Hur våld inom familjen påverkar bedömningen av barnets bästa i beslut om vårdnad, boende och umgänge

Abstract (Swedish)

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur familjevåld påverkar bedömningen av barnets bästa i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Med våld avses våld riktat mot någon annan i familjen än barnet. Jag har använt mig av tre frågeställningar för att lyfta fram vilken betydelse våldet har för barnet. Den första frågeställningen är mer övergripande och handlar om hur våldet påverkar barnets bästa. Den andra tar upp avvägningen mellan de två bedömningsgrunderna i 6 kap. 2a § FB, nämligen risken att barnet far illa och barnets behov av en god kontakt med båda föräldrarna, och syftar till att undersöka hur mycket våld som krävs för att det ska väga tyngre än barnets behov av kontakt med den våldsutövande föräldern. Den tredje frågeställningen behandlar våldets praktiska konsekvenser för beslut om vårdnad, boende och umgänge.

Jag har använt mig av en kvalitativ metod bestående av samtalsintervjuer med domare som komplement till den juridiska rättdogmatiska metoden. Motivet till detta är att barnets bästa är ett begrepp vars exakta innebörd inte är närmare definierat i lagtext. Det är istället upp till domstolen att avgöra vad barnets bästa är i varje enskilt fall. Risken att barnet far illa på grund av våld mot någon annan familjemedlem är endast en av flera omständigheter som ska beaktas vid bedömningen. Eftersom domstolen har ålagts ansvaret att tolka begreppets innebörd så är också domares åsikter och kunskap om våldets betydelse för bedömningen relevant för uppsatsen.

Våld påverkar barnets bästa på flera sätt. Barnet riskerar att fara illa av att bevittna våld. Det påverkar också barnets rätt till trygghet, risken att barnet själv utsätts för våld, barnets möjlighet till kontakt med den våldsutövande föräldern och föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets behov. Det finns vissa faktorer som kan ge vägledning om vilken betydelse våldet har för bedömningen av barnets bästa, såsom våldets karaktär, tidpunkten för när det inträffade och hur allvarligt våldet varit. I slutändan är det dock omständigheterna i det enskilda fallet som avgör vilken betydelse våldet har för ett beslut om vårdnad, boende och umgänge. Varken intervjuerna eller förarbetena ger några tydliga riktlinjer för hur våldet ska bedömas och därmed är det oklart vilken betydelse våldet har för bedömningen av barnets bästa. Det är också oklart vilken betydelse våldet har i relation till barnets behov av kontakt med båda föräldrarna, ibland väger våldet tyngre och i andra situationer gör det inte det. Resultatet av intervjuerna visar att det är nästintill omöjligt att göra en avvägning mellan bedömningsgrunderna i 6 kap. 2a § FB i praktiken med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Det finns också praktiska problem med beslut om vårdnad, boende och umgänge när det förekommit våld inom familjen. Våldet kan ibland skapa en konflikt mellan barnets bästa och den våldsutsatte förälderns rätt till skydd. I vissa fall går de här problemen inte att lösa med de medel som finns tillhands och i en sådan situation måste domstolen göra en avvägning mellan barnets bästa och förälderns skyddsbehov.

Resultatet av intervjuerna med rådmän och hovrättsråd visar att den här typen av mål är svåra att utreda och att det näst intill är omöjligt att säga något generellt om våldets betydelse. Det är omständigheterna i det enskilda fallet som i slutändan avgör hur mycket inflytande våldet får på bedömningen av barnets bästa. Att målen är svårutredda gör det extra viktigt att den utredning som ska ligga till grund för bedömningen är täckande. En slutsats är därför att det behövs tydligare riktlinjer för vilka faktorer som ska beaktas i en riskbedömning. Det är även viktigt att kommunikationen mellan domstol och den som uppdras att genomföra själva utredningen fungerar, samt att den expertis om barnets bästa som personer med annan yrkesbakgrund besitter kommer till tydligt uttryck i vårdnadsutredningen.

Det svåraste med att göra en riskbedömning tycks vara att hantera bevisningen, framför allt när den enbart består av ett påstående från den ena föräldern. Bevisningen, eller snarare avsaknaden av bevis, är också ett generellt problem i mål om våld i nära relationer. Det är oklart hur mycket mer än ett blankt påstående om våld som behövs för att det ska tillerkännas betydelse i bedömningen, men normalt sett krävs någon form av stödbevisning.

