Taluppfattning och arbetsminne hos normalhörande, normalspråkiga sju- och nioåringar
(2003) LOGM81 20031Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- På senare år har relationen mellan arbetsminne och tal- och språkförmåga studerats inom en
rad områden; normalspråkiga barn och vuxna, barn med språkstöming, barn med dyslexi samt
barn och vuxna med hörselskador. För barn och vuxna med hörselskador har arbetsminnet
visat sig ha stor betydelse för olika aspekter av språkförmågan, t ex förmågan att lära in nya
ord. För vuxna med hörselskador har man funnit en stark koppling mellan arbetsminnet och
förmågan att uppfatta tal i och utan brus. Sådana studier saknas för svenska barn med
hörselskador, bl a beroende på avsaknad av valida instrument för mätning av taluppfattning.
Vårt syfte med denna studie har främst varit att undersöka sambandet mellan taluppfattning
och arbetsminne hos... (More) - På senare år har relationen mellan arbetsminne och tal- och språkförmåga studerats inom en
rad områden; normalspråkiga barn och vuxna, barn med språkstöming, barn med dyslexi samt
barn och vuxna med hörselskador. För barn och vuxna med hörselskador har arbetsminnet
visat sig ha stor betydelse för olika aspekter av språkförmågan, t ex förmågan att lära in nya
ord. För vuxna med hörselskador har man funnit en stark koppling mellan arbetsminnet och
förmågan att uppfatta tal i och utan brus. Sådana studier saknas för svenska barn med
hörselskador, bl a beroende på avsaknad av valida instrument för mätning av taluppfattning.
Vårt syfte med denna studie har främst varit att undersöka sambandet mellan taluppfattning
och arbetsminne hos normalhörande, normalspråkiga sju- och nioåringar. Taluppfattningen
har undersökts medHagermans meningar, ett test med vilket vi bedömde förmågan att
uppfatta tal i brus. Två korttidsminnessystem undersöktes; fonologiskt korttidsminne och
komplext arbetsminne. Fonologiskt korttidsminne undersöktes med repetition och
diskrimination av nonord. Komplext arbetsminne undersöktes med repetition av ord- och
nonordserier samt med två test av samtidig bearbetning och lagring av språkligt material;
CLPT och CLPT satsijj,llnad.
Förutom att samla in normaldata för sju- och nioåringar på testet Hagermans meningar ville
vi undersöka hur barn i dessa åldrar presterade på det s k Nya nonords testet, en utvidgning av
Sahlen, Reuterskiöld Wagner, Nettelbladt och Radeborgs nonordsrepetitionstest (1999).
Totalt 36 deltagare fördelat på 14 sjuåringar (6:5- 7:6 år) och 22 nioåringar (8:10- 9:9 år)
medverkade i studien. Resultaten visade att taluppfattningen korrelerade signifikant med ett
av testen för komplext arbetsminne, nämligen CLPT. Korrelationen mellan fonologiskt
korttidsminne och taluppfattning var inte signifikant, mennärmade sig signifikans.
På Hagermans meningar visade det sig att skillnaden i resultat mellan de båda
åldersgrupperna var statistiskt signifikant, d v s nioåringarna var bättre än sjuåringarna på att
uppfatta tal i brus.
Det Nya nonordstestet var mindre belastande än vi trott för barn i dessa åldrar då såväl
sjuåringarna som nioåringarna producerade mer än 90% av konsonantema korrekt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2930642
- author
- Hagesäter, Caroline and Thern, Anette
- supervisor
- organization
- course
- LOGM81 20031
- year
- 2003
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 2930642
- date added to LUP
- 2012-07-24 14:41:40
- date last changed
- 2012-07-24 14:41:40
@misc{2930642,
abstract = {{På senare år har relationen mellan arbetsminne och tal- och språkförmåga studerats inom en
rad områden; normalspråkiga barn och vuxna, barn med språkstöming, barn med dyslexi samt
barn och vuxna med hörselskador. För barn och vuxna med hörselskador har arbetsminnet
visat sig ha stor betydelse för olika aspekter av språkförmågan, t ex förmågan att lära in nya
ord. För vuxna med hörselskador har man funnit en stark koppling mellan arbetsminnet och
förmågan att uppfatta tal i och utan brus. Sådana studier saknas för svenska barn med
hörselskador, bl a beroende på avsaknad av valida instrument för mätning av taluppfattning.
Vårt syfte med denna studie har främst varit att undersöka sambandet mellan taluppfattning
och arbetsminne hos normalhörande, normalspråkiga sju- och nioåringar. Taluppfattningen
har undersökts medHagermans meningar, ett test med vilket vi bedömde förmågan att
uppfatta tal i brus. Två korttidsminnessystem undersöktes; fonologiskt korttidsminne och
komplext arbetsminne. Fonologiskt korttidsminne undersöktes med repetition och
diskrimination av nonord. Komplext arbetsminne undersöktes med repetition av ord- och
nonordserier samt med två test av samtidig bearbetning och lagring av språkligt material;
CLPT och CLPT satsijj,llnad.
Förutom att samla in normaldata för sju- och nioåringar på testet Hagermans meningar ville
vi undersöka hur barn i dessa åldrar presterade på det s k Nya nonords testet, en utvidgning av
Sahlen, Reuterskiöld Wagner, Nettelbladt och Radeborgs nonordsrepetitionstest (1999).
Totalt 36 deltagare fördelat på 14 sjuåringar (6:5- 7:6 år) och 22 nioåringar (8:10- 9:9 år)
medverkade i studien. Resultaten visade att taluppfattningen korrelerade signifikant med ett
av testen för komplext arbetsminne, nämligen CLPT. Korrelationen mellan fonologiskt
korttidsminne och taluppfattning var inte signifikant, mennärmade sig signifikans.
På Hagermans meningar visade det sig att skillnaden i resultat mellan de båda
åldersgrupperna var statistiskt signifikant, d v s nioåringarna var bättre än sjuåringarna på att
uppfatta tal i brus.
Det Nya nonordstestet var mindre belastande än vi trott för barn i dessa åldrar då såväl
sjuåringarna som nioåringarna producerade mer än 90% av konsonantema korrekt.}},
author = {{Hagesäter, Caroline and Thern, Anette}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Taluppfattning och arbetsminne hos normalhörande, normalspråkiga sju- och nioåringar}},
year = {{2003}},
}