Biologisk mångfald i tillståndsprocessen för miljöfarlig verksamhet - Ekosystemtjänster som verktyg för bedömning och värdering

Abstract (Swedish)

Mänskliga aktiviteter påverkar den biologiska mångfalden genom en mängd olika aktiviteter som ofta leder till att ekosystem utarmas. Detta leder i förlängningen till stora samhällsekonomiska förluster. Det nuvarande svenska rättsliga systemet för bevarande av biologisk mångfald fokuserar på att bevara och skydda arter som är hotade och specifika områden där dessa lever. Jag ifrågasätter utgångspunkterna att den biologiska mångfalden bäst skyddas genom områdes- och artskydd, framför allt av områden och arter som redan är hotade. Istället bör bedömningen av biologisk mångfald behandlas ur ett perspektiv som fokuserar på ekosystem i deras helhet och inkludera en bedömning av ekosystemtjänster. Detta bör helst ske innan arter blir hotade och ekosystemtjänsterna förloras eller minskar.

Av detta skäl har jag valt att fokusera på tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet, då det är en del av miljörätten som har potential att hindra negativa miljökonsekvenser. En förutsättning för att miljöeffekterna av tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet ska kunna bedömas är att verksamhetsutövaren förberett en miljökonsekvensbeskrivning. I denna ska de relevanta effekterna på miljön anges. Idag är miljökonsekvensbeskrivningars beskrivningar av effekter på biologisk mångfald alltför fokuserade på enkelt mätbara faktorer som vilka arter som förekommer och vilka naturtyper det finns i området och bortser från samband mellan arter och mellan arter och abiotiska faktorer, och de funktioner som ekosystem utför. Detta leder till att den biologiska mångfalden undervärderas i tillståndsbeslutet vilket resulterar i förlust av biologisk mångfald.

I en analys av de refererade domarna framgår flera viktiga perspektiv, bland annat avseende vikten av områdesskydd. Domstolarna lägger i tillståndsbedömningarna stor vikt vid om ett område är skyddat enligt miljöbalkens regler. Områden som har höga naturvärden, men som inte har skydd eller har någon form av frivilligt skydd värderas lågt i bedömningen. Detta antyder ett onödigt starkt fokus på formella istället för materiella aspekter. Ett annat tema är att tillståndsprocessen fokuserar främst på den aktuella verksamheten, vilket drar blicken bort från helheten. Då många verksamheter har relativt liten påverkan på miljön och biologisk mångfald kan de tillåtas, men deras sammanlagda effekter kan gemensamt utgöra ett hot. För att bemöta denna problematik föreslår jag att miljökonsekvensbeskrivningar obligatoriskt ska stämmas av mot miljökvalitetsmålen.

Abstract

Human activities affect biological diversity in a multitude of ways,often leading to a disruption of ecosystems. In extension this results in large economic losses for the society. The present Swedish system for preservation of biodiversity focuses on conservation of species and the specific habitats of these. I want to challenge the basic premise that biodiversity is best sustained through the protection of areas and species, especially the protection of only those who are already endangered. Instead, the assessment of biodiversity I argue, should be based on ecosystems in their entirety and include an assessment of ecosystem services. This should preferably commence before species becomes threatened and ecosystem services are lost or diminished.

For above stated reasons I have chosen to focus my paper on the permit process of environmental hazardous activities. I base this decision on the premise that the permit process is a part of environmental law that has the potential to prevent environmental damage to occur in the first place. A precondition for assessing whether environmental damage will occur from an activity is that there is an environmental impact assessment prepared. In the environmental impact assessment the relevant effects on the environment should be stated. Presently, the descriptions of biodiversity in environmental impact assessment focus too much on easily measured aspects of biodiversity, such as endangered species and types of ecosystems present in the area of the proposed activity. Meanwhile they disregard relations between biotic and between biotic and abiotic factors and the functions that ecosystems perform. This leads to an underestimation of the value of biodiversity in the permit decision, resulting to a loss of biodiversity.

Several important perspective dawns by analysing relevant case law. For one thing, the valuation of formal protection of areas according to the Swedish Environmental code is more highly valued than areas with equal natural and biological values. This suggests an unnecessary preference for formal rather than material aspects. Another theme is that the permit process primarily focuses on the activity at hand, making it hard to see the whole picture. As many activities have a relatively small effect on the environment and biodiversity, they seem to be admitted, although together they might pose a threat. To respond to these problems, I propose that environmental impact assessments should be coordinated with the Swedish environmental objectives.

• author: Johansson, Anna
• supervisor: Annika Nilsson
• organization: Department of Law
• alternative title: Biodiversity in the permit process for hazardous activities - ecosystem services as tools for assessment and valuation
• course: JURM02 20122
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: miljörätt, förvaltningsrätt, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, miljöfarlig verksamhet, miljökonsekvensbeskrivning, MKB
• language: Swedish
• id: 3358623
• date added to LUP: 2013-02-04 07:21:59
• date last changed: 2013-02-04 07:21:59