Resultatet från intervjuerna visar också att tingsrätten ofta är bättre lämpad än hovrätten att göra en bedömning till barnets bästa eftersom tingsrätten har en annan kontakt med parterna än vad som är möjligt vid hovrätten. Det framkom också att få mål av den här sorten blir föremål för överprövning, varför tingsrätten också har mer erfarenhet om våldet betydelse för barnets bästa än hovrätten. Det kan även ifrågasättas om rättsväsendet verkligen är rätt forum för att fatta beslut i denna typ av frågor eftersom det krävs så mycket kunskap om varje familjs enskilda förhållanden för att kunna avgöra vad som är bäst för barnet.

Abstract

The aim of this thesis is to examine how domestic violence affects the decision of what is in the best interest of the child with regards to parental authority judgments. In this thesis the term domestic violence refers to all violence towards another family member except the child himself. The thesis is built upon three questions in order to highlight the impact domestic violence has upon the decision of the child´s best interest. The character of the first question is general and emphasizes how domestic violence impacts on a child. The second question deals with the guiding principles as stated in the Children and Parents Code (1949:381), set up in order to assess the best interest of the child. These guiding principles are the risk that the child is suffering harm, which includes a family member being subjected to abuse, and the child´s need of good contact with both parents. The third question discusses the practical consequences of domestic violence on custody decisions.

I have used a qualitative method consisting of interviews with judges in addition to the legal method. The incentive to do so is based on the problem of defining what the best interest of the child is through legislation and prepatory work. Also, it is upon the judges to assess which variables should be included in the concept of the best interest of the child and thereby to decide what impact domestic violence has. The judges’ opinion and knowledge about this matter is thus of relevance for this thesis.

Domestic violence affects the best interest of a child in many ways. A child may suffer harm if he or she comes to witness domestic violence. It also affects the child´s right to protection and security, the child´s ability to have contact with the abusive parent, the child´s risk of being subject to violence and the parents’ ability to fulfill the child´s needs. Certain factors can act as guidelines as to the influence of domestic violence on a decision based on the best interest of the child, such as the character of violence, the point in time when it occurred and how serious it was. As a rule however, it is the circumstances in the specific case that determine the importance of domestic violence in the final decision. Neither the interviews, nor the prepatory work can give any clear guidelines on how domestic violence should be assessed. It is therefore unclear what significance domestic violence has upon the assessment of the best interest of the child. Additionally, the impact of domestic violence in relation to the child´s need of good contact with both parents is unclear as sometimes the violence may carry more weight than in other cases. The outcome of the interviews show that it is almost impossible to make a consideration between these two assessment rules stated in the Children and Parents Code (article 2a in chapter 6) since it is the individual assessment in the specific case that determines the impact of domestic violence in practice. There are also practical problems linked to domestic violence and custody decisions. The domestic violence can sometimes create a conflict between the best interest of the child and the right of protection for the parent subjected to abuse. In some cases these problems cannot be solved and the court must then make a consideration between the best interest of the child and the parent´s need of protection.

The outcome of the interviews with district court judges and judges of appeal showed that this type of case is difficult to investigate and that it is almost impossible to make a general statement about the significance of domestic violence. In the end, it is the circumstances in each specific case that determine how much influence the domestic violence has upon the assessment of the best interest of the child. Since these cases are difficult to investigate it is fundamental that the grounds of the decision be adequate. One conclusion of this is that clear guidelines on which factors should be considered in a risk assessment are needed. It is also important that the communication between the judge and the one who is responsible for the investigation be properly installed, and that the expertise on the best interest of the child be carried out by persons with other professional backgrounds.

One of the biggest difficulties linked to the risk assessment is the handling of evidence, especially when the only evidence available consists of a claim by one of the parents with no substantial ground. The lack of evidence is also a general problem in cases involving domestic violence. It is unclear as to what will be considered in the assessment, although in general evidence is needed when a claim is made.

The outcome of the interviews also indicates that the district court is more suitable to making the assessment than the court of appeal. The reason for this being that the district court has a contact with the parties that is not present in the court of appeal. Few cases of this kind are subject to appeal and because of that the district court also has more experience about the influence that domestic violence has upon the best interest of the child. It could also be questioned whether the legal system is a suitable forum to handle these decisions.

• author: Wallner, Jessica
• supervisor: Eva Ryrstedt
• organization: Department of Law
• alternative title: How domestic violence affects the decision of what is in the best interest of the child with regards to parental authority judgments
• course: JURM02 20122
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• language: Swedish
• id: 2968051
• date added to LUP: 2012-12-06 09:17:09
• date last changed: 2012-12-06 09:17:09