Full av skuld? En studie av patologiska rus betydelse i svensk rätt
(2013) JURM02 20131Department of Law
- Abstract (Swedish)
- The term pathological intoxication is strange. Originally, the pathological intoxication is a diagnosis that was included in Swedish psychiatry. The diagnosis of pathological intoxication is excluded in the diagnostic system, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-IV which is used in Swedish psychiatry today. Due to this, the term pathological intoxication has no relevance in the psychiatric sense of the word. Pathological intoxication is still used as a term in Swedish law. In the case NJA 2001 p. 899, the term was defined as:"an alcohol-triggered psychotic state with hallucinations." The legal understanding of the term pathological intoxication ought to be a short term psychotic state triggered by alcohol consumption.
... (More) - The term pathological intoxication is strange. Originally, the pathological intoxication is a diagnosis that was included in Swedish psychiatry. The diagnosis of pathological intoxication is excluded in the diagnostic system, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-IV which is used in Swedish psychiatry today. Due to this, the term pathological intoxication has no relevance in the psychiatric sense of the word. Pathological intoxication is still used as a term in Swedish law. In the case NJA 2001 p. 899, the term was defined as:"an alcohol-triggered psychotic state with hallucinations." The legal understanding of the term pathological intoxication ought to be a short term psychotic state triggered by alcohol consumption.
In Swedish history there are examples of people committing terrible crimes under the influence of short-term alcohol-induced psychoses. The people who committed the crimes are acting in a way which is not normal, the offender is left with only hazy or nonexistent memories when the intoxication subsides. Short term alcohol-induced psychoses are included in the criterion severe mental disorder in Chapter 30, § 6 of the Swedish Penal Code. The rule provides a presumption against imprisonment for persons who have committed illegal acts during a severe mental disorder. In practice, however, unlawful acts committed under the influence of short-term alcohol-induced psychoses ought to break the presumption. This means that Swedish courts has legal support for punishing offenders who committed illegal acts under the influence of short term alcohol-induced psychoses.
One can wonder whether people who are psychotic at the time of a criminal act can be considered to have guilt to their deeds. Guilt implies a measure of control over the conduct that the guilt concerns. The person who is held liable for an act must have chosen their acts, in order to impose the person guilt. It is questionable if people whom committed criminal acts during a short-term alcohol-induced psychosis really have chosen their actions, and thus if they have guilt to them. If a system punishes people who are not at fault for their actions, it violates basic principles of criminal law.
Most legal systems include a requirement of accountability in order to impose criminal liability. That a person is accountable, means that the person can be attributed to his/her deeds. Swedish law, however, includes no such requirement. The committee who created the report SOU 2012:17 suggests that a requirement of accountability shall be implemented in Swedish law. The report includes a draft for a new bill which would mean that Swedish criminal law would become more logically structured. The proposal would also mean that less people who acted under short-term alcohol-induced psychosis escapes a penalty. (Less) - Abstract (Swedish)
- Termen patologiskt rus är märklig. Ursprungligen är det patologiska ruset en diagnos som innefattades i svensk psykiatri. Diagnosen patologiskt rus innefattas dock inte i det diagnossystem, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-IV, vilket används inom svensk psykiatri idag. Av den anledningen har termen patologiskt rus ingen betydelse inom psykiatrin längre. Patologiskt rus används dock fortfarande som ett begrepp inom juridiken. I målet NJA 2001 s. 899 definierades begreppet som: ”ett alkoholbetingat psykotiskt tillstånd med hallucinationer”. Den juridiska förståelsen av termen patologiskt rus torde vara ett kortvarigt psykotiskt tillstånd framkallat av alkoholkonsumtion.
Det finns exempel i svensk rättshistoria där... (More) - Termen patologiskt rus är märklig. Ursprungligen är det patologiska ruset en diagnos som innefattades i svensk psykiatri. Diagnosen patologiskt rus innefattas dock inte i det diagnossystem, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-IV, vilket används inom svensk psykiatri idag. Av den anledningen har termen patologiskt rus ingen betydelse inom psykiatrin längre. Patologiskt rus används dock fortfarande som ett begrepp inom juridiken. I målet NJA 2001 s. 899 definierades begreppet som: ”ett alkoholbetingat psykotiskt tillstånd med hallucinationer”. Den juridiska förståelsen av termen patologiskt rus torde vara ett kortvarigt psykotiskt tillstånd framkallat av alkoholkonsumtion.
Det finns exempel i svensk rättshistoria där personer begått fruktansvärda brott under påverkan av kortvariga alkoholframkallade psykoser. Personerna som begått brotten är totalt personlighetsförändrade under gärningstillfället, och lämnas med endast grumliga eller obefintliga minnen när det rusutlösta tillståndet lämnat kroppen. Kortvariga alkoholframkallade psykoser inkluderas, enligt gällande rätt, i 30 kap. 6 § BrB:s rekvisit allvarlig psykisk störning. Bestämmelsen innebär huvudsakligen en presumtion mot fängelse för personer som begått otillåtna gärningar under den allvarliga psykiska störningen. I praktiken torde dock presumtionen brytas vid otillåtna gärningar begångna under påverkan av kortvariga alkoholframkallade psykoser. Det betyder att det finns utrymme för att straffa gärningsmän vilka begått otillåtna gärningar under påverkan av de ovan beskrivna rustillstånden.
