Arbetsrättsligt skydd och tillgång till rättskipning för papperslösa arbetare. Rätt till lön, föreningsrätt och diskrimineringsskydd i konflikt med migrationsrättsliga bestämmelser

Abstract (Swedish)

The thesis analyzes whether undocumented workers successfully can assert three labour law rights – the right to remuneration, the right to organize and the right to protection from discrimination – against their employer. The first research problematic concerns the scope of labour law for undocumented workers: "Does the rights apply to undocumented workers, and if so, to what extent and in what way does migration law affect the applicability of the rights of undocumented workers?". The second issue deals with access to justice: "What are the obstacles and what opportunities exist for undocumented workers access to justice?“. The purpose of the thesis is to highlight the applicability of labour law for undocumented workers and to discuss the issue of access to justice with respect to both migration law and labour law, the organization of the labour market and the agency of undocumented workers.

In chapter two undocumented workers are set in the legal context. Undocumented migrants lack residence permits in Sweden and are not entitled to work. Employers hiring undocumented workers may face penalty and fines. Also the employee risk penalty. Migration law also creates a risk of deportation and detention for the undocumented worker. The risk of deportation effect undocumented workers’ access to justice. Chapter three positions the undocumented worker in international law and the applicability of human rights for workers. Chapter four interprets cases from the Swedish Labour Court which deal with labour law issues relating to undocumented migrants employment, and the conflict that exists between migration law and labor law. The legal system does not uphold undocumented workers employment since they are criminalized, with consequences for the employment rights. The chapter also contains a brief review of the right to judicial process. Chapter five, six and seven discuss how migration law affects, in turn, the right to organize, the right to remuneration and the right to protection from discrimination for undocumented workers. In parallel, the thesis discuss how access to justice is restricted or enabled by the risk of deportation, the lack of protection of the employment and the practices of social organizations (trade unions, the governmental Ombudsman against discrimination, anti-discrimination agencies).

Conclusions

Undocumented workers are included in the legal definition of the employee, but the prohibition of undocumented workers employment, expressed in the Aliens Act, undermines the protection that labor law provides other employees.

When undocumented workers unionize or in other ways find support from documented persons or organizations, this has a major impact on undocumented workers access to justice. Through this support undocumented workers can take a less prominent role in both industrial action, negotiation or in court, which counteracts the risk of deportation.

Trade unions can also help with legal knowledge and financial means to litigation. Therefore the unions’ and other actors’ attitudes toward undocumented workers and their rights play a prominent role for undocumented workers’ access to justice.

Abstract (Swedish)

Uppsatsen analyserar huruvida papperslösa arbetare kan göra tre arbetsrättsliga rättigheter – rätt till lön, föreningsrätt och rätt till skydd från diskriminering – gällande gentemot sina arbetsgivare. Den första frågeställningen är rättsutredande: ”Omfattar rättigheterna papperslösa, och i så fall i vilken grad och på vilket sätt inverkar migrationsrättsliga regler på tillämpligheten av rättigheterna för papperslösa arbetare?”. Den andra frågeställningen behandlar access to justice: ”Vilka hinder och möjligheter finns för papperslösa arbetares reella tillgång till rättskipning?”. För att finna svar har nationella och internationella rättskällor använts, och intervjuer med personer med erfarenhet från området genomförts. Syftet med uppsatsen är att tydliggöra arbetsrättens tillämplighet för papperslösa arbetstagare samt att diskutera frågan om tillgång till rättsskipning med hänsyn både till migrationsrättens konsekvenser, arbetsmarknadens organisation och papperslösas egen agens.

I kapitel två placeras papperslösa arbetare i den migrationsrättsliga kontexten. Den som saknar uppehållstillstånd i Sverige är papperslös och har inte rätt att arbeta. Arbetsgivare kan drabbas av straff och en sanktionsavgift, och arbetstagare enbart av straff. Migrationsrätten skapar även en situation för papperslösa som innebär att de riskerar att utvisas eller tas i förvar. Denna deporterbarhet inverkar på papperslösas tillgång till rättskipning. I kapitel tre redogörs för papperslösa arbetstagares position i den internationella rätten och tillämpligheten av mänskliga rättigheter för arbetare. Kapitel fyra tolkar de rättsfall som finns som behandlar anställningsavtal där arbetstagaren saknat arbetstillstånd, och den konflikt som finns mellan arbetsrätt och migrationsrätt. Rättsordningen upprätthåller inte papperslösa arbetares anställningar eftersom de är kriminaliserade, med konsekvenser för det arbetsrättsliga skyddet. En kort redogörelse för rätten till domstolsprövning ingår i kapitlet. I kapitlen fem till sju diskuteras hur migrationsrätten inverkar på tillämpningen av i tur och ordning föreningsrätt, rätt till lön och rätt till diskrimineringsskydd för papperslösa arbetstagare. Parallellt diskuteras hur tillgång till rättskipning inskränks eller möjliggörs av deporterbarhet, bristen på anställningsskydd och ageranden av arbetsmarknadens organisationer (fackförbund, DO, diskrimineringsbyråer).

Slutsatser i uppsatsen är att papperslösa arbetare inkluderas i arbetstagarbegreppet, men att konflikten med migrationsrättens förbud av anställningen urholkar det skydd som arbetsrätten ger andra arbetstagare.

Stöd från personer med papper eller organisering i fackförbund har stor effekt på papperslösa arbetares tillgång till rättskipning, då papperslösa kan ta en mindre framträdande roll både vid stridsåtgärd, förhandling eller i domstol vilket motverkar effekten av deporterbarhet. Fackförbund och andra aktörer kan även bidra med juridisk och facklig kunskap och ekonomiska medel till tvist. Därför spelar fackförbunds och andra aktörers inställning till papperslösa arbetare och deras rättigheter en framträdande roll för papperslösa arbetares tillgång till rättskipning.

• author: Lennerstad, My
• supervisor: Jenny Julén Votinius
• organization: Department of Law
• alternative title: The scope of labour law and access to justice for undocumented workers. The right to remuneration, to organize and to be protected from discrimination in conflict with migration law
• course: JURM02 20131
• year: 2013
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Arbetsrätt, labour law, papperslös, irreguljär, arbetare, arbetstagare, sanktioner, diskriminering, föreningsrätt, föreningsfrihet, access to justice, tillgång till rättskipning, tillgång till rättsskydd, rätt till lön
• language: Swedish
• id: 3801850
• date added to LUP: 2013-07-23 09:14:51
• date last changed: 2013-07-23 09:14:51