Arbetstagarbegreppet och regleringen av ”mellangruppen” i svensk och tysk rätt - en komparativ studie i EU-rättsligt perspektiv

Abstract

The personal scope of labour law in Sweden and Germany is defined by the use of the notion of employee (Arbetstagarbegreppet/Arbeitsnehmerbegriff). The notion of employee is important since a large part of the labour law regulations in Sweden and Germany only cover employees. Therefore the meaning and interpretation of the notion of employee has a great influence on who is covered by labour law and the protection it offers.

There is no general legal definition of the notion of employee in Swedish or German legislation. Instead its content has mainly been developed through the courts in case law. This means that the essay to a large extent consists of studies of case law to obtain an understanding of how the national courts determine who is to be regarded as an employee. The courts in both countries take certain factors into consideration when making their overall assessment, which can be described as a “multi factor test”.

Sweden has a very broad “multi factor test” where no factor is considered to be “necessary” or “sufficient” to determine the existence of an employment relationship. The German assessment is different from the Swedish one, since the “multi factor test” is mainly used to determine if the person is personally dependent. Personal dependence is the most important factor that the overall assessment of the German courts revolves around since an employee in Germany is someone that is personally (and economically) dependent of the employer. Economic dependence is however not enough to establish an employment relationship.

Another difference between the two countries is linked to the factor of economic dependence. The notion of employee in Germany is supplemented with the notion of “arbetsnehmerähnliche Person”. An “arbetsnehmerähnliche Person” is considered as belonging to the self-employed category, but since the person is economically dependent on the person he or she is working for, the person is in need of greater protection than is provided to most self-employed persons. Therefore some of the legal protections afforded to employees are extended to “quasi-workers”.

The notion of employee is also supplemented by a notion of “quasi-workers” in Sweden in the 1976 Co-determination Act and is called “dependent contractors” (“jämställda/beroende uppdragstagare”). However, as the extent of the notion of employee has widened, the importance of this category “jämställda/beroende uppdragstagare” has diminished. Most of the persons intended for the category when it was introduced, are already covered by the notion of employee. Therefore many, including the author, argue that the category “jämställda/beroende uppdragstagare” has lost relevance in Sweden and is obsolete.

Abstract (Swedish)

I uppsatsen jämförs arbetstagarbegreppet samt regleringen av ”mellangruppen” i svensk och tysk rätt i ett EU-rättsligt perspektiv. Arbetstagarbegreppet är ett kärnbegrepp och är viktigt då en stor del av den arbetsrättsliga lagstiftningen i Sverige och Tyskland endast är tillämplig på arbetstagare. Detta gör att arbetstagarbegreppets tolkning och innebörd får betydelse för vem som omfattas av den arbetsrättsliga skyddslagstiftningen.

Det finns ingen allmän definition av arbetstagarbegreppet i varken svensk eller tysk lagstiftning, utan begreppet har istället främst vuxit fram i rättspraxis. Mot bakgrund av detta består uppsatsen till stor del av studier att rättsfall för att få en förståelse för vilka faktorer domstolen i respektive land beaktar för att fastställa vem som är att anse som arbetstagare.

Beträffande domstolens bedömning, så består denna i både Sverige och Tyskland av ett ”multi-faktor-test” där domstolen gör en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Det finns emellertid en stor skillnad i bedömningen av faktorerna som domstolen beaktar. Den tyska domstolens bedömning går ut på att fastställa om den arbetspresterande är personligt beroende av arbetsgivaren och är den viktigaste faktorn som hela bedömningen kretsar kring. I svensk rätt finns det däremot inte någon faktor som anses som ”nödvändig” eller ”tillräcklig” för att kunna fastställa ett anställningsförhållande. Det svenska arbetstagarbegreppet är mer vidsträckt än det tyska. Detta innebär att det finns personer som omfattas av det svenska arbetstagarbegreppet, men som faller utanför det tyska.

I tysk rätt fångas emellertid personer som inte är personligt beroende av huvudmannen, utan endast ekonomiskt beroende, upp av mellangruppen ”arbetstagarlika” personer (”arbeitsnehmerähnliche Personen”) som är ett komplement till arbetstagarbegreppet. Dessa personer är uppdragstagare som är ekonomiskt beroende av sina huvudmän och som anses vara i behov av liknande skydd som arbetstagare. Skyddsbehovet har gjort att vissa arbetsrättsliga bestämmelser i tysk rätt har utvidgats till att även omfatta mellangruppen.

Arbetstagarbegreppet kompletteras även av en mellangrupp i svensk rätt som benämns ”jämställda/beroende uppdragstagare” och regleras i Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Det svenska arbetstagarbegreppets omfattning har emellertid över tid blivit mer och mer vidsträckt. Detta har gjort att mellangruppens betydelse i svensk rätt har minskat då flera av de personer som mellangruppen var tänkt att skydda när den infördes i svensk rätt redan omfattas av arbetstagarbegreppet. Mot bakgrund av detta är det många, däribland författaren, som menar att kategorin ”jämställda/beroende uppdragstagare” är föråldrad eftersom den saknar praktisk relevans i svensk rätt.

• author: Martinsson, Sara
• supervisor: Mia Rönnmar
• organization: Department of Law
• alternative title: The notion of employee and the notion of “quasi-workers” in Swedish and German legislation - a comparative study incorporating an EU law perspective
• course: JURM02 20122
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Arbeitsnehmerbegriff, jämställda/beroende uppdragstagare, The notion of employee, Arbetstagarbegreppet, Arbetsrätt, Arbeitsrecht, Arbetsnehmerähnliche Person, Quasi-workers, Labour law
• language: Swedish
• id: 3359613
• date added to LUP: 2013-02-22 08:07:38
• date last changed: 2014-04-11 08:37:06