Postpartum depression: sjuksköterskans roll på barnavårdscentralen
(2001)Department of Health Sciences
- Abstract
- Ungefär 8-15 % av alla nyblivna mammor drabbas av postpartum depression. Dessa mammor söker sällan hjälp och uppmärksammas inte alltid inom hälsovården. Syftet med denna studie var att undersöka om BVC-sjuksköterskorna identifierar dessa mammor, om det finns faktorer som försvårar/underlättar identifieringen och vilka åtgärder som vidtas. Enkäter sändes ut till 101 BVC-sjuksköterskor (N=58). Resultatet visade att de flesta BVC-sjuksköterskor (n=46) någon gång identifierat en mamma med postpartum depression. Den mest frekventa faktorn som underlättade identifieringen var en bra relation och den mest frekventa faktorn som försvårade identifieringen var kamouflage. Den vanligaste åtgärden BVC-sjuksköterskorna vidtog var stödjande samtal. En... (More)
- Ungefär 8-15 % av alla nyblivna mammor drabbas av postpartum depression. Dessa mammor söker sällan hjälp och uppmärksammas inte alltid inom hälsovården. Syftet med denna studie var att undersöka om BVC-sjuksköterskorna identifierar dessa mammor, om det finns faktorer som försvårar/underlättar identifieringen och vilka åtgärder som vidtas. Enkäter sändes ut till 101 BVC-sjuksköterskor (N=58). Resultatet visade att de flesta BVC-sjuksköterskor (n=46) någon gång identifierat en mamma med postpartum depression. Den mest frekventa faktorn som underlättade identifieringen var en bra relation och den mest frekventa faktorn som försvårade identifieringen var kamouflage. Den vanligaste åtgärden BVC-sjuksköterskorna vidtog var stödjande samtal. En annan vanlig åtgärd var att de remitterade mammorna t ex till psykolog. Sammanfattningsvis behöver BVC-sjuksköterskorna mer utbildning i användandet av något screening-instrument och om postpartum depression. Dessutom behöver de mer tid till att fokusera sig på mammor med postpartum depression. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2526874
- author
- Whitehouse, Birgitta and Brandt, Christina
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- postpartum depression, BVC-sjuksköterskor, barnavårdscentralen, EPDS-skalan, screening, identifiering, åtgärder
- language
- Swedish
- id
- 2526874
- date added to LUP
- 2012-05-04 14:25:31
- date last changed
- 2015-12-14 13:21:19
@misc{2526874,
abstract = {{Ungefär 8-15 % av alla nyblivna mammor drabbas av postpartum depression. Dessa mammor söker sällan hjälp och uppmärksammas inte alltid inom hälsovården. Syftet med denna studie var att undersöka om BVC-sjuksköterskorna identifierar dessa mammor, om det finns faktorer som försvårar/underlättar identifieringen och vilka åtgärder som vidtas. Enkäter sändes ut till 101 BVC-sjuksköterskor (N=58). Resultatet visade att de flesta BVC-sjuksköterskor (n=46) någon gång identifierat en mamma med postpartum depression. Den mest frekventa faktorn som underlättade identifieringen var en bra relation och den mest frekventa faktorn som försvårade identifieringen var kamouflage. Den vanligaste åtgärden BVC-sjuksköterskorna vidtog var stödjande samtal. En annan vanlig åtgärd var att de remitterade mammorna t ex till psykolog. Sammanfattningsvis behöver BVC-sjuksköterskorna mer utbildning i användandet av något screening-instrument och om postpartum depression. Dessutom behöver de mer tid till att fokusera sig på mammor med postpartum depression.}},
author = {{Whitehouse, Birgitta and Brandt, Christina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Postpartum depression: sjuksköterskans roll på barnavårdscentralen}},
year = {{2001}},
}