Ad hominem argument i miljöprocessen - intressekonflikter hos partssakkunniga i mark- och miljödomstolarna

Abstract (Swedish)

Genom att skapa och använda ett ramverk för att undersöka avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen har jag analyserat om partiskhet är ett relevant skäl för domstolen att inte lita på partssakkunnig i miljöprocessen. Underlag för analysen är ett stort antal rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen där argumentation om partiskhet förekommer.
Det finns anledning att skilja mellan två olika sätt på vilka partiskhet kan få genomslag. Det ena, det faktiska genomslaget, sker när partiskheten leder till ett faktiskt fel i en utredning. Det andra, det rättsliga genomslaget, sker när argumentation om partiskhet leder till att domstolen betraktar partiskheten hos en sakkunnig som så allvarlig att underlaget inte läggs till grund för dom.
En intressekonflikt hos en sakkunnig utgör en risk för att materialet har påverkats. Undersökningen visar att domstolen anser att partiskhet är ett relevant skäl att inte lita på partssakkunnig i de fall partiskheten resulterat i en faktisk brist i utredningen samt en myndighet eller ett stort antal enskilda påpekar detta. Endast en risk för att materialet har påverkats av partiskhet räcker inte för att det ska ske ett rättsligt genomslag.
Undersökningen visar dock att det finns utrymme för domstolen att reagera på argumentation om partiskhet också i andra fall. Detta kan möjliggöra för att argumentation om en stark partiskhet, en hög nivå av partiskhet, får domstolen att agera utan att ett faktiskt fel i utredningen påvisas och därmed att domar baserade på av partiskhet färgade underlag i högre grad kan undvikas.

Abstract

By creating and using a framework to examine the decisions of Mark- och miljööverdomstolen I analyzed if bias is a valid reason for the court not to trust an expert hired by a party in the environmental process. Material for the investigation is a large number of cases from Mark- och miljööverdomstolen where arguments of bias exist.
There is reason to distinguish between two different ways in which bias may have an impact. One of them, the factual breakthrough, takes place when bias leads to an error in the material. The other, the legal impact, occurs when the argument of bias makes the court consider the bias of an expert so serious that the investigation cannot be made a basis of judgment.
A conflict of interest with an expert means a risk that the material has been affected. The investigation shows that bias is considered a valid reason for the court not to trust a expert hired by a party in cases where bias has led to an error in the material combined with an authority showing it or a large number of individuals. Only a risk that the investigation has been influenced by bias is not enough to be a legal impact.
The investigation shows that there is room for the court to respond to the arguments of bias in other cases. This can allow for arguments of strong bias, a high level of bias, to influence the court without the fact that a factual error in the investigation has been pointed out and hence that judgements based on the biased material can largely be avoided.

• author: Pettersson, My
• supervisor: Lena Wahlberg
• organization: Department of Law
• alternative title: Ad hominem argument in the environmental process - conflict of interest with experts in mark- och miljödomstolarna
• course: JURM02 20121
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: allmän rättslära, processrätt, miljörätt, miljöprocessrätt
• language: Swedish
• id: 2543486
• date added to LUP: 2012-10-15 12:39:46
• date last changed: 2012-10-15 12:39:46