Lämplig som förälder? En analys av lämplighetsprövningen och villkoren för att få tillgång till assisterad befruktning

Abstract (Swedish)

Assisterad befruktning har, vid sidan av internationella adoptioner, kommit att skapa möjligheter framför allt för de som lider av ofrivillig barnlöshet, att bilda familjer som inte är baserade på genetiska eller biologiska band. De olika metoderna för behandling av ofrivillig barnlöshet ger upphov till en rad etiska och juridiska frågor, bland annat om vilka metoder som ska tillåtas och vilka krav som ska vara uppfyllda för att någon ska få tillgång till assisterad befruktning. Den medicinska utvecklingen går fort och lagstiftaren ställs kontinuerligt inför nya avvägningar.

Sjukvården i Sverige erbjuder två typer av assisterad befruktning, insemination och befruktning utanför kroppen (IVF). Behandling är tillgänglig för kvinnor som är gifta eller samboende. Vid befruktningen kan parets egna könsceller användas alternativt donerade ägg eller donerade spermier. I uppsatsen undersöks kraven för att få tillgång till assisterad befruktning samt de intressen och överväganden som legat till grund för regleringens framväxt.

Ledstjärnan i den svenska familjerätten ska vara barnets bästa. Lagstiftarens uttalade ambition har varit att tillgodose barnets behov och intressen. Det har bland annat resulterat i en rätt för barn att få information om sitt genetiska ursprung och ett krav på att en lämplighetsprövning av paret ska äga rum innan en assisterad befruktning med användning av donerade celler får utföras. I uppsatsen undersöks vilka faktorer som tillmäts betydelse vid prövningen, bland annat ålder. Det görs också en jämförelse mellan hur villkoren för att få behandling med assisterad befruktning skiljer sig från kraven för att få adoptera och den lämplighetsprövning som genomförs innan en adoption.

En skillnad är att reproduktionsteknologi, till skillnad från adoption, består av medicinska åtgärder som också är förknippade med etiska ställningstaganden kring hur mycket människan bör manipulera livsprocesserna och vad det kan innebära för människosynen i samhället. Detta har också påverkat synen på föräldraskap och barnets bästa, vilket har avspeglats i lagstiftningen. På senare tid har skett en förskjutning i synsätt, från en stark betoning av betydelsen av genetiskt samband och en strävan efter att efterlikna det naturliga, till en betoning av individuell föräldraförmåga och viljan att bli förälder.

Uppsatsen innehåller en jämförande översikt över motsvarande regleringar i Norge, Danmark, Finland och Storbritannien. Regleringen ser olika ut i olika länder, vilket har sin grund i skilda synsätt på reproduktionsteknologi som en medicinsk åtgärd eller en etisk fråga. På senare tid har skillnaderna mellan de nordiska länderna minskat och en viss synkronisering av lagstiftningen på området kan skönjas.

Abstract

Assisted reproductive technology has, in addition to international adoptions, come to create opportunities, particularly for those who suffer from infertility, to form families that are not based on genetic or biological ties. The various methods of treating infertility raises a number of ethical and legal issues, including what methods are to be permitted and the requirements that must be met in order for someone to be provided with treatment. The medical progress is fast and the legislature is continuously facing new tradeoffs.

Health care in Sweden offers two types of assisted reproductive technology, artificial insemination and in vitro fertilization (IVF). Treatment is available for women who are married or cohabitant. In the fertility treatment the couple's own gametes may be used or donor eggs or donor sperm. The paper examines the requirements that must be met in order to be provided with treatment as well as the interests and considerations that have formed the regulation.

The guiding principle of the Swedish family law should be the welfare of the child. The legislature's stated ambition has been to meet the child's needs and interests. This has resulted in a right for children to get information about their genetic origin and a requirement that an assessment process of the couple must take place before a treatment using donor cells may be performed. The paper examines the factors to take into account during this process, including age. It also makes a comparison between the conditions for access to fertility treatment and how they differ from the requirements to adopt and the assessment process that takes place before an international adoption.

One difference is that reproductive technology, unlike adoption, consists of medical procedures that are also associated with ethical questions about how much people should manipulate the processes of life and what it may mean for the human perception of society. This has also affected the perception of parenting and child, which has been reflected in the legislation. In recent times there has been a shift in approach, from a strong emphasis on the importance of genetic connection and a desire to imitate the natural, to an emphasis on individual parenting skills and the desire to become a parent.

The paper provides a comparative outlook of the regulations in Norway, Denmark, Finland and the UK. The regulation is different in different countries, which is due to different views on reproductive technology, as a medical procedure or an ethical issue. In recent times, the differences between the Nordic countries have declined and some synchronization of the legislation in this area is perceived.

• author: Hamstedt, Lisa
• supervisor: Titti Mattsson
• organization: Department of Law
• alternative title: Suitable as a parent?
• course: JURM01 20131
• year: 2013
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: familjerätt
• language: Swedish
• id: 3801806
• date added to LUP: 2013-06-13 15:16:42
• date last changed: 2013-06-13 15:16:42