Det kan ifrågasättas huruvida personer som är psykotiska vid gärningstillfället kan anses ha skuld till sina gärningar. Skuld förutsätter ett mått av kontroll över de gärningar som skulden berör. Personen som åläggs skuld för en gärning ska ha valt den för att ha skuld till den. Det kan ifrågasättas om personer som agerat under kortvariga alkoholframkallade psykoser verkligen valt sina handlingar, och således om de haft skuld till dem. Det kan även ifrågasättas om människan överhuvudtaget äger en fri vilja, eller om våra val är determinerade. Om ett system straffar personer som inte har skuld till sina handlingar bryter det mot, den för straffrätten grundläggande, skuldprincipen.
Majoriteten av alla rättsordningar har ett så kallat tillräknelighetskrav för att en person ska ha straffansvar. Att en person är tillräknelig, innebär att denne har ansvarsförmåga, att personen kan tillräknas sina gärningar. Svensk rätt innefattar dock ingen sådan regel. I betänkandet SOU 2012:17 föreslår den så kallade psykansvarskommittén att en tillräknelighetsregel ska införas i svensk rätt. Om lagförslaget i betänkandet leder till lagstiftning innebär det att straffrätten skulle vara mer logiskt uppbyggd. Förslaget skulle dock innebära att färre kortvariga alkoholframkallade psykoser leder till att personer undgår straff. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3801372
- author
- Gustafsson, Kristian LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Intoxicated with guilt? A study regarding the importance of pathological intoxication in Swedish law
- course
- JURM02 20131
- year
- 2013
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- alkoholrus, och straffrätt, komparativ rätt, Allmän rättslära, rättsvetenskap, patologiskt rus, patologiska rus, alkohol, Kristian Gustafsson
- language
- Swedish
- id
- 3801372
- date added to LUP
- 2013-07-02 11:55:34
- date last changed
- 2013-07-02 11:55:34
@misc{3801372,
abstract = {{Termen patologiskt rus är märklig. Ursprungligen är det patologiska ruset en diagnos som innefattades i svensk psykiatri. Diagnosen patologiskt rus innefattas dock inte i det diagnossystem, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-IV, vilket används inom svensk psykiatri idag. Av den anledningen har termen patologiskt rus ingen betydelse inom psykiatrin längre. Patologiskt rus används dock fortfarande som ett begrepp inom juridiken. I målet NJA 2001 s. 899 definierades begreppet som: ”ett alkoholbetingat psykotiskt tillstånd med hallucinationer”. Den juridiska förståelsen av termen patologiskt rus torde vara ett kortvarigt psykotiskt tillstånd framkallat av alkoholkonsumtion.
Det finns exempel i svensk rättshistoria där personer begått fruktansvärda brott under påverkan av kortvariga alkoholframkallade psykoser. Personerna som begått brotten är totalt personlighetsförändrade under gärningstillfället, och lämnas med endast grumliga eller obefintliga minnen när det rusutlösta tillståndet lämnat kroppen. Kortvariga alkoholframkallade psykoser inkluderas, enligt gällande rätt, i 30 kap. 6 § BrB:s rekvisit allvarlig psykisk störning. Bestämmelsen innebär huvudsakligen en presumtion mot fängelse för personer som begått otillåtna gärningar under den allvarliga psykiska störningen. I praktiken torde dock presumtionen brytas vid otillåtna gärningar begångna under påverkan av kortvariga alkoholframkallade psykoser. Det betyder att det finns utrymme för att straffa gärningsmän vilka begått otillåtna gärningar under påverkan av de ovan beskrivna rustillstånden.
Det kan ifrågasättas huruvida personer som är psykotiska vid gärningstillfället kan anses ha skuld till sina gärningar. Skuld förutsätter ett mått av kontroll över de gärningar som skulden berör. Personen som åläggs skuld för en gärning ska ha valt den för att ha skuld till den. Det kan ifrågasättas om personer som agerat under kortvariga alkoholframkallade psykoser verkligen valt sina handlingar, och således om de haft skuld till dem. Det kan även ifrågasättas om människan överhuvudtaget äger en fri vilja, eller om våra val är determinerade. Om ett system straffar personer som inte har skuld till sina handlingar bryter det mot, den för straffrätten grundläggande, skuldprincipen.
Majoriteten av alla rättsordningar har ett så kallat tillräknelighetskrav för att en person ska ha straffansvar. Att en person är tillräknelig, innebär att denne har ansvarsförmåga, att personen kan tillräknas sina gärningar. Svensk rätt innefattar dock ingen sådan regel. I betänkandet SOU 2012:17 föreslår den så kallade psykansvarskommittén att en tillräknelighetsregel ska införas i svensk rätt. Om lagförslaget i betänkandet leder till lagstiftning innebär det att straffrätten skulle vara mer logiskt uppbyggd. Förslaget skulle dock innebära att färre kortvariga alkoholframkallade psykoser leder till att personer undgår straff.}},
author = {{Gustafsson, Kristian}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Full av skuld? En studie av patologiska rus betydelse i svensk rätt}},
year = {{2013}},
}