Kan målbaserad ersättning öka primärvårdens andel av öppenvården? - En teoretisk och empirisk studie av styrningen mot ökad täckningsgrad i Hälsoval Skåne
(2013) NEKH01 20122Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- Många studier visar att högre effektivitet och mer jämlikhet inom hälso- och sjukvården kan uppnås genom en utbyggd primärvård. Därför har det under 40 års tid funnits en politisk ambition om att överföra mer av den öppna vården från sjukhusen till primärvården. Resultaten har emellertid varit magra.
2009 implementerade Region Skåne en ny styr- och ersättningsmodell för primärvården, kallad Hälsoval Skåne. Modellen är en så kallad vårdvalsmodell där pengarna följer patientens val. I samband med implementeringen av modellen infördes också en ny målbaserad ersättning, så kallad täckningsgradsersättning, tänkt att stödja överföringen av öppenvård till primärvården. Täckningsgraden definieras som andelen primärvårdsbesök av det totala... (More) - Många studier visar att högre effektivitet och mer jämlikhet inom hälso- och sjukvården kan uppnås genom en utbyggd primärvård. Därför har det under 40 års tid funnits en politisk ambition om att överföra mer av den öppna vården från sjukhusen till primärvården. Resultaten har emellertid varit magra.
2009 implementerade Region Skåne en ny styr- och ersättningsmodell för primärvården, kallad Hälsoval Skåne. Modellen är en så kallad vårdvalsmodell där pengarna följer patientens val. I samband med implementeringen av modellen infördes också en ny målbaserad ersättning, så kallad täckningsgradsersättning, tänkt att stödja överföringen av öppenvård till primärvården. Täckningsgraden definieras som andelen primärvårdsbesök av det totala antalet öppenvårdsbesök hos en given befolkning. Vårdcentraler som uppnår högre täckningsgrad får genom denna en högre ersättning. Lägst täckningsgrad initialt har vårdcentralerna i storstäderna.
Denna uppsats analyserar teoretiskt och utvärderar empiriskt effekterna på täckningsgraden av den nya styrmodellen. Särskilt fokus ägnas åt effekterna i städerna där problemen med låg täckningsgrad är som störst. Den teoretiska analysen pekar mot att det inte ska förväntas några större effekter på täckningsgraden av den nya ersättningsmodellen. Skälet till det är att den monetära ersättningen är förhållandevis låg och osäkerheterna kring resultatet av olika ansträngningar stora. Den empiriska analysen visar endast marginella effekter över tid, men att täckningsgraden om något snarast har tenderat att minska under perioden samt att enheter i storstäder haft en särskilt svag utveckling. Utvecklingen i Malmö under 2010 avviker emellertid från mönstret. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3364118
- author
- Hedén, Daniel LU
- supervisor
- organization
- course
- NEKH01 20122
- year
- 2013
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- täckningsgradsersättning, Täckningsgrad, Hälsoval Skåne, närsjukvård, målbaserad ersättning
- language
- Swedish
- id
- 3364118
- date added to LUP
- 2013-02-13 13:14:07
- date last changed
- 2013-02-13 13:14:07
@misc{3364118,
abstract = {{Många studier visar att högre effektivitet och mer jämlikhet inom hälso- och sjukvården kan uppnås genom en utbyggd primärvård. Därför har det under 40 års tid funnits en politisk ambition om att överföra mer av den öppna vården från sjukhusen till primärvården. Resultaten har emellertid varit magra.
2009 implementerade Region Skåne en ny styr- och ersättningsmodell för primärvården, kallad Hälsoval Skåne. Modellen är en så kallad vårdvalsmodell där pengarna följer patientens val. I samband med implementeringen av modellen infördes också en ny målbaserad ersättning, så kallad täckningsgradsersättning, tänkt att stödja överföringen av öppenvård till primärvården. Täckningsgraden definieras som andelen primärvårdsbesök av det totala antalet öppenvårdsbesök hos en given befolkning. Vårdcentraler som uppnår högre täckningsgrad får genom denna en högre ersättning. Lägst täckningsgrad initialt har vårdcentralerna i storstäderna.
Denna uppsats analyserar teoretiskt och utvärderar empiriskt effekterna på täckningsgraden av den nya styrmodellen. Särskilt fokus ägnas åt effekterna i städerna där problemen med låg täckningsgrad är som störst. Den teoretiska analysen pekar mot att det inte ska förväntas några större effekter på täckningsgraden av den nya ersättningsmodellen. Skälet till det är att den monetära ersättningen är förhållandevis låg och osäkerheterna kring resultatet av olika ansträngningar stora. Den empiriska analysen visar endast marginella effekter över tid, men att täckningsgraden om något snarast har tenderat att minska under perioden samt att enheter i storstäder haft en särskilt svag utveckling. Utvecklingen i Malmö under 2010 avviker emellertid från mönstret.}},
author = {{Hedén, Daniel}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kan målbaserad ersättning öka primärvårdens andel av öppenvården? - En teoretisk och empirisk studie av styrningen mot ökad täckningsgrad i Hälsoval Skåne}},
year = {{2013}},
}