Utvärdering av kravet på grafisk återgivning för varumärkesregistrering

Abstract (Swedish)

För att varumärkesskydd ska erhållas genom registrering i Sverige eller inom EU som gemenskapsvarumärke krävs att varumärket har särskiljningsförmåga och kan återges grafiskt. Kravet på grafisk återgivning tillkom och implementerades i svensk varumärkesrätt genom det europeiska varumärkesdirektivet 2008/95/EG (tidigare 89/104/EEG). Syftet med kravet var att garantera rättsäkerhet genom att bevilja registrerat varumärkesskydd endast för tecken som kunde återges på ett papper, vilket i sin tur möjliggjorde att det kunde publiceras. Vidare har i Europarättslig praxis fastställts att den grafiska återgivningen ska vara ”klar, precis, fullständig i sig själv, lättillgänglig, (begriplig), tydlig, beständig och objektiv”.

Frågan har i anslutning till tolkningen av kravet uppkommit om den grafiska återgivningen utesluter vissa typer av märken som inte är visuellt kompatibla. I praxis har uttalats att tanken är att kravet inte ska utesluta några typer av märken från registrering. Man kan dock se att vissa varumärken med svårighet kan nå upp till kravet och vissa typer av märken såsom ifråga om doft är i praktiken uteslutna. För dessa märken har en ”grafisk transformation” fått ske av tecknet för att kunna återges grafiskt. Vid en jämförelse med de möjligheter som i dag finns att digitalt med exakthet tillgängligöra olika typer av varumärken framstår dagens grafiska återgivningar som bristfälliga i relation till regleringens bakomliggande syfte.

Alternativ till registrerat varumärkesskydd såsom det varumärkesrättsliga inarbetningsskyddet, marknadsföringsrätten och upphovsrätten kompletterar till stor del varandra och tillhandahåller alla skydd som till vis del överlappar. Betydelsen av ett registrerat varumärkesrättsligt skydd speciellt för ”okonventionella kännetecken” är emellertid inte oväsentlig, inte minst pga. av att det oregistrerade kännetecknet tenderar att få allt mindre betydelse och att den digitala marknaden ställer andra krav på varumärken i form av ursprungsindikatorer. Dessutom finns det en mängd andra fördelar med ett registrerat varumärkesskydd framför ett oregistrerat. Det oregistrerade skyddet fyller dock en viktig funktion. Ett varumärkessystem/skyddssystem som tillåter ett samspel mellan registrerat skydd och skydd genom ”inarbetning” får därför anses eftersträvansvärt.

Kravet på att återgivningen ska vara grafisk är ett resultat av en tid när enda möjligheten till publicering var i tidningsformat. Dagens datalagringsmöjligheter och teknik tillåter att man kan komma tillrätta med de brister som den grafiska återgivningen ger upphov till. Ett alternativ är således att man ändrar kravet på ”grafisk återgivning” till tecken som kan ”återges” eller ”återges digitalt” samt att återgivningen ska vara ”klar, precis, fullständig i sig själv, lättillgänglig, (begriplig), tydlig, beständig och objektiv” (sieckmannkriterierna). På så sätt skapas förutsättningar för återgivningar i linje med grundläggande rättsäkerhetsprinciper. Samtidigt undviker man ett allt för omfattande skydd.

För flera okonventionella varumärken är en friare återgivning av avgörande betydelse. Med ”sieckmannkriterierna” i lagen är det dock inte självklart att bedömningen för exempelvis doftmärken direkt kommer att vara mer välvillig än den är i dag. Däremot skapar en friare återgivning förutsättningar för doftåtergivning den dagen tekniken möjliggör en återgivning i linje med sieckmannkriterierna. Därigenom ges rätten möjlighet att på ett flexibelt sätt anpassa sig efter varumärkets utveckling.

Abstract (Swedish)

In order to get a trademark registered in Sweden or as a community trademark within the European union the trademark must have distinctiveness and a capacity to be represented graphically.

The requirement of graphical representation was added and implemented in the Swedish trademark law as an effect of the Trademarks Directive. The purpose of the requirement was to guarantee legal certainty by only granting trademark protection for signs capable of being represented in a way that enables it to be depicted on a paper, which in turn enables it to be published.

Furthermore, Community practice has determined that the graphical representation must be clear, precise, self-contained, easily accessible, (understandable), intelligible, durable and objective (The Sieckmann-criteria).

In conjunction with the interpretation of the requirement, the question has been raised whether the graphical representation excludes certain types of marks that are not visually perceivable. Community practice has answered that it is not the intention. However, it is clear that some types of marks have difficulties in reaching up to the requirements and other types like scent marks are practically excluded from protection, while sound representations seems to be favoured.

For several types of marks a transformation of the trademark has been necessary in order to cope with the graphical requirement. When compared to the technical possibilities today given to digitally, with precision make different types of marks available, the requirement of graphical representation appear as deficient in relation to the underling purpose of the requirement, which is to maintain legal security.

Alternative types of protection to registered trademarks are being given through trademark use, marketing law and copyright law. However, the importance of a registered trademark especially for unconventional marks is significant, not the least when unregistered trademarks are diminishing in importance and the digital market are placing different demands on brands as indicators of origin. There are also a number of other benefits of registered trademark protection in front of unregistered alternatives.

The requirement for graphical representation is a result of a time when the only way to publish a registered trademark was in paper format. Today’s technologies and data storage capabilities allow to overcome the deficiencies that the graphical representation gives rise to.

An alternative therefore is to change the requirement for “graphic representation” to sign capable of being “represented” or “represented digitally” in a way that is clear, precise, self-contained, easily accessible, (understandable), intelligible, durable and objective (the Sieckmann-criteria). Thus creating possibilities for representations in line with the basic legal security principles, at the same time too extensive protection is avoided. For several unconventional signs a freer and more flexible representation is of crucial importance.

With the Sieckmann-criteria in the law it is not certain that today’s assessment would change instantly in regard to scent marks and other marks with similar characteristics. However, a more flexible representation allows possibilities for representation the day technology enables a representation in line with the Sieckmann-criteria. Thereby the law is also given possibilities to in a more flexibly way adapt to trademark development.

• author: Von Hofsten, Erland
• supervisor: Per Jonas Nordell
• organization: Department of Law
• alternative title: Evaluation of the requirement of graphical representation for trademark registration
• course: JURM01 20122
• year: 2012
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: immaterialrätt, varumärkesrätt, grafisk återgivning
• language: Swedish
• id: 3451079
• date added to LUP: 2013-02-05 08:44:41
• date last changed: 2013-02-05 08:44:41