Barnets Bästa - i ett svenskt och internationellt perspektiv
(2012) JURM01 20121Department of Law
- Abstract (Swedish)
- I svensk lagstiftning så är det föräldrabalkens 6 kap. 2 a § som stadgar att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge. Principen om barnets bästa är viktig för barnlagstiftningen och finns både i svensk rätt och i internationell rätt. Ett problem är att barnets bästa inte är så lätt att definiera, varken i svensk rätt eller i internationell rätt, såsom barnkonventionen. Principen säger att man i bedömningen ska beakta barnets behov av en nära och god kontakt med bägge föräldrarna. Det innebär att i vårdnadsfrågor är gemensam vårdnad den vårdnadsform som är bäst lämpad. Dock måste bedömningen alltid ske individuellt då alla fall skiljer sig från varandra och det finns många situationer... (More)
- I svensk lagstiftning så är det föräldrabalkens 6 kap. 2 a § som stadgar att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge. Principen om barnets bästa är viktig för barnlagstiftningen och finns både i svensk rätt och i internationell rätt. Ett problem är att barnets bästa inte är så lätt att definiera, varken i svensk rätt eller i internationell rätt, såsom barnkonventionen. Principen säger att man i bedömningen ska beakta barnets behov av en nära och god kontakt med bägge föräldrarna. Det innebär att i vårdnadsfrågor är gemensam vårdnad den vårdnadsform som är bäst lämpad. Dock måste bedömningen alltid ske individuellt då alla fall skiljer sig från varandra och det finns många situationer där den enda lösningen för att tillgodose barnet en trygg miljö är ensam vårdnad. I uppsatsen har jag valt att se närmare på hur barnets bästa tillämpas i rätten och hur rätten resonerar för vad som egentligen är bäst för barnet. Principen om en nära och god kontakt med båda föräldrarna är en viktig princip, men hur går bedömningen till när det råder samarbetssvårigheter föräldrarna emellan? Vidare, hur görs bedömningen vid situationer där det råder en direkt risk för barnet att träffa den ene föräldern? En annan del av barnets bästa som jag valt att gå in på är barnets egen vilja och hur barnet får göra sig hörd. Det rör sig trots allt om en bedöming som kommer att påverka barnets framtid i stor utsträckning.
När Sverige valde att gå med i EU år 1995 inkorporerades Europakonventionen i svensk rätt, vilket innebar att konventionen fördes in i svensk rätt i sin helhet, dock översatt till svenska. År 1990 ratificerade Sverige Barnkonventionen och har sedan dess vidtagit flera åtgärder för att få svensk rätt att överrensstämma med konventionens regler. Redan år 1996 tillsattes en utredning kallad Barnkommittén för att se över hur väl den svenska lagstiftningen överrensstämde med Barnkonventionen. Vid den tidpunkten fann utredningen att det inte fanns någon egentlig vinning i en inkorporering av Barnkonventionen. Det har nu gått 16 år sedan Barnkommittén gjorde sin utredning och Sverige har under den tiden fått kritik riktad mot sig om tillämpningen av Barnkonventionen. Sedan dess har man ifrågasatt hur barnlagstiftningen kan anpassas för att bli ännu bättre. Barnkonventionen har i nuläget ännu inte inkorporerats in i svensk rätt utan istället blivit transformerad. Detta betyder att den svenska riksdagen anpassar den svenska rätten och stiftar de lagar som behövs för att Barnkonventionen och dess underliggande principer ska gälla i Sverige. Jag har valt att lyfta fram frågan om hur väl svensk rätt överrensstämmer med Barnkonventionen och huruvida Barnkonventionen borde inkorporeras i svensk rätt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2543354
- author
- Aas, Christian LU
- supervisor
-
- Eva Ryrstedt LU
- organization
- alternative title
- The Best Interest of the Child - In an International Perspecitive
- course
- JURM01 20121
- year
- 2012
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Barnets Bästa, Barnkonventionen, Föräldrabalken
- language
- Swedish
- id
- 2543354
- date added to LUP
- 2012-07-13 16:01:37
- date last changed
- 2017-01-27 15:55:12
@misc{2543354,
abstract = {{I svensk lagstiftning så är det föräldrabalkens 6 kap. 2 a § som stadgar att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge. Principen om barnets bästa är viktig för barnlagstiftningen och finns både i svensk rätt och i internationell rätt. Ett problem är att barnets bästa inte är så lätt att definiera, varken i svensk rätt eller i internationell rätt, såsom barnkonventionen. Principen säger att man i bedömningen ska beakta barnets behov av en nära och god kontakt med bägge föräldrarna. Det innebär att i vårdnadsfrågor är gemensam vårdnad den vårdnadsform som är bäst lämpad. Dock måste bedömningen alltid ske individuellt då alla fall skiljer sig från varandra och det finns många situationer där den enda lösningen för att tillgodose barnet en trygg miljö är ensam vårdnad. I uppsatsen har jag valt att se närmare på hur barnets bästa tillämpas i rätten och hur rätten resonerar för vad som egentligen är bäst för barnet. Principen om en nära och god kontakt med båda föräldrarna är en viktig princip, men hur går bedömningen till när det råder samarbetssvårigheter föräldrarna emellan? Vidare, hur görs bedömningen vid situationer där det råder en direkt risk för barnet att träffa den ene föräldern? En annan del av barnets bästa som jag valt att gå in på är barnets egen vilja och hur barnet får göra sig hörd. Det rör sig trots allt om en bedöming som kommer att påverka barnets framtid i stor utsträckning.
När Sverige valde att gå med i EU år 1995 inkorporerades Europakonventionen i svensk rätt, vilket innebar att konventionen fördes in i svensk rätt i sin helhet, dock översatt till svenska. År 1990 ratificerade Sverige Barnkonventionen och har sedan dess vidtagit flera åtgärder för att få svensk rätt att överrensstämma med konventionens regler. Redan år 1996 tillsattes en utredning kallad Barnkommittén för att se över hur väl den svenska lagstiftningen överrensstämde med Barnkonventionen. Vid den tidpunkten fann utredningen att det inte fanns någon egentlig vinning i en inkorporering av Barnkonventionen. Det har nu gått 16 år sedan Barnkommittén gjorde sin utredning och Sverige har under den tiden fått kritik riktad mot sig om tillämpningen av Barnkonventionen. Sedan dess har man ifrågasatt hur barnlagstiftningen kan anpassas för att bli ännu bättre. Barnkonventionen har i nuläget ännu inte inkorporerats in i svensk rätt utan istället blivit transformerad. Detta betyder att den svenska riksdagen anpassar den svenska rätten och stiftar de lagar som behövs för att Barnkonventionen och dess underliggande principer ska gälla i Sverige. Jag har valt att lyfta fram frågan om hur väl svensk rätt överrensstämmer med Barnkonventionen och huruvida Barnkonventionen borde inkorporeras i svensk rätt.}},
author = {{Aas, Christian}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Barnets Bästa - i ett svenskt och internationellt perspektiv}},
year = {{2012}},
}