukturer kan den dominerande foliationen (F2) i de studerade bergartsproverna anses ha utbildats under den regionala deformationsfasen D3. (Less)
Abstract (Swedish)
Den Nagssugtoqidiska orogenen är ett cirka 300 km brett Paleoproterozoiskt deformerat och metamorfaserat bälte som sträcker sig över de södra och mellersta delarna av västra Grönland. Bergarterna karaktäriseras och domineras av metamorf arkeisk ortognejs och en mindre del suprakrustala sekvenser, där metasediment finns representerade. Trots sin ringa omfattning utgör de suprakrustala sekvenserna en viktig faktor i tolkningen av orogenesens storskaliga tektoniska utveckling, då det i dessa bergarter utvecklas mineralparageneser som karaktäriserar de tryck och temperaturer bergarterna utsatts för under deformationen.

På yttersta spetsen av Kangilinaaqhalvön sydöst om Christianshaab/Qasigiannquit i de norra delarna av den Nagssugtoqidiska... (More)
Den Nagssugtoqidiska orogenen är ett cirka 300 km brett Paleoproterozoiskt deformerat och metamorfaserat bälte som sträcker sig över de södra och mellersta delarna av västra Grönland. Bergarterna karaktäriseras och domineras av metamorf arkeisk ortognejs och en mindre del suprakrustala sekvenser, där metasediment finns representerade. Trots sin ringa omfattning utgör de suprakrustala sekvenserna en viktig faktor i tolkningen av orogenesens storskaliga tektoniska utveckling, då det i dessa bergarter utvecklas mineralparageneser som karaktäriserar de tryck och temperaturer bergarterna utsatts för under deformationen.

På yttersta spetsen av Kangilinaaqhalvön sydöst om Christianshaab/Qasigiannquit i de norra delarna av den Nagssugtoqidiska orogenen på västra Grönland sträcker sig ett mindre bälte av suprakrustala bergarter. Områdets geologi är sedan tidigare känd men inga detaljkarteringar eller mikrostrukturella studier av bergarterna
finns dokumenterade.

Genom den västra delen av området sträcker sig ett marmorlager som är över- och underlagrat av andra metasedimentära sekvenser. Marmorns roll under områdets deformationshistoria och metasedimentens sammansättning,
deformations- och metamorfa historia utgör huvuduppgifter för detta arbete. En fråga som diskuterades var huruvida marmorn var en del i en likåldrig sedimentsekvens eller om detta lager hade agerat som ett glidplan mellan två sedimentsekvenser av olika ålder och ursprung, vilket har observerats i andra orogeneser.

Studien visade att de provtagna bergarterna var metasediment av pelitisk sammansättning som metamorfaserats i övre amfibolitfacies. Inga indikationer på att bergarterna tidigare varit utsatta för högre metamorf grad har hittats. I denna studie kunde inte marmorns eventuella funktion som överskjutningszon påvisas, då de provtagna
metapeliterna över och under marmorhorizonten visade stor likhet i mineralsammansättning och metamorfa mikrostruktur.

Då de suprakrustala bergarterna utgör en viktig faktor för förståelsen av den storskaliga tektoniska utvecklingen av västra Grönland, är korrelationen mellan de olika sedimentområdena av stor vikt. De metasedimentära bergarterna på Kangilinaaq Peninsula visar att det finns en stor litologisk och mineralogisk likhet med sedimentsekvenser
beskrivna från Naternaq och Ikamiut områdena och en möjlig korrelation mellan dessa områden bör därför inte uteslutas. Den Nagssugtoqidiska orogenesen tros ha utsatts för fyra deformationsfaser (Dl-D4),
vilka är tolkade från storskaliga strukturer. Minst tre deformationsfaser, med F2 som den dominerande strukturen, har kunnat tolkas utifrån mikrostrukturer i bergartsproverna. Om det suprakrustala bältet på Kangilinnaqhalvön kan korreleras med andra suprakrustala bälten i de norra delarna av den Nagssugtoqidiska orogenen och om dessa bälten veckats i storskaliga veckstrukturer kan den dominerande lokala foliationen (F2) i metapeliterna anses ha utbildats under den storskalig deformationsfasen D3. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Åberg, Lina
supervisor
organization
alternative title
Metamorf studie på metasediment från Kangilinaaqhalvön, Västra Grönland
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
West Greenland, Nagssugtoqidian Orogen, supracrustal rocks, Kangilinaaq Peninsula, metasedimentary rocks, pelites, correlation, Västra Grönland, Nagssugtoqidiska orogenesen, suprakrustala bergarter, metasedimentära bergarter, peliter, korrelation
publication/series
Dissertations in Geology at Lund University
report number
185
language
English
id
2339406
date added to LUP
2012-12-29 13:29:59
date last changed
2012-12-29 13:29:59
@misc{2339406,
  abstract     = {{The Nagssugtoqidian Orogen is represented by an approximately 300 km wide Palaeoproterozoic deformation and metamorphic belt that stretch through the southern and middle parts of west Greenland. The Orogen is characterized and dominated by metamorphosed Archaean orthogneisses with minor supracrustal sequences. Despite its small extent the supracrustal sequences are an important factor in the interpretation of the tectonic evolution of the orogen because these rocks develop a wide range of distinctive mineral assemblages that characterise specific metamorphic zones, and can tell us about the rocks P-T history. 

On the Kangilinaaq Peninsula southeast of Christianshaab/Qasigiannquit in the northern part of the Nagssugtoqidian Orogen, West Greenland a relatively small belt of supracrustal rocks is situated. The geology of the area is known from earlier mapping but no detailed mapping or microstructural work is documented. Through the area, a marble layer stretches with metasedimentary sequences on either side. The behaviour of the marble during deformation and the composition, deformation and metamorphic history of the metasediments were of specific interest in this study. A clear difference in metamorphic history of the metasediments on either side of the marble could indicate that the marble acted as a tectonic boundary (thrust) between two metasedimentary sequences of different origin. 

The study showed that the rocks are of pelitic composition and have been metamorphosed in the upper amphibolite facies. No evidence was found indicating that the rocks have been at a higher metamorphic grad. The metapelitic rocks sampled for this study showed similar mineral assemblages and metamorphic structures on either side of the marble. Therefore no evidence was found that indicates that the marble was the site of a thrust.

Since the supracrustal rocks are important for the understanding of the tectonic evolution of West Greenland, are correlations between these areas are of great interest. Metasediments from the Kangilinaaq Peninsula show lithological and mineralogical similarities to the metasediments described from the Naternaq and Ikamiut areas and a continuation of the sediments between these areas can therefore not be excluded. Four deformation phases (D1-D4), large scale structures, are known from the Nagssugtoqidian Orogen. At least three deformation phases, with F2 as the dominating structure, have been identified in the metapelites from the studied area. If the sediments from the Kangilinaaq Peninsula can be correlated with other sediment belts in the NNO, the dominating local foliation (F2) probably were formed during regional D3.}},
  author       = {{Åberg, Lina}},
  language     = {{eng}},
  note         = {{Student Paper}},
  series       = {{Dissertations in Geology at Lund University}},
  title        = {{Metamorphic study of metasediment from the Kangilinaaq Peninsula, West Greenland}},
  year         = {{2005}},
}