Röstkvalitet och klang hos svenska förskolebarn med grav språkstörning
(2001) LOGM81 20011Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Den frågeställning som ligger till grund för denna uppsats är huruvida det finns skillnader i
röstkvalitet och klang om man jämför röster hos barn med grav språkstörning med röster hos
barn med normal språkutveckling. I barnets omgivning och inom den kliniska verksamheten
uppfattas ofta barn med språkstörning som hesa eller som att de har en avvikande klang. Vi lät
en grupp logopedstudenter, som var färdiga med röstmomentet, att perceptuellt bedöma röster
från 36 svensktalande barn med grav språkstörning och 36 barn med normal språkutveckling
med hjälp av en V AS-skala. Rösterna från barnen med språkstörning fanns redan inspelade
från tillfällen då de varit hos logoped eller foniater för bedömning. Barnen med normal
språkutveckling... (More) - Den frågeställning som ligger till grund för denna uppsats är huruvida det finns skillnader i
röstkvalitet och klang om man jämför röster hos barn med grav språkstörning med röster hos
barn med normal språkutveckling. I barnets omgivning och inom den kliniska verksamheten
uppfattas ofta barn med språkstörning som hesa eller som att de har en avvikande klang. Vi lät
en grupp logopedstudenter, som var färdiga med röstmomentet, att perceptuellt bedöma röster
från 36 svensktalande barn med grav språkstörning och 36 barn med normal språkutveckling
med hjälp av en V AS-skala. Rösterna från barnen med språkstörning fanns redan inspelade
från tillfällen då de varit hos logoped eller foniater för bedömning. Barnen med normal
språkutveckling träffade vi på förskolor i Lund där vi gjorde en språklig bedömning samt en
röstinspelning. Logopedstudenterna som gjorde röstbedömningarna kände inte till syftet med
vår studie. De skulle ta ställning till parametrarna press, läckage, buller, heshet och
klangavvikelse. Begreppet "klang" omfattade både röstklang och talklang i vår studie. Vid
klangavvikelse skulle de även ringa in något av alternativen hyponasalitet, hypernasalitet eller
annat. Rösterna var slumpvis blandade på en minidiskett. Analys av interbedömarreliabiliteten
visade att samstämmigheten hos bedömarna var låg. Intrabedömarreliabiliteten, däremot, var
hög. På grund av dessa resultat, valde vi att redovisa bedömarnas resultat var för sig. Vid
jämförelse av de individuella bedömningarna pekade resultaten åt samma håll. De visade att
det inte fanns någon skillnad i röstkvalitet mellan barn med grav språkstörning och barn med
normal språkutveckling när det gällde parametrarna press, läckage, buller, heshet och
klangavvikelse. Ett alternativ under klangparametern, hypernasalitet, var däremot signifikant
vanligare hos barn med grav språkstörning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2968728
- author
- Olsson, Stina and Tuvegård, Lisa
- supervisor
- organization
- course
- LOGM81 20011
- year
- 2001
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 2968728
- date added to LUP
- 2012-08-07 16:14:19
- date last changed
- 2012-08-07 16:14:19
@misc{2968728,
abstract = {{Den frågeställning som ligger till grund för denna uppsats är huruvida det finns skillnader i
röstkvalitet och klang om man jämför röster hos barn med grav språkstörning med röster hos
barn med normal språkutveckling. I barnets omgivning och inom den kliniska verksamheten
uppfattas ofta barn med språkstörning som hesa eller som att de har en avvikande klang. Vi lät
en grupp logopedstudenter, som var färdiga med röstmomentet, att perceptuellt bedöma röster
från 36 svensktalande barn med grav språkstörning och 36 barn med normal språkutveckling
med hjälp av en V AS-skala. Rösterna från barnen med språkstörning fanns redan inspelade
från tillfällen då de varit hos logoped eller foniater för bedömning. Barnen med normal
språkutveckling träffade vi på förskolor i Lund där vi gjorde en språklig bedömning samt en
röstinspelning. Logopedstudenterna som gjorde röstbedömningarna kände inte till syftet med
vår studie. De skulle ta ställning till parametrarna press, läckage, buller, heshet och
klangavvikelse. Begreppet "klang" omfattade både röstklang och talklang i vår studie. Vid
klangavvikelse skulle de även ringa in något av alternativen hyponasalitet, hypernasalitet eller
annat. Rösterna var slumpvis blandade på en minidiskett. Analys av interbedömarreliabiliteten
visade att samstämmigheten hos bedömarna var låg. Intrabedömarreliabiliteten, däremot, var
hög. På grund av dessa resultat, valde vi att redovisa bedömarnas resultat var för sig. Vid
jämförelse av de individuella bedömningarna pekade resultaten åt samma håll. De visade att
det inte fanns någon skillnad i röstkvalitet mellan barn med grav språkstörning och barn med
normal språkutveckling när det gällde parametrarna press, läckage, buller, heshet och
klangavvikelse. Ett alternativ under klangparametern, hypernasalitet, var däremot signifikant
vanligare hos barn med grav språkstörning.}},
author = {{Olsson, Stina and Tuvegård, Lisa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Röstkvalitet och klang hos svenska förskolebarn med grav språkstörning}},
year = {{2001}},
}