Genomic screening of high frequency antigens in blood donors
(2013) MOBN15 20121Degree Projects in Molecular Biology
- Abstract (Swedish)
- När blodet är slut...
När man normalt bestämmer blodgrupper använder man sig av ett antiserum mot den blodgruppen man är intresserad av. Det finns över 30 st blodgruppsystem varav de vanligaste folk känner till är ABO och Rh (Rhesus), det vill säga om man är A, B, O, eller AB och om man är positiv eller negativ i RhD.
När man blir gravid eller får en blodtransfusion utsätts man för blod som inte är helt identisk med ens egna blod. Precis som när man blir sjuk reagerar immunförsvaret mot detta främmande blod och kan bilda antikroppar mot blodet så att kroppen bryter ner det snabbare vid nästa tillfälle. Att kroppen bildar antikroppar mot blod är något man vill förhindra för då förlorar det transfunderade blodet sin effekt hos... (More) - När blodet är slut...
När man normalt bestämmer blodgrupper använder man sig av ett antiserum mot den blodgruppen man är intresserad av. Det finns över 30 st blodgruppsystem varav de vanligaste folk känner till är ABO och Rh (Rhesus), det vill säga om man är A, B, O, eller AB och om man är positiv eller negativ i RhD.
När man blir gravid eller får en blodtransfusion utsätts man för blod som inte är helt identisk med ens egna blod. Precis som när man blir sjuk reagerar immunförsvaret mot detta främmande blod och kan bilda antikroppar mot blodet så att kroppen bryter ner det snabbare vid nästa tillfälle. Att kroppen bildar antikroppar mot blod är något man vill förhindra för då förlorar det transfunderade blodet sin effekt hos patienten och kan ge allvarliga biverkningar (transfusionsreaktion).
Jag har undersökt några mycket vanliga blodgrupper (Kpb, Yta, Coa, HPA-1a, Vel och Sc1) som de flesta människor har men dock inte alla. Om man är ovanlig i någon av dessa blodgrupper så kan det bli ett mycket stort problem för en att få blod och man kan då reagera på alla blod som finns på en blodcentral då blodcentraler inte alltid typar på dessa ovanliga blodgrupper på grund av att reagens är dyrt eller inte finns helt enkelt.
Mitt projekt har gått ut på att komma på en snabb, billig och säker metod att bestämma dessa 6 blodgrupper med hjälp av PCR (polymeras kedjereaktion, en metod att kopiera DNA genom att värma och kyla i omgångar) och testa denna metod på blodgivare för att se om vi har någon som lämnar blod som saknar dessa vanliga blodgrupper. Normalt när man använder PCR så börjar man med att extrahera DNA ur cellerna och koncentrera DNAt, en tidsödande process, innan man kan börja. I min metod så använder jag helblod och bara tar itu cellerna med en syra och börjar direkt sen med att kopiera upp dessa gener mha PCR.
Genom att göra en mix som innehåller passande DNA för dessa 6 blodgrupper, byggstenar och enzym som klarar av det låga pH:et för att bygga DNA så har jag lyckats kopiera upp dessa områden från givares DNA och kan visa resultatet på en gel där ström har passerat för att dela upp upp blodgrupperna i små band. När ett band saknas betyder det då att givaren saknar den blodgruppen.
Handledare: Jill Storry
Examensarbete 45 hp i molekylärbiologi 2013
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Klinisk Immunologi & Transfusionsmedicin (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/3910159
- author
- Leonhard, Per Martin
- supervisor
-
- Jill Storry LU
- organization
- course
- MOBN15 20121
- year
- 2013
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- language
- English
- id
- 3910159
- date added to LUP
- 2013-06-26 09:38:35
- date last changed
- 2013-06-26 09:38:35
@misc{3910159,
abstract = {{När blodet är slut...
När man normalt bestämmer blodgrupper använder man sig av ett antiserum mot den blodgruppen man är intresserad av. Det finns över 30 st blodgruppsystem varav de vanligaste folk känner till är ABO och Rh (Rhesus), det vill säga om man är A, B, O, eller AB och om man är positiv eller negativ i RhD.
När man blir gravid eller får en blodtransfusion utsätts man för blod som inte är helt identisk med ens egna blod. Precis som när man blir sjuk reagerar immunförsvaret mot detta främmande blod och kan bilda antikroppar mot blodet så att kroppen bryter ner det snabbare vid nästa tillfälle. Att kroppen bildar antikroppar mot blod är något man vill förhindra för då förlorar det transfunderade blodet sin effekt hos patienten och kan ge allvarliga biverkningar (transfusionsreaktion).
Jag har undersökt några mycket vanliga blodgrupper (Kpb, Yta, Coa, HPA-1a, Vel och Sc1) som de flesta människor har men dock inte alla. Om man är ovanlig i någon av dessa blodgrupper så kan det bli ett mycket stort problem för en att få blod och man kan då reagera på alla blod som finns på en blodcentral då blodcentraler inte alltid typar på dessa ovanliga blodgrupper på grund av att reagens är dyrt eller inte finns helt enkelt.
Mitt projekt har gått ut på att komma på en snabb, billig och säker metod att bestämma dessa 6 blodgrupper med hjälp av PCR (polymeras kedjereaktion, en metod att kopiera DNA genom att värma och kyla i omgångar) och testa denna metod på blodgivare för att se om vi har någon som lämnar blod som saknar dessa vanliga blodgrupper. Normalt när man använder PCR så börjar man med att extrahera DNA ur cellerna och koncentrera DNAt, en tidsödande process, innan man kan börja. I min metod så använder jag helblod och bara tar itu cellerna med en syra och börjar direkt sen med att kopiera upp dessa gener mha PCR.
Genom att göra en mix som innehåller passande DNA för dessa 6 blodgrupper, byggstenar och enzym som klarar av det låga pH:et för att bygga DNA så har jag lyckats kopiera upp dessa områden från givares DNA och kan visa resultatet på en gel där ström har passerat för att dela upp upp blodgrupperna i små band. När ett band saknas betyder det då att givaren saknar den blodgruppen.
Handledare: Jill Storry
Examensarbete 45 hp i molekylärbiologi 2013
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Klinisk Immunologi & Transfusionsmedicin}},
author = {{Leonhard, Per Martin}},
language = {{eng}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Genomic screening of high frequency antigens in blood donors}},
year = {{2013}},
}