Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Exploration of submarine fans along the Coffee Soil Fault in the Danish Central Graben

Magnusson, Jakob (1999) In Dissertations in Geology at Lund University
Department of Geology
Abstract
On the footwall side of the Coffee Soil Fault in the Danish Central Graben, five potential petroleum reservoir structures were distinguished on seismic images. The deposits were formed during the Late Jurassic-Early Cretaceous transition. South of these structures coarse clastic sediments of Late Jurassic to Early Cretaceous age, interpreted as submarine fans, have been drilled in a few wells. To the north of them, contemporaneous, coarse clastic sediments have been drilled in one well. The location of the structures and the occurrence of possible submarine fans in adjacent areas, indicate that the investigated structures could be composed of submarine fan deposits. If so, they are likely to consist of turbidites with a fairly high... (More)
On the footwall side of the Coffee Soil Fault in the Danish Central Graben, five potential petroleum reservoir structures were distinguished on seismic images. The deposits were formed during the Late Jurassic-Early Cretaceous transition. South of these structures coarse clastic sediments of Late Jurassic to Early Cretaceous age, interpreted as submarine fans, have been drilled in a few wells. To the north of them, contemporaneous, coarse clastic sediments have been drilled in one well. The location of the structures and the occurrence of possible submarine fans in adjacent areas, indicate that the investigated structures could be composed of submarine fan deposits. If so, they are likely to consist of turbidites with a fairly high sandstone content. The reservoir qualities of such sandstones would be uncertain. The communication with high quality oil prone source rocks is probably good, and the structures may well be sealed by internal shale layers or by superimposed shales. (Less)
Abstract (Swedish)
Populärvetenskaplig sammanfattning: Under slutet på juraperioden och början på kritaperioden såg vår del av världen helt anorlunda ut. Nordamerika låg sammanslaget med Europa och Atlanten hade ännu inte skapats. De enorma krafter som rör sig inne jorden, och ger upphov till jordbävningar och vulkanutbrott, hade dock börjat verka för att separera kontinenterna. Stora sprickor i jordskorpan började bildas. En sådan spricka, kallad Centralgraven, finns ute i Nordsjön mellan Danmark och Storbritanien. Tillsamans med Viking graven som ligger utanför Norges kust är den ungefär 1000 km lång och den är flera kilometer djup.

I takt med att graven vidgades, fylldes den igen med sediment av olika slag från omkringliggande land områden och av... (More)
Populärvetenskaplig sammanfattning: Under slutet på juraperioden och början på kritaperioden såg vår del av världen helt anorlunda ut. Nordamerika låg sammanslaget med Europa och Atlanten hade ännu inte skapats. De enorma krafter som rör sig inne jorden, och ger upphov till jordbävningar och vulkanutbrott, hade dock börjat verka för att separera kontinenterna. Stora sprickor i jordskorpan började bildas. En sådan spricka, kallad Centralgraven, finns ute i Nordsjön mellan Danmark och Storbritanien. Tillsamans med Viking graven som ligger utanför Norges kust är den ungefär 1000 km lång och den är flera kilometer djup.

I takt med att graven vidgades, fylldes den igen med sediment av olika slag från omkringliggande land områden och av sediment som bildades i havet. Från land spolades sand och lera ut ifrån floder, och i havet bildade vissa organismer kalkskal som sjönk till botten då de dog. Även organismerna själva sjönk till botten och bildade sediment, om de inte blev uppätna på vägen.

Då graven utvidgades ytterligare, gled de sediment som lagt sig på botten djupare och djupare ned i sprickan. De övertäcktes kontinuerligt av nya sediment som fyllde graven, tills dess de låg flera kilometer under havsytan, övertäckta av kilometervis med andra sediment. Ju djupare ned i jordskorpan man kommer, desto mer ökar temperaturen (ca 30 grader per kilometer). Detta beror på att man kommer närmara jordens varma, uppsmälta inre.

