En genusstudie om avkastning på premiepensionsmarknaden
(2013) NEKN05 20131Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- Vad innebär det ökade personliga ansvaret för den egna pensionen? Det är en fråga som intresserar många svenskar efter införandet av premiepensionssystemet år 2000. Den här uppsatsen handlar om de könsbetingade beteendestrukturer som kan ha betydelse för den enskildes slutpension. Genom att analysera det svenska premiepensionssystemet avser uppsatsen ge svar på huruvida det finns en skillnad i avkastning mellan män och kvinnors fondval samt hur stor en eventuell skillnad är. Studien baseras på ekonomisk teori och relevant tidigare forskning gällande genus betydelse vid investeringsbeslut. Genom pensionsmyndigheten ges tillgång till historiska fondnoteringar och fondvalshistorik som sammanställs till tvådimensionell paneldata över 100... (More)
- Vad innebär det ökade personliga ansvaret för den egna pensionen? Det är en fråga som intresserar många svenskar efter införandet av premiepensionssystemet år 2000. Den här uppsatsen handlar om de könsbetingade beteendestrukturer som kan ha betydelse för den enskildes slutpension. Genom att analysera det svenska premiepensionssystemet avser uppsatsen ge svar på huruvida det finns en skillnad i avkastning mellan män och kvinnors fondval samt hur stor en eventuell skillnad är. Studien baseras på ekonomisk teori och relevant tidigare forskning gällande genus betydelse vid investeringsbeslut. Genom pensionsmyndigheten ges tillgång till historiska fondnoteringar och fondvalshistorik som sammanställs till tvådimensionell paneldata över 100 fonder och 44 kvartal (år 2002-2012). Således kan information utvinnas ur 4400 observationer. Utöver det används dummyvariabler för kategorisering av fonder; lågrisk, mellanrisk, högrisk, aktiefonder, generationsfonder, blandfonder, räntefonder, utländska fonder och svenska fonder. Uppsatsen skall svara på Hur andelen kvinnor som valt en fond påverkas av fondens avkastning, visa om det finns en skillnad i vilka fondtyper som attraherar män respektive kvinnor samt ta reda på vilka riskattityder som finns bland de kvinnliga innehavarna av de olika fondtyperna. Resultaten visar att 1 procents ökning i fondavkastning ger en 4 procents minskning av kvinnligt innehav på premiepensionsmarknaden. Det visas också att andelen kvinnliga fondinnehavare är mindre ju högre risk fonden har samt att kvinnliga innehavare av högriskfonder är mindre känsliga för ökad avkastning än de i mellan- och lågriskgrupperna. Detta går i linje med studerad tidigare forskning som hävdar att kvinnor är mindre riskbenägna än män och därmen mer känsliga för ökad avkastning. Det visas också att bland- och generationsfonder är mer populära bland kvinnor än män. Kvinnornas känslighet för ökad avkastning skiljer sig dock markant mellan de båda grupperna. Skillnaden i innehav mellan män och kvinnor är inte markant mellan svenska och utländska fonder och det kan inte påvisas någon speciell trend när det gäller kvinnors känslighet för ökad avkastning. I stort kan uppsatsen konfirmera att det finns en skillnad mellan män och kvinnors fondavkastning på den svenska premiepensionsmarknaden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4064986
- author
- Bjelkenkrantz, Ebba LU and Dunér, Sophia LU
- supervisor
- organization
- course
- NEKN05 20131
- year
- 2013
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 4064986
- date added to LUP
- 2013-10-15 08:15:24
- date last changed
- 2013-10-15 08:15:24
@misc{4064986,
abstract = {{Vad innebär det ökade personliga ansvaret för den egna pensionen? Det är en fråga som intresserar många svenskar efter införandet av premiepensionssystemet år 2000. Den här uppsatsen handlar om de könsbetingade beteendestrukturer som kan ha betydelse för den enskildes slutpension. Genom att analysera det svenska premiepensionssystemet avser uppsatsen ge svar på huruvida det finns en skillnad i avkastning mellan män och kvinnors fondval samt hur stor en eventuell skillnad är. Studien baseras på ekonomisk teori och relevant tidigare forskning gällande genus betydelse vid investeringsbeslut. Genom pensionsmyndigheten ges tillgång till historiska fondnoteringar och fondvalshistorik som sammanställs till tvådimensionell paneldata över 100 fonder och 44 kvartal (år 2002-2012). Således kan information utvinnas ur 4400 observationer. Utöver det används dummyvariabler för kategorisering av fonder; lågrisk, mellanrisk, högrisk, aktiefonder, generationsfonder, blandfonder, räntefonder, utländska fonder och svenska fonder. Uppsatsen skall svara på Hur andelen kvinnor som valt en fond påverkas av fondens avkastning, visa om det finns en skillnad i vilka fondtyper som attraherar män respektive kvinnor samt ta reda på vilka riskattityder som finns bland de kvinnliga innehavarna av de olika fondtyperna. Resultaten visar att 1 procents ökning i fondavkastning ger en 4 procents minskning av kvinnligt innehav på premiepensionsmarknaden. Det visas också att andelen kvinnliga fondinnehavare är mindre ju högre risk fonden har samt att kvinnliga innehavare av högriskfonder är mindre känsliga för ökad avkastning än de i mellan- och lågriskgrupperna. Detta går i linje med studerad tidigare forskning som hävdar att kvinnor är mindre riskbenägna än män och därmen mer känsliga för ökad avkastning. Det visas också att bland- och generationsfonder är mer populära bland kvinnor än män. Kvinnornas känslighet för ökad avkastning skiljer sig dock markant mellan de båda grupperna. Skillnaden i innehav mellan män och kvinnor är inte markant mellan svenska och utländska fonder och det kan inte påvisas någon speciell trend när det gäller kvinnors känslighet för ökad avkastning. I stort kan uppsatsen konfirmera att det finns en skillnad mellan män och kvinnors fondavkastning på den svenska premiepensionsmarknaden.}},
author = {{Bjelkenkrantz, Ebba and Dunér, Sophia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{En genusstudie om avkastning på premiepensionsmarknaden}},
year = {{2013}},
}