Using stable isotopes to investigate reasons for divergence in body condition of cod in the Baltic Sea
(2013) MVEK02 20131Studies in Environmental Science
- Abstract (Swedish)
- Trots återhämtning av Atlantisk torsk (Gadus morhua) sen de tidigare låga värden under 1990-talet så gäller detta bara i vissa områden i Östersjön. Det blir problematiskt då det blir hög konkurrens om föda som leder till svält hos torsken. Den här artikeln undersöker ifall den dåliga konditionen som uppvisats hos vissa torskar kan förklaras med hjälp av annorlunda habitat eller födoval. För att kunna undersöka detta har en stabil isotop analys av kol och kväve utförts på torskar från två lokaler i Hanö bukten, Aspö och Nogersund. Från isotop analysen av vävnad ska skillnader i vilken trofisk nivå predatorn jagar på att kunna utläsas från kvävesignalen och även ifall födokedjan är bentisk eller pelagisk kunna utläsas från kolsignalen. Denna... (More)
- Trots återhämtning av Atlantisk torsk (Gadus morhua) sen de tidigare låga värden under 1990-talet så gäller detta bara i vissa områden i Östersjön. Det blir problematiskt då det blir hög konkurrens om föda som leder till svält hos torsken. Den här artikeln undersöker ifall den dåliga konditionen som uppvisats hos vissa torskar kan förklaras med hjälp av annorlunda habitat eller födoval. För att kunna undersöka detta har en stabil isotop analys av kol och kväve utförts på torskar från två lokaler i Hanö bukten, Aspö och Nogersund. Från isotop analysen av vävnad ska skillnader i vilken trofisk nivå predatorn jagar på att kunna utläsas från kvävesignalen och även ifall födokedjan är bentisk eller pelagisk kunna utläsas från kolsignalen. Denna information har jämförts med torskens kondition. Det signifikanta sambandet som påvisades var att torsk av lägre kondition hade högre förhållande av kväve isotoper vilket skulle peka på att de födosöker på en högre trofisk nivå än de torskar med högre kondition. En anledning är att det har olika habitat med olika föda. En annan anledning till detta kan vara att torsk som svälter uppvisar en berikad kvävesignal och detta kan då påverka värdet. På grund av att påverkan av svält är okänd går det inte att se ifall konditionen påverkar från vilken trofisk nivå torsken födosöker. Det var ett negativt signifikant förhållande mellan kolsignal och kondition i Nogersund och en signifikant skillnad mellan kolvärde och hög och låg kondition vilket kan visa att torsk med lägre kondition rör sig i andra habitat än de med högre kondition. Resultatet av den här studien visar att det kan finnas ett förhållande mellan kondition och diet och habitat men det behövs mer studier för att bevisa detta. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3810292
- author
- Evers, Annelie LU
- supervisor
- organization
- course
- MVEK02 20131
- year
- 2013
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Gadus morhua, condition, isotope analysis
- language
- English
- id
- 3810292
- date added to LUP
- 2013-11-15 09:55:59
- date last changed
- 2013-11-15 09:55:59
@misc{3810292,
abstract = {{Trots återhämtning av Atlantisk torsk (Gadus morhua) sen de tidigare låga värden under 1990-talet så gäller detta bara i vissa områden i Östersjön. Det blir problematiskt då det blir hög konkurrens om föda som leder till svält hos torsken. Den här artikeln undersöker ifall den dåliga konditionen som uppvisats hos vissa torskar kan förklaras med hjälp av annorlunda habitat eller födoval. För att kunna undersöka detta har en stabil isotop analys av kol och kväve utförts på torskar från två lokaler i Hanö bukten, Aspö och Nogersund. Från isotop analysen av vävnad ska skillnader i vilken trofisk nivå predatorn jagar på att kunna utläsas från kvävesignalen och även ifall födokedjan är bentisk eller pelagisk kunna utläsas från kolsignalen. Denna information har jämförts med torskens kondition. Det signifikanta sambandet som påvisades var att torsk av lägre kondition hade högre förhållande av kväve isotoper vilket skulle peka på att de födosöker på en högre trofisk nivå än de torskar med högre kondition. En anledning är att det har olika habitat med olika föda. En annan anledning till detta kan vara att torsk som svälter uppvisar en berikad kvävesignal och detta kan då påverka värdet. På grund av att påverkan av svält är okänd går det inte att se ifall konditionen påverkar från vilken trofisk nivå torsken födosöker. Det var ett negativt signifikant förhållande mellan kolsignal och kondition i Nogersund och en signifikant skillnad mellan kolvärde och hög och låg kondition vilket kan visa att torsk med lägre kondition rör sig i andra habitat än de med högre kondition. Resultatet av den här studien visar att det kan finnas ett förhållande mellan kondition och diet och habitat men det behövs mer studier för att bevisa detta.}},
author = {{Evers, Annelie}},
language = {{eng}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Using stable isotopes to investigate reasons for divergence in body condition of cod in the Baltic Sea}},
year = {{2013}},
}