Tillgång till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor - en studie av den pågående debatten

Abstract (Swedish)

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den pågående debatten kring en tillgång till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Assisterad befruktning är ett samlingsnamn för de metoder som finns för att avhjälpa ofrivillig barnlöshet och regleras i Sverige genom lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. Frågan är aktuell eftersom riksdagen i mars 2012 gav regeringen i uppdrag att ta fram ett lagförslag som ska ge ensamstående kvinnor en sådan rätt. Ett sådant lagförslag ger upphov till rättsliga frågeställningar exempelvis vad gäller rättsligt föräldraskap och begreppet barnets bästa.

Uppsatsen syftar dels till att analysera argumenten som framförs i den pågående debatten kring ensamstående kvinnors rätt till tillgång till assisterad befruktning i Sverige, dels till att undersöka hur begreppet barnets bästa bestäms i en sådan debatt. Uppsatsen undersöker också hur underliggande strömningar i samhället påverkar våra rättsliga normer inom detta område.

Uppsatsen redogör för de former av assisterad befruktning som idag finns tillgängliga i svensk rätt och de rättsliga förutsättningarna för dessa. Vidare redogörs översiktligt för motsvarande regleringar i övriga nordiska länder. Genom granskning av riksdagsmotioner från 2011 analyseras de argument som framförs i debatten. De motioner som förespråkar möjligheten att ge ensamstående kvinnor tillgång till assisterad befruktning grundar huvudsakligen argumenten på att det annars är fråga om en otillåten diskriminering av ensamstående kvinnor. Vidare framförs att behandling redan finns tillgänglig utomlands och att det är tillräckligt för ett barn med en förälder. De som motsäger införandet av en sådan rätt till ensamstående kvinnor framför i huvudsak att ett barn har rätt till två föräldrar.

Det saknas en applicerbar diskrimineringsgrund enligt diskrimineringslagen (2008:567) för ensamstående kvinnor som idag nekas tillgång till assisterad befruktning i Sverige. Däremot kan argumentet om likabehandling ändå anses relevant. För barn som tillkommit genom assisterad befruktning i t.ex. Danmark och senare i livet vill söka sitt genetiska ursprung kan förutsättningarna vara annorlunda än i Sverige eftersom anonyma donatorer tillåts i Danmark. Sverige har en avvisande inställning till anonyma donatorer eftersom Sverige värnar barns rätt att söka sitt genetiska ursprung. Vidare har den i svensk rätt gällande utgångspunkten sedan lång tid tillbaka varit att ett barn har rätt till och behov av två föräldrar.

Vad som anses vara barnets bästa förändras över tid och begreppet kan inte ges en generell innebörd. På området för assisterad befruktning får en bedömning utgå från en senare tidpunkt än den faktiska konceptionstiden, dvs. den generella bedömningen får utgå från vad som allmänt anses bäst för barn som redan finns till. Vägledning får inhämtas från närbesläktad lagstiftning och vägas samman med adekvat och aktuell forskning på området.

Utifrån teorin om normativa grundmönster identifieras två motstående grundmönster på det normativa fältet för assisterad befruktning; huruvida familjebildning ska grundas på gemenskap eller på individualism. I vilken mån dessa grundmönster präglat lagstiftaren på området kan urskiljas genom de argument som historiskt sett framförts i lagstiftningens förarbeten.

Abstract

This thesis is based on the current Swedish debate about the ability of single women to access Assisted Reproductive Technology (ART). ART is a general term referring to methods used to overcome infertility by artificial means and is regulated by the Swedish Act (2006:351) on Genetic Integrity. The topic is relevant because the Swedish Parliament in March 2012 gave the government a directive to produce a bill that will give single women access to ART. Such a bill raises legal issues regarding for example legal parenthood and the notion of ”the best interest of the child” (sw. barnets bästa).

The aim of this thesis is firstly to analyze the arguments put forward in the ongoing debate about single women's access to ART in Sweden and secondly to examine how the concept of “the best interest of the child” is defined in such debate. This thesis also examines how the underlying trends in society influence Sweden’s legal standards within this area.

This thesis outlines the different forms of ART available under Swedish law and their legal prerequisites. Furthermore, this thesis provides an overview of the corresponding regulations in the other Nordic countries. Through an examination of private member’s bills from 2011 this thesis analyzes the arguments put forward in the debate. Private member’s bills that advocate to give single women the ability to access ART is based primarily on the argument that the existing law discriminates against single women. Furthermore, it is outlined that ART is already available abroad and that one parent alone is adequate. The members who opposes such a bill mainly argue that a child has the right to and a need for two parents.

There is no applicable ground of discrimination under the Swedish Discrimination Act (2008:567) regarding single women who are denied access to ART in Sweden today. However, the argument that people should be treated equally may still be considered relevant. Children conceived through ART in Denmark who may later want to find out about their genetic origins may not have the same opportunities to do so compared to children in Sweden since anonymous donors are allowed in Denmark. Sweden however has a disapproving attitude to anonymous donors and Swedish law protects children's rights to seek their genetic origin. Furthermore, the principle that a child has the right to two parents has been prevalent for a long time in Sweden.

What shall be considered “the best interest of the child” changes over time and cannot be given a general meaning. In the field of ART the assessment must be based on a later date than the actual conception, in other words the general assessment must be based on what is generally considered to be in the “best interest of the child”. Guidance may be obtained from the related laws and weighted with adequate and current research in the field.

Based on the Theory of Normative Patterns (sw. teorin om normativa grundmönster) two opposing patterns can be identified in the field of ART, that is whether the family should be based on community or individualism. The extent to which these patterns have influenced the legislators in this field may be identified by the arguments that have historically been presented in the preliminary legislative deliberations.

• author: Åkerblom, Malin
• supervisor: Eva Ryrstedt
• organization: Department of Law
• alternative title: Access to assisted reproductive technologies for single women - a study of the current debate
• course: JURM02 20122
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: familjerätt, assisterad befruktning, barnets bästa, föräldraskap
• language: Swedish
• id: 3348965
• date added to LUP: 2013-01-14 09:22:29
• date last changed: 2013-01-14 09:22:29