Kampen om ägandet av frågan - könets betydelse för våld i nära relationer
(2012) SOCK01 20121Sociology
- Abstract (Swedish)
- Syftet med denna studie var att undersöka hur den våldsutsatta mannen i relationsvåldet hanteras i det offentliga och inom det övergripande kunskapsområdet relationsvåld och söka efter genusbaserade skillnader i attityderna till brottsoffren för relationsvåld.
Vilka attityder präglar diskursen och om bemötandet av den våldsutsatta mannen sker på andra värdegrunder än bemötandet av den våldsutsatta kvinnan, var de huvudsakliga frågorna för undersökningen.
Uppsatsens teoretiska ansats för att analysera resultatet är social konstruktionism.
Resultatet visar att könsmaktsordningen är en central aspekt som har varit styrande i hela diskursen. Vi har funnit en klar diskursiv kamp mellan de specifika kunskapsområden vi undersökt, mellan... (More) - Syftet med denna studie var att undersöka hur den våldsutsatta mannen i relationsvåldet hanteras i det offentliga och inom det övergripande kunskapsområdet relationsvåld och söka efter genusbaserade skillnader i attityderna till brottsoffren för relationsvåld.
Vilka attityder präglar diskursen och om bemötandet av den våldsutsatta mannen sker på andra värdegrunder än bemötandet av den våldsutsatta kvinnan, var de huvudsakliga frågorna för undersökningen.
Uppsatsens teoretiska ansats för att analysera resultatet är social konstruktionism.
Resultatet visar att könsmaktsordningen är en central aspekt som har varit styrande i hela diskursen. Vi har funnit en klar diskursiv kamp mellan de specifika kunskapsområden vi undersökt, mellan kunskapsområdet ”mäns våld mot kvinnor” och andra former av relationsvåld. Undersökningens viktigaste fynd, utan att ha tillhört forskningsfrågan, är att barnen som bevittnar våldet i hemmet inte får någon plats i diskussionen, när annat våld än mäns våld mot kvinnor diskuteras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2798259
- author
- Hellmark, Virpi LU and Lund, Elin LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK01 20121
- year
- 2012
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- könsmaktsordning, social konstruktion, misshandlad man, relationsvåld
- language
- Swedish
- additional info
- Vi har funnit belägg för att kunskapsområdet mäns våld mot kvinnor är det dominerande området på kunskapsfältet relationsvåld, både i litteraturen såväl som i statistiken och i den offentliga sfären, och att denna dominans i litteratur och forskning kan vara ett resultat av en social konstruktion. Vi har också sett en spänning i det offentliga rummet som orsakas av annan kunskap, såsom kunskapen om våldsutsatta män, en kunskap som finns inom samma kunskapsområde men av etablerade på området kan ses som ett hot mot det som anses vara den dominerande problematiken. Denna spänning och politisering av ämnet har styrt verksamhet inom offentlig förvaltning och val av forskningsprojekts inriktning bland myndigheter såsom Brottsoffermyndigheten. Vi fann också något som vi inte väntade oss att finna, hur barnens utsatthet för våld i hemmet har en central roll när ämnet är den våldsutsatta kvinnan, men inte har någon plats i diskussionerna när det handlar om våldsutsatta män. Vår förhoppning är, att läsaren av detta arbete tar en stund och funderar igenom sina egna föreställningar om offerskap och genus, samt gränserna för de personliga attityderna och föreställningarna om vem som är tänkbar som brottsoffer och vem som inte är det.
Det är först när barnet görs synligt bakom attityderna och föreställningarna om vem som kan vara våldsam och vem som omöjligen kan vara det, som barnen kommer att få den plats i ämnet som de har rätt till.
Maj 2012
Virpi Hellmark & Elin Lundh - id
- 2798259
- date added to LUP
- 2012-06-26 10:58:05
- date last changed
- 2012-06-26 10:58:05
@misc{2798259, abstract = {{Syftet med denna studie var att undersöka hur den våldsutsatta mannen i relationsvåldet hanteras i det offentliga och inom det övergripande kunskapsområdet relationsvåld och söka efter genusbaserade skillnader i attityderna till brottsoffren för relationsvåld. Vilka attityder präglar diskursen och om bemötandet av den våldsutsatta mannen sker på andra värdegrunder än bemötandet av den våldsutsatta kvinnan, var de huvudsakliga frågorna för undersökningen. Uppsatsens teoretiska ansats för att analysera resultatet är social konstruktionism. Resultatet visar att könsmaktsordningen är en central aspekt som har varit styrande i hela diskursen. Vi har funnit en klar diskursiv kamp mellan de specifika kunskapsområden vi undersökt, mellan kunskapsområdet ”mäns våld mot kvinnor” och andra former av relationsvåld. Undersökningens viktigaste fynd, utan att ha tillhört forskningsfrågan, är att barnen som bevittnar våldet i hemmet inte får någon plats i diskussionen, när annat våld än mäns våld mot kvinnor diskuteras.}}, author = {{Hellmark, Virpi and Lund, Elin}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Kampen om ägandet av frågan - könets betydelse för våld i nära relationer}}, year = {{2012}}, }