Straffvärdebedömning i narkotikamål: Fransk rätt ur ett svenskt perspektiv

Abstract (French)

Avant Juin 16 2011, en Suède, une manipulation de 2 kg méphédrone pourrait donner une peine de 14 ans de prison. Aujourd'hui, la même infraction n’aurait donné que quatre ans de prison.

Cette mémoire traite l'évaluation de la valeur d'une pénalité, mener à montrer la gravité de l'infraction, c’est à dire la dette, que l’auteur du crime présente, par un acte criminel. Plus précisément, il s'agit de la façon dont le tribunal procède à l'évaluation des peines des crimes liés aux stupéfiants et les facteurs qui déterminent la peine. Auparavant, la cour suédoise a mesurée une pénalité fondée presque uniquement sur le type de drogue et la quantité des stupéfiants. La cour n’a donc tenu aucun compte des "autres circonstances"; pour quelle raison les stupéfiants sont manipulés, si la possession de la drogue a été pour usage personnel ou pour la distribution, si la diffusion à son tour a eu un but commercial, comment cet écart a été commercialisé, la durée du trafic de drogue, etc. Ces circonstances sont des facteurs que la loi prévoit que le tribunal doit prendre en considération pour que la partie supérieure de la taille des sanctions pourrait être appliquée. Uniquement à partir de, le jugement de n° 2011 p. 357, la Cour Suprême a décidé que ces circonstances seraient devenues plus important dans l'évaluation de gravité de l’infraction. Ni la nature, ni la quantité des stupéfiantes peut être en mesure de donner la même peine sans qu’il existe d’autres facteurs également.

Contrairement au précédent, cette nouvelle coutume a plus de ressemblance avec la pénalité française. C'est parce que la loi française se base presque exclusivement sur ce que la loi suédoise appelle, «autres circonstances». Dans le cas contraire, la loi française peut différer considérablement par rapport à la loi suédoise. Tout d'abord, en ce qui concerne la signification des diverses circonstances et aussi la taille des sanctions. Les juges français ne considèrent pas que ce soit la cohérence, de proportionnalité et d'égalité quand ils évaluent la valeur d’une pénalité. Bien que des nombreuses différences importantes puissent sembler d’exister entre les deux pays, cela ne veut pas dire qu’il y aura beaucoup de différence dans l'application de la loi ni dans le résultat final. Il est donc intéressant d'examiner la loi française à la lumière de la pratique suédoise ancienne et moderne. Cela vous permet d’arriver à comprendre en détail les similitudes et les différences.

Abstract (Swedish)

I Sverige och före den 16 juni 2011 kunde en befattning med 2 kg mefedron ha ett straffvärde på 14 års fängelse. Idag hade samma brott haft ett straffvärde på 4 års fängelse.

Denna uppsats handlar om bedömningen av ett brotts straffvärde, som innebär att visa brottets svårhet, dvs. den skuld som gärningsmannen uppvisar genom den brottsliga handlingen. Mer specifikt handlar den om hur domstolen går tillväga vid bedömningen av, och vilka faktorer som avgör, ett narkotikabrotts straffvärde. Tidigare mätte domstolen i Sverige ett narkotikabrotts svårhet nästan enbart utifrån narkotikans art samt mängden narkotika. Domstolen tog således inte hänsyn till andra ”övriga omständigheter”, såsom i vilket syfte narkotikan hanterats, t.ex. om befattningen av narkotika varit för eget bruk eller i spridningssyfte, huruvida spridningen i sin tur haft ett affärsmässigt syfte, hur denna spridning marknadsförts, narkotikahandelns varaktighet osv. Dessa omständigheter är sådana faktorer som lagen hade avsett att domstolarna skulle beakta för att den övre delen av straffskalan skulle kunna tillämpas. Först i och med NJA 2011 s. 357 beslutade HD att dessa omständigheter nu skulle få större betydelse vid bedömningen och att enbart en viss art eller mängd inte ska kunna ge lika högt straffvärde, utan att dessa övriga omständigheter också föreligger.

Till skillnad från tidigare, har denna nya praxis nu fler likheter med den franska straffvärdebedömningen. Detta eftersom fransk rätt nästan enbart utgår ifrån det vi i svensk rätt kallar för ”övriga omständigheter”. I övrigt kan den franska rätten tänkas skilja sig stort i jämförelse med den svenska. Dels vad gäller vilken betydelse olika omständigheter har, dels storleken på de olika straffskalorna. Franska domare tar vid bedömningen av ett brotts straffvärde inte hänsyn till vare sig enhetlighet, proportionalitet eller likhet inför lagen. Trots att en mängd större olikheter kan verka föreligga länderna emellan så behöver dessa de facto inte innebära någon större skillnad i vare sig rättstillämpningen eller i det slutliga resultatet. Det är därför intressant att undersöka den franska rätten mot bakgrund av äldre och nyare svensk praxis, i syfte att reda ut dessa likheter och skillnader mer ingående.

• author: Lindqvist, Sara
• supervisor: Martin Sunnqvist
• organization: Department of Law
• alternative title: Assessment on penal value concerning narcotic offences: French law through a Swedish perspective
• course: JURM02 20122
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt
• language: Swedish
• id: 3349608
• date added to LUP: 2013-01-30 07:17:32
• date last changed: 2013-01-30 07:17:32