Bemanningsarbete i Sverige och EU:s bemanningsdirektiv
(2012) HARH16 20112Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- År 1993 tilläts uthyrning av personal i vinstsyfte i Sverige. Detta medförde att en ny bransch kunde växa fram. Bemanningsbranschen har sedan dess utvecklats till en stark och viktig aktör på den svenska arbetsmarknaden. Då de svenska bemanningsföretagen idag utgör några av Sveriges största arbetsgivare är det viktigt att det finns en fungerande reglering av branschen. Syftet med denna uppsats är därför att redogöra för den rättsliga regleringen och dess påverkan på anlitandet av bemanningsföretag i Sverige.
EU har, med anledning av branschens kraftiga tillväxt, tagit fram ett direktiv för att förbättra kvalitén på bemanningsarbete generellt och för bemanningsanställda i synnerhet. Direktivet har i Sverige föranlett en utredning med nya... (More) - År 1993 tilläts uthyrning av personal i vinstsyfte i Sverige. Detta medförde att en ny bransch kunde växa fram. Bemanningsbranschen har sedan dess utvecklats till en stark och viktig aktör på den svenska arbetsmarknaden. Då de svenska bemanningsföretagen idag utgör några av Sveriges största arbetsgivare är det viktigt att det finns en fungerande reglering av branschen. Syftet med denna uppsats är därför att redogöra för den rättsliga regleringen och dess påverkan på anlitandet av bemanningsföretag i Sverige.
EU har, med anledning av branschens kraftiga tillväxt, tagit fram ett direktiv för att förbättra kvalitén på bemanningsarbete generellt och för bemanningsanställda i synnerhet. Direktivet har i Sverige föranlett en utredning med nya lagförslag, vilka diskuteras i denna i uppsats utifrån flera olika perspektiv. I uppsatsen behandlas även frågor om normkonflikter mellan EU och ILO samt Europakonventionen som uppkommit i samband med direktivets genomförande i Sverige. Slutligen utreds konflikten mellan arbetsgivares anlitande av bemanningsföretag och tidigare anställdas återanställningsrätt i LAS.
I uppsatsen dras slutsatsen att lagförslagen, med anledning av direktivet, antas påverka anlitandet av bemanningsföretag positivt. Förslagen innebär bland annat att endast arbetsgivare bundna av kollektivavtal har möjlighet att avvika från likabehandlingen. Detta antas bidra till att öka täckningsgraden. Förslagen innebär även ökade kostnader för arbetsgivare som vill anlita utländska bemanningsföretag, då dessa nu skall tillförsäkras miniminivåer enligt den nya uthyrningslagen. Få slutsatser kan dock dras av den normkonflikt som uppstått, mellan EU å ena sidan och ILO och Europakonventionen å andra sidan, på grund av den så kallade bevisregeln. Diskussionen är pågående.
Vad gäller inhyrning i samband med tidigare anställdas företrädesrätt att återanställas visar entydig praxis att sådan temporär inhyrning inte anses utgöra en nyanställningssituation. De framdrivna kollektivavtalen med förstärkt företrädes- och förhandlingsrätt innebär nu en reell återanställningsrätt även vid tillfällen av temporär inhyrning. Avtalen bidrog till att lösa en het stridsfråga, men har egentligen inte satts på prov ännu. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2732624
- author
- Öhrström, Fredrik LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH16 20112
- year
- 2012
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- bemanningsdirektivet, utstationering, ILO, Europakonventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna, företrädesrätt till återanställning
- language
- Swedish
- id
- 2732624
- date added to LUP
- 2012-06-13 11:41:45
- date last changed
- 2012-06-13 11:41:45
@misc{2732624,
abstract = {{År 1993 tilläts uthyrning av personal i vinstsyfte i Sverige. Detta medförde att en ny bransch kunde växa fram. Bemanningsbranschen har sedan dess utvecklats till en stark och viktig aktör på den svenska arbetsmarknaden. Då de svenska bemanningsföretagen idag utgör några av Sveriges största arbetsgivare är det viktigt att det finns en fungerande reglering av branschen. Syftet med denna uppsats är därför att redogöra för den rättsliga regleringen och dess påverkan på anlitandet av bemanningsföretag i Sverige.
EU har, med anledning av branschens kraftiga tillväxt, tagit fram ett direktiv för att förbättra kvalitén på bemanningsarbete generellt och för bemanningsanställda i synnerhet. Direktivet har i Sverige föranlett en utredning med nya lagförslag, vilka diskuteras i denna i uppsats utifrån flera olika perspektiv. I uppsatsen behandlas även frågor om normkonflikter mellan EU och ILO samt Europakonventionen som uppkommit i samband med direktivets genomförande i Sverige. Slutligen utreds konflikten mellan arbetsgivares anlitande av bemanningsföretag och tidigare anställdas återanställningsrätt i LAS.
I uppsatsen dras slutsatsen att lagförslagen, med anledning av direktivet, antas påverka anlitandet av bemanningsföretag positivt. Förslagen innebär bland annat att endast arbetsgivare bundna av kollektivavtal har möjlighet att avvika från likabehandlingen. Detta antas bidra till att öka täckningsgraden. Förslagen innebär även ökade kostnader för arbetsgivare som vill anlita utländska bemanningsföretag, då dessa nu skall tillförsäkras miniminivåer enligt den nya uthyrningslagen. Få slutsatser kan dock dras av den normkonflikt som uppstått, mellan EU å ena sidan och ILO och Europakonventionen å andra sidan, på grund av den så kallade bevisregeln. Diskussionen är pågående.
Vad gäller inhyrning i samband med tidigare anställdas företrädesrätt att återanställas visar entydig praxis att sådan temporär inhyrning inte anses utgöra en nyanställningssituation. De framdrivna kollektivavtalen med förstärkt företrädes- och förhandlingsrätt innebär nu en reell återanställningsrätt även vid tillfällen av temporär inhyrning. Avtalen bidrog till att lösa en het stridsfråga, men har egentligen inte satts på prov ännu.}},
author = {{Öhrström, Fredrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Bemanningsarbete i Sverige och EU:s bemanningsdirektiv}},
year = {{2012}},
}