När de organismer som bildat sediment på botten, nådde dessa stora djup, och utsattes för tryck och höga temperaturer, påbörjades en kemisk process, som omvandlade organismerna till olja och gas. Oljan och gasen, som var lättare än de andra omgivande sedimenten, började stiga uppåt genom sedimentlagren. På detta sätt skulle oljan och gasen kunna fortsätta att stiga ända upp till havsytan, och detta händer också med en del av den, men ibland fångas den på vägen av olje fällor. Dessa fällor kan utgöras av t.ex. sand som spolats ut i havet i ett delta. Sanden kan under begravningen sakta övergå till att bli en sandsten. Denna sandsten kan till skillnad från lersten vara porös, d.v.s. inehålla hålrum mellan sandkornen i den. I dessa hålrum kan oljan och gasen lägga sig, och om sandstenen övertäcks av något annat sediment, som är tätt och inte släpper igenom ojan och gasen på sin väg uppåt, kan de bli fast i denna "ojefälla". Det är denna sorts "oljefällor" som vi borrar efter för att kunna pumpa upp olja för att göra bränsle av.

Ett sätt att hitta "oljefällor", är att använda sig av seismik. Seismik kan jämföras med ett ekolod, men istället för att "titta" ned genom vattnet, "tittar" man ned genom marken. Man kan t. ex. spränga dynamit i ett hål i marken. Då tryckvågen sprids ned genom marken, kommer den att studsa tillbaka mot olika lager som finns där nere. När tryckvågen återvänder till marken fångar man upp den med en slags mikrofoner, kallade geofoner. Genom att mäta tiden från explosionen tills dess tryckvågen återvänder, kan man få ett mått på djupet till de olika lagrerna. På detta vis kan man göra sig en bild, som är som en genomskärning av marken under en, ned till flera kilometers djup. Man kan alltså konstruera en bild som visar de olika sedimentlagerna och få ett mått på djupet till dem.

Den studie som utförts i detta arbete har varit att titta på denna sorts seismiska bilder ifrån ett område i den Danska Centralgraven, i jakten på sandstenkroppar som spolades ut i graven under slutet på Jura perioden och början på kritaperioden, och som förhoppningsvis nu fungerar som oljefällor. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Magnusson, Jakob
supervisor
organization
alternative title
Jakt på oljefällor i Danska Nordsjön
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
seismic, Early Cretaceous, Late Jurassic, Danish Central Graben, submarine fans
publication/series
Dissertations in Geology at Lund University
report number
112
funder
Amerada Hess A/S
language
English
additional info
Mark Attree, Amerada Hess A/S.
id
2344084
date added to LUP
2012-10-30 16:19:17
date last changed
2012-10-30 16:19:17
@misc{2344084,
  abstract     = {{On the footwall side of the Coffee Soil Fault in the Danish Central Graben, five potential petroleum reservoir structures were distinguished on seismic images. The deposits were formed during the Late Jurassic-Early Cretaceous transition. South of these structures coarse clastic sediments of Late Jurassic to Early Cretaceous age, interpreted as submarine fans, have been drilled in a few wells. To the north of them, contemporaneous, coarse clastic sediments have been drilled in one well. The location of the structures and the occurrence of possible submarine fans in adjacent areas, indicate that the investigated structures could be composed of submarine fan deposits. If so, they are likely to consist of turbidites with a fairly high sandstone content. The reservoir qualities of such sandstones would be uncertain. The communication with high quality oil prone source rocks is probably good, and the structures may well be sealed by internal shale layers or by superimposed shales.}},
  author       = {{Magnusson, Jakob}},
  language     = {{eng}},
  note         = {{Student Paper}},
  series       = {{Dissertations in Geology at Lund University}},
  title        = {{Exploration of submarine fans along the Coffee Soil Fault in the Danish Central Graben}},
  year         = {{1999}